Etik
Etik vid CTR
Finns det överhuvudtaget ett bästa sätt för dig att handla och vad är det sättet i sådana fall?
Som människa konfronteras du oundvikligen med moraliska problem och tvingas välja mellan olika handlingsalternativ. Många gånger reflekterar du kanske inte så mycket över varför just du väljer att agera på ett särskilt sätt eller varför du förblir passiv. Finns det överhuvudtaget ett bästa sätt för dig att handla och vad är det sättet i sådana fall? Inom ämnesområdet etik behandlas teorier om rätt och fel, ont och gott. Ämnet behandlar dock inte enbart frågor om det enskilda livet utan handlar också i högsta grad om det gemensamma livet; om människan som samhällsvarelse.
Etiken vid CTR vilar på två ben; existentiell och teologisk etik samt tillämpad etik. Inom det förra analyseras exempelvis frågan om människans natur, ondska och lidande samt människans roll i kosmos. Kort sagt sätts etiken här in i ett större livssammanhang där även religiösa föreställningar och tankar får brytas mot etiska frågor. Inom tillämpad etik behandlas specifika etiska problem som uppkommer inom exempelvis professionsetik, skolans värdegrundsuppdrag och frågor om religion och offentlighet.
Genvägar till sidans innehåll:
Vad handlar etik om?
Etiken behandlar övergripande frågor om rätt och fel, ont och gott och frågor om vad som karakteriserar en god människa, ett gott liv och det goda samhället. Hur kan och bör vi bedöma det moraliska värdet av en handling? Är det handlingens konsekvens eller intention bakom handlingen som avgör om den är god eller ond?
Kurserna i etik behandlar alltifrån antika tänkare till nutida etikers ställningstaganden och resonemang. Inom ämnet diskuteras tillämpad etik i förhållande till olika människosyner, livsåskådningar och religion. Här berörs frågor om rättvisa och fördelning av jordens tillgångar, utmaningar kring migration, klimathot och de utmaningar som en förnyad antropologi, d v s en potentiellt förändrad mänsklig natur vilket framhålls inom transhumanismen.
Några olika perspektiv inom etiken
Här kan du läsa om några aktuella perspektiv inom etiken:
Inom etiken diskuteras frågor som är av kontinuerlig och klassisk etisk karaktär som handlar om livets början och slut, såsom abort och eutanasi. Här diskuteras också frågor som handlar om brott och straff. När är det rätt att frihetsberöva någon? Är vi ansvariga för våra handlingar? Vad innebär föreställningen om människans fria vilja? Vad innebär försoning – på individ respektive samhällsnivå? Återkommande frågor handlar om rättvis fördelning där den senaste tidens flyktingströmmar exempelvis väcker frågor om rättvisa, solidaritet och vårt ansvar för varandra.
Etiska teorier och argument utgår med nödvändighet från samhällets historiska förutsättningar. Religiösa övertygelser och traditioner liksom filosofiska skolor och politiska ideologier är därför något som etikern måste brottas med. Det etiska tänkandet sker hela tiden i dialog med sin historiska kontext, sin syn på människan och livets värde. Med start i de äldsta etiska källorna som lagkodex från Ur-Nammu (2000 f.v.t.) via antika tänkare som Aristoteles, vidare in i medeltidens teologer som t.ex. Thomas av Aquino och reformatorn Martin Luther finner vi tänkare som utmejslar olika positioner med utgångspunkt i föreställningar om en transcendent verklighet. Under upplysningen utvecklades i Europa och Nordamerika en kritik mot det etiska tänkande som vilade på religiös grund, men beroendet av transcendenta föreställningar förblev obrutet hos upplysningstänkare som Kant och Jefferson. Det är först under den senare delen av 1800-talet som materialistiska föreställningar blir mer allmänt accepterade som utgångspunkt för etiskt tänkande. Idag präglas etiken av en stor bredd där företrädare för flera olika perspektiv kommer till tals. Aristoteles dygdeetik har upplevt en renässans samtidigt som utilitaristiskt tänkande och kantiansk pliktetik samsas med religiösa tanketraditioner som omförhandlar sina etiska positioner i ljuset av sin egen tradition.
Under senare år har man alltmer uppmärksammat vem och utifrån vilken position etiska teorier och perspektiv formuleras. En lång tradition av att premiera värden, egenskaper och erfarenheter kopplade till de priviligierades livsvärldar och verksamhetsområden har utmanats genom att erfarenheter från livsvärldar synliggjorts. Därmed har grunden lagts för en kritisk granskning av strukturer som upprätthåller problematiska uppdelningar. Genusperspektiv är här självklart, liksom postkoloniala synsätt och HBTQI-perspektiv.
