Gamla testamentets exegetik
Grundutbildning
Varför studera bibeln?
Gamla Testamentet är gemensam utgångspunkt för tre levande världsreligioner: judendomen, kristendomen och islam. I den västerländska kulturen har bibeln spelat en utomordentligt viktig roll. Bibeltexternas symboliska universum har levererat incitament och material till litteratur, konst, politiskt tänkande. Kyrkans historia kan beskrivas som bibeltolkningens historia.Vad gör bibelforskarna?
Bibelvetenskapen, eller exegetiken, har till uppgift att med alla relevanta metoder utforska bibeln och dess värld. För Gamla testamentets (GT) del handlar det om att undersöka framväxten av Israels tro och livsförståelse mot bakgrunden av de gamla kulturerna i Främre Orienten. Samtidigt har exegetiken som uppgift att i varje generation på nytt tolka de bibliska skrifterna utifrån olika hermeneutiska perspektiv.Spännande metoder
Bibelforskningen har ett spännande förråd av metoder och infallsvinklar. Historiska frågor belyses genom de data vi får från arkeologi och samtida texter. Den idéhistoriska utvecklingen av bibelns grundtankar kan tecknas genom en traditionshistorisk analys. Texternas funktion som litterära dokument studeras med litteraturvetenskapliga metoder: studiet av bildspråk, berättarteknik, retorik etc. Ett genderperspektiv är också en vanlig infallsvinkel i dagens forskning i både historiska och litterära studier.Att läsa bibeln på grundspråket
Texterna är skrivna på hebreiska och grekiska. De föreligger i översättning till svenska och andra språk. CTR erbjuder elementära kurser utan studium av grundspråken. Man kan emellertid inte bortse från det faktum att textens grundspråk spelar en ofrånkomlig roll i kommunikationen mellan bibelns värld och vår. Det språkliga arbetet med texten utgör därmed ett steg i själva den tolkningsprocess som vill arbeta fram det teologiska innehållet.Bibeltolkning och studium av grundspråken hör alltså samman. Den som på allvar vill tränga in i ett folks kultur måste ju först försöka förstå dess språk. Vill man tränga in i bibeln, med eget textarbete och egna ställningstaganden, är kunskaper i bibelns grundspråk en lönande investering.
Forskarutbildning
Gamla testamentets exegetik tillhör de klassiska teologiska disciplinerna. Ämnet är starkt profilerat av sin närhet till utbildningen och påtagligt tvärvetenskapligt orienterat. Ämnet har sex huvudområden: (1) text- och kanonhistoria, (2) språkvetenskap med filologi, (3) historia med socialhistoria och arkeologi, (4) religionshistoria med inriktning på det gamla Främre Orienten, (5) teologi med idé- och litteraturhistoria, och (6) Gamla testamentets tolknings- och verkningshistoria.
Ämnet är rikt på metodiska inriktningar. De klassiska historisk-kritiska metoderna används ännu vid texttolkningen, men kompletteras regelmässigt med modernare metoder från i huvudsak modern språkvetenskap, litteraturvetenskap och historia men också från en rad andra humanistiska discipliner. Inom det växande fältet tolkningshistoria tillkommer kontinuerligt olika metoder knutna till tolkningsteori, hermeneutik och ideologikritik. I hög grad är det insikter från detta fält som bidrar till det pågående akademiska samtalet om det religiösa språkets karaktär och till den kritiska granskningen av de religiösa traditionernas roll i dagens samhälle.
