Islamologi
Islamologi vid CTR
Grundutbildning i islamologi
Vad är islamologi?
Islamologi är ett sekulärt och konfessionslöst religionshistoriskt ämne. Det återspeglas i hur innehållet bestämdes när Sveriges första professur i islamologi inrättades på Lunds Universitet 1983:
Professorns och de andra forskarnas uppgift är således inte att ge auktoritativa svar (fatwor) på vad som är den riktiga islamiska tolkningen i olika frågor, utan att bedriva ett empiriskt och konfessionslöst studium. Detta studium har liksom all nutida vetenskap en agnostisk utgångspunkt. Detta innebär naturligtvis inte att forskare eller studenter inte kan ha en personlig tro, men det innebär att den forskning och utbildning som bedrivs bygger på empiri och inte på normativa ställningstaganden. Man intresserar sig därför för alla olika utformningar och variationer som på något sätt åberopar sig på islams källor och tradition. Det är därför legitimt att studera även udda och egendomliga rörelser, även om de betraktas som heterodoxa av religiösa auktoriteter inom islams huvudfåra.
Olika inriktningar
Det islamologiska studiet kan ha olika inriktning. Den äldre islamologiska forskningen, med internationellt kända namn som Tor Andrae, H. S. Nyberg, Geo Widengren och Helmer Ringgren, var främst idéhistoriskt orienterad. De studerade den historiska utvecklingen av religiösa motiv, föreställningar, ritualer och observanser med tonvikten förlagd till äldre epoker. Intresset var ofta fokuserat på de stora tänkarna och de stora personligheterna. Utgångspunkten var texter och det fanns en nära förbindelse mellan språkvetenskap och religionshistoria.
När Jan Hjärpe tillträdde professuren 1983 och byggde upp ämnet gav han den en tydlig nutidsorientering. Studiet kan vara antropologiskt inriktat på nutida människor och mänskliga samhällen. Det kan vara sociologiskt inriktat på hur individer, grupper och rörelser fungerar. Det kan vara politologiskt inriktat på hur den religiösa traditionen och det religiösa språket fungerar i det politiska livet. Ofta kombineras de här olika vägarna genom frågeställningar som: Hur utvecklas de religiösa idéerna i relation till hur individer, grupper och samhällen faktiskt fungerar? Maktperspektivet har blivit viktigare. Vem är det som tolkar de religiösa källorna? Vilka är det som får representera islam? Intressefältet har vidgats utanför det som tidigare ofta betraktades som islams kärnländer (arabvärlden, Turkiet och Iran) och vi har nu forskare som ägnar sig åt Syd- och Sydostasien och även den muslimska minoriteten i Kina. Den muslimska världen är inte längre geografiskt avgränsad. Ett område som blir allt viktigare är muslimer i Europa och USA och vad detta har fört med sig av nya religiösa tolkningar och rörelser. När det gäller texter är det inte bara religiösa klassiker som studeras utan nu riktas intresset även mot muslimsk populärlitteratur och muslimska barnböcker. Sufismen (den islamiska mystiken) är ett annat viktigt område. Även här har det skett en utveckling från den tidigare forskningens inriktning på de stora mystikernas teologiska texter till olika sufi-ordnars religiösa praktik, organisatoriska uppbyggnad och politiska betydelse. Detta innebär inte ett brott med den äldre forskningen utan en vidareutveckling. Det bedrivs fortfarande idéhistorisk forskning och goda kunskaper om islamisk idéhistoria är nödvändig för forskaren.
Forskarutbildning i islamologi
Forskningens uppgift
Forskningens uppgift är att utöka den empiriska kunskapen och komma med nya teoretiska perspektiv för hur denna empiri kan förstås. Men det är också viktigt att föra ut denna kunskap till allmänheten. Jan Hjärpe har under tjugo år författat ett flertal populärvetenskapliga böcker om politisk islam, islamisk rätt och islams roll i samhället. Deltagarna i det islamologiska forskarseminariet gav 2004 kollektivt ut boken 99 frågor om islam. Boken har sålt bra och inkomsterna går till en ideell förening vars uppgift är att dela ut stipendier för fältarbete inför uppsatser i islamologi på C- och D-nivå. Det finns också en strävan att forskningen återspeglas i undervisningen.
Har forskningen någon praktisk nytta? Man talar ibland om tillämpad islamologi. Det kan innebära att utifrån den islamologiska kunskapen ge prognoser om den framtida utvecklingen åt olika myndigheter, media och organisationer med intresse för den muslimska världen. Islamologer blir ibland kallade som expertvittnen i rättegångar. Det handlar då ofta om asylärenden och vilken risk en viss person löper vid förvisning till ett visst land. Utöver de studenter i islamologi som fortsätter till forskarnivå finns det andra som kombinerar islamologi med andra ämnen. Det kan naturligtvis gälla teologi men även statsvetenskap, sociologi, juridik, socionomutbildningen, lärarutbildningen och vårdutbildningar. Tidigare studenter i islamologi arbetar nu till exempel på migrationsverket, utrikesförvaltningen, inom vården och som lärare och präster.
Ett ämne i tiden
Inom islamologiforskningen vid Lunds universitet studeras hur islam förstås och praktiseras i så skilda miljöer som t.ex. Malmö, Chicago, London, Damaskus, Jakarta och Beirut. Vi undersöker islam i relation till kvinnors rättigheter i Bangladesh, svenska riksdagen, Salman Rushdies roman Satansverserna, mänskliga rättigheter i Marocko, naturvetenskap, musik, islamofobi, homosexualitet eller i relation till israeliska muslimer. Vi håller även på med historisk forskning kring t.ex. medeltida islamisk retorik. Flera islamologiavhandlingar har belönats med akademiska priser och den islamologiska forskningen i Lund är uppmärksammad internationellt.