Varför läsa etik?
Frågorna om människans val, ansvar och samexistens är grundläggande för ett fungerande samhälle. Etiken bidrar med centrala verktyg för en sådan kritisk reflektion. För många handlar det om att komplettera eller bredda en yrkesutbildning, exempelvis inom sjukvård, kyrka eller barn- och ungdomsomsorg. För andra handlar det om ett allmänt intresse för etiska frågeställningar och problem som hör samman med att vara människa. Diskussionen om frågeställningar som dessa syftar ytterst till den övergripande frågan om vad som karakteriserar ett gott samhälle och vilka människor vi vill vara enskilt och tillsammans.
Ebba Lindkvist - studerar på kandidatprogrammet
Ebba Lindkvist (23 år, Lund) läser kandidatprogrammet i religionsvetenskap och teologi med målet att bli präst i Svenska kyrkan.
Just nu är det intensiva studier - bland annat inom favoritområdet tros- och livsåskådningsvetenskap!
Forskarutbildning i religionsfilosofi med etik
Religionsfilosofin är lika gammal som religionerna själva: det är en form av rationell reflektion över religioners och livsåskådningars påståenden, strukturer, argument, outtalade och uttalade förutsättningar och konsekvenser. På motsvarande sätt är det med etikens reflektioner över ont och gott och frågorna om hur vi bör leva våra liv. Sådana reflektioner över religiösa och existentiella frågor är världsvida och förekommer inom alla stora vishetsarv. Vad är meningen med livet? Hur kan vi veta något? Finns det något högre väsen? Vad menas med kärlek? Vad händer efter döden? Finns ondska? Finns det principer för hur vi bör handla och leva? Vilka i så fall? Det verkar tillhöra den mänskliga existensen att undra och förundras över frågor som dessa. Vad som räknas som rationellt och förnuftigt kan dock variera i olika kontexter och är i sig en filosofisk och etisk fråga som diskuteras mycket. I samtiden rör sådana diskussioner frågor om kroppslighet och rationalitet liksom frågor om förhållandet mellan tro och vetande.
Vad forskar man om?
Som akademiskt ämne sedan 1700-talet har religionsfilosofi och sedan kanske än längre tillbaka det som kallades teologisk etik varit discipliner tätt knutna till den kristna traditionens frågeställningar, men behandlar idag alla slags filosofiska och etiska problem som väcks av religion och livsåskådning. Några nyare religionsfilosofiska frågeställningar är hur man filosofiskt kan gripa sig an saker som riter eller konstverk; det vill säga, inte bara analysera texter och dogmer utan också andra centrala religiösa moment. Etiska och filosofiska frågeställningar rör sig idag även utanför den kristna traditionen. Feministisk religionsfilosofisk och etisk forskning, som vuxit fram sedan 1990-talet, tänjer också på de traditionella gränserna genom att ta upp frågor som berör genus och intersektionalitet, både i relation till traditionella frågor om gudsbild, rationalitet, sexualitet med mera. Idag hör också frågor om AI, transhumanism och frågorna om människan i antropocen till det som behandlas i dessa fält.
Hur gör man?
Begreppsanalys, kritisk eftertanke och konstruktion och prövning av argument, förutsättningar och slutsatser är vanliga redskap för forskarna inom religionsfilosofi och etik, liksom fenomenologiska och hermeneutiska metoder. Många tar i sitt arbete stöd i dekonstruktion och andra i exempelvis litteraturvetenskapliga metoder, liksom ytterligare andra i samhällsvetenskapliga arbetssätt.
Vilka filosofiska områden berörs?
Summa summarum syftar religionsfilosofi med etik till att behandla sådana filosofiska och etiska problem som uppkommer i relation till religiösa och sekulära livsåskådningar, och tar upp klassiska centrala frågor om till exempel sanning, kunskap, mening, verklighet och rationalitet samt frågor om hur vi bör förhålla oss till varandra. Religionsfilosofi med etik ger också redskap till att utföra kritisk och konstruktiv reflektion kring temata av betydelse för människan och samhället idag, som religionsfrihet, religionspluralism, religiöst motiverad diskriminering, den fria viljan, mm.
Vad forskar vi om i Lund?
Forskning inom religionsfilosofi med etik i Lund präglas av mångfald och en öppenhet för nya synvinklar. Alla möjliga och (till synes) omöjliga filosofiska frågor som uppkommer ur religion och livsåskådning kan behandlas och vilka frågor som dominerar vid varje given tidpunkt beror därför på vilka intressen som forskande personal och doktorander har. För att läsa mer om vad vi som är aktiva i ämnet vid CTR idag intresserar oss för, klicka på något av namnen i personal.