I Lund har forskarna i huvudsak bedrivit forskning som är direkt relaterad till ämnets centrum: den hebreiska bibelns innehåll, tillkomst och användning. Vitala frågor är de gammaltestamentliga skrifternas litterära karaktär och teologiska profil, deras bakgrund i Främre Orientens religioner och kulturella miljö, deras möjlighet att ge kunskap om Israels historia och religiösa utveckling samt deras verkningshistoria under både äldre och modern tid. Lärarstaben arbetar med en rad frågor och metodologiska grepp: Teologiska och idéhistoriska perspektiv ställer gudsbildens utveckning och egenart i centrum, speciellt i anknytning till det s.k. teodicéproblemet. Texternas tolkningar av ondska, lidande, övergivenhet och befrielse, samt gudomens roll i detta analyseras främst i Psaltaren och Job. Men även gudsbilden i Tolvprofetboken är föremål för pågående forskning. Hoseabokens gudsbild är i fokus för ett aktuellt forskningsprojekt: Hoseabokens antropomorfa och antropateiska gudsbilder undersöks i avsikt att beskriva de gudserfarenheter och livsförståelser som gett upphov till desamma. Projektet anknyter kritiskt och självkritiskt till den aktuella exegetiska forskningen inom profetforskningen och gammaltestamentlig teologi. Frågor om människans respons på gudomliga gärningar uppmärksammas särskilt i den del av GT:s profetlitteratur som berör den babyloniska exilen på 500-talet f v t. I denna aktuella forskning står profeten Jesajas bok i fokus men också delar av andra profettexter såsom Jeremia och Hesekiel. Utsagor från profeterna under tider av politisk kris, krigshot och förödelse har traderats och bevarats av senare generationer i syfte att förklara orsaker till lidande, men också för att erbjuda möjliga vägar ut ur detta, samt för att förhindra framtida katastrofer. Ur ett religionshistoriskt perspektiv studeras GT:s gudsföreställningar i ljuset av material från Syrien och Palestina från andra årtusendet f v t. Särskilt de texterna från Ugarit ger ett ovärderligt jämförelsematerial för studiet av GT:s värld. Viktig är den episk-mytologiska beskrivningen av hur stormguden Baal besegrar sina fiender ”Havet” och ”Döden”. Ur detta perspektiv studeras den motivhistoriska bakgrunden till bibelns bilder av torka som metafor för dödens makt. Relationen mellan naturmetaforik och mekaniskt applicerad ”naturmytologi” problematiseras och knyts till dagens diskussioner om torka och naturkatastrofer. Ett nyligen påbörjat projekt behandlar tidiga kulturinteraktioner mellan indoeuropeisktalande folk och GT:s värld.
Utbildning på forskarnivå i Gamla testamentets exegetik ges i Sverige endast vid universiteten i Lund och Uppsala. I Lund arbetar doktoranderna med följande projekt: Pentateuken är föremål för ett pågående forskningsprojekt; i en avhandling med Leviticus och renhetslagarna i centrum studeras de bibliska sjukdomslagarna både utifrån ett texthistoriskt och utifrån ett socialt perspektiv. Projektet syftar till att bättre förstå lagarnas framväxt och utvidgning över tid, samt deras placering i kanon. Det textnära studiet av lagarnas utveckling berikas med socialantropologiska betraktelsemodeller som belyser lagarnas sociala funktion i texternas ursprungssamhälle. Ett annat avhandlingsprojekt inriktar sig på Psaltarens slutliga form och syftet bakom samlingen. Med hjälp av redaktionskritik och metaforteori studeras relevanta psalmer utifrån hypotesen att Psaltaren är en antologi. Redaktionskritiken identifierar en eventuell slutredaktion, och med hjälp av metaforteori analyseras gudsbilderna i psalmerna för att spåra slutredaktörerna. Resultaten från dessa undersökningar ställs i relation både till liknande redaktionella processer i samtida bibelböcker, och till en undersökning av hur Psaltaren kan ha brukats vid tiden för dess tillkomst.
Forskarseminariet träffas 4-6 gånger per termin, vid något tillfälle tillsammans med det nytestamentliga forskarseminariet, vid ett tillfälle tillsammans med vartdera seminariet i Uppsala och Köpenhamn. Doktoranderna och lärarna deltar också i andra seminarier vid Lunds universitet och på andra ställen i landet och utomlands. Ämnet är en konstitutiv del av ett fullskaligt och internationellt starkt universitet, av en teologisk fakultet med bred kompetens, och av en nutida religionsvetenskaplig institution som erbjuder utbildning med tydlig forskningsanknytning. Forskningen platsar naturligt inom ramen för ett modernt universitet med ett historiskt nära sammanhang mellan dess verksamhetsgrenar.