Teorimedvetet
Islamologi i Lund präglas av att vara teorimedvetet. Framför allt står vår forskning i aktiv relation till (religions)sociologi, historisk forskning, statsvetenskap, litteraturvetenskap, (religions)antropologi och genusteori. Givetvis har dessutom islamologin sina rötter i religionshistoria med vilket det finns många paralleller.
Islamologi är studiet av hur människor relaterar till islam
Sättet att studera islam inom islamologi vid Lunds universitet har lett fram till ett synsätt där muslimska världen inte är liktydigt med Mellanöstern. Snarare uppfattar vi inom ämnet "den muslimska världen" som en abstrakt term som beskriver en tanke-, idé- och rituell värld. Studieområdet för islamologi ska inte förknippas med något geografiskt område, utan med praktiserandet av islam var helst det äger rum, eller med dem som använder islam som inspiration för sin religionsutövning. Det sista kan exemplifieras med studier av afro-amerikanska religiösa rörelser i USA som "lånar" av islam, men där medlemmarna inte vill bli kallade för muslimer. Islamologin försöker att göra forskning som i möjligaste mån är värderingsfri. Vi har framför allt inte en ambition att definiera vad som är sann islam, utan koncentrerar oss på att analysera det som sägs eller görs i namn av islam. Frågor om vad islam är eller vad islam säger om en viss företeelse blir i vårt perspektiv mindre viktiga. Istället inriktar vi oss på att analysera hur och varför muslimer (och ibland även icke-muslimer) tolkar islam på ett visst sätt, på en bestämd plats och vid en särskild tid. En utgångspunkt är att vi uppfattar islam som situationsbunden och att tolkningen av religionen intimt hänger samman med det omgivande samhället. Detta synsätt får till följd att islam varken ses som något enhetligt eller statiskt, utan som en religion i ständig utveckling.
Forskarutbildningen
Forskarutbildningen i islamologi är unik i Sverige. Endast vid Lunds universitet finns möjlighet att disputera i islamologi. Utbildningen sker i en miljö där den forskarstuderande möter framför allt forskare och doktorander i religionshistoria, judaistik och religionsbeteendevetenskap, men också i religionsfilosofi, exegetik, kyrkohistoria och andra spännande ämnen. I de kurser som också ingår i forskarutbildningen kan doktoranden fördjupa sig i islamisk historia, teori eller kanske samtida religiösa rörelser, allt med en stor frihet då kurserna i huvudsak väljs i samråd med handledaren. Dessutom ska den studerande orientera sig om andra religioner än islam, och då särskilt relationerna mellan religionerna då vi anser att ämnet står i en nära relation till religionshistoria. Språk är en viktig del av verksamheten inom islamologi idag för att kunna bedriva textstudier och dels för att genomföra olika fältarbeten. Men muslimer i världen talar många olika språk och olika språk är användbara i olika studier. T.ex. har följande språk används i islamologiska arbeten: arabiska, albanska, farsi, engelska, svenska, turkiska, mandarin, danska, bosniska, indonesiska, hebreiska, bengali och japanska.
Disputerade i islamologi
Islamologi är ett litet ämnen men likväl har framgångarna för de som har disputerat varit stora. Ämnet skapades i sin nuvarande tappning av professor emeritus Jan Hjärpe under 1980-talet och har till dags dato producerat 14 disputerade. Av dem har redan tre blivit professor, två docenter och de flesta är etablerade som forskare eller lektorer vid olika universitet. Följande avhandlingar har lett till doktorsexamen vid Lunds universitet.
- Anne Sofie Roald, 1994. Tarbiya: Education and Politics in Islamic Movements in Jordan and Malaysia.
- Leif Stenberg, 1996. The Islamization of Science: Four Muslim Positions Developing an Islamic Modernity.
- Anders Åkesson, 1996. “Det strategiska överfallet”: Krigskonsten I Islams tjänst under Muhammad och I det tidiga kalifatet.
- Garbi Schmidt, 1998. American Medina: A Study of the Sunni Muslim Immigrant Communities in Chicago.
- Jonas Otterbeck, 2000. Islam på svenska. Tidskriften Salaam och islams globalisering.
- Jonas Svensson, 2001. Women’s Human Rights and Islam: A Study of Three Attempts at Accommodation.
- Philip Halldén, 2001. Islamisk predikan på ljudkassett: En studie i retorik och fonogramologi.
- Torsten Janson, 2003. Your Cradle is Green: The Islamic Foundation and the Call to Islam in Children’s Literature.
- Ann Kull, 2005. Piety and Politics: Nurcholish Majid and His Interpretation of Islam in Modern Indonesia.
- Mats Bergenhorn, 2006. Öppna universum! Slutna traditioner I Salman Rushdies Satansverserna.
- Abdel Baten Miaji, 2010. Rural Women in Bangladesh: The Legal Status of Women and the Relationship between NGOs and Religious Groups.
- Simon Stjernholm, 2011. Lovers of Muhammad: A Study of naqshbandi-Haqqani Sufis in the Twenty-First Century.
- Eli Göndör, 2012. Muslimska kvinnor i Israel: Religionens roll i vardagslivets förflyttningar.
- Johan Cato, 2012. När islam blev svenskt: Föreställningar om islam och muslimer i svensk offentlig politik 1975–2010.
- 15. Erica Li Lundqvist, 2013. Gayted Communities: Marginalized Sexualities in Lebanon.
