Religionsfilosofi
Religionsfilosofi vid CTR
Religionsfilosofi syftar till att behandla sådana filosofiska problem som uppkommer ur religion och sekulära livsåskådningar, och tar upp klassiska centrala frågor om t.ex. sanning, mening, verklighetsuppfattning och rationalitet, men även övergripande frågor som vad det är att tänka. Religionsfilosofi ger också redskap till att utföra kritisk och konstruktiv reflektion kring temata av betydelse för människan och samhället idag, som t.ex. religionsfrihet, religionspluralism, förhållandet mellan religon och politik, gudsbilder, religiöst motiverad diskriminering, den fria viljan, mm.
Genvägar till sidans innehåll:
Vad handlar religionsfilosofi om?
Religionsfilosofin är lika gammal som religionerna själva: det är den rationella reflektionen över religioners och livsåskådningars påståenden, strukturer, riter, outtalade förutsättningar och konsekvenser. Rationell reflektion över religionen är världsvid och förekommer inom alla stora vishetsarv. Vad som räknas som rationellt och förnuftigt kan dock variera i olika kontexter och är i sig en filosofisk fråga som diskuteras mycket idag. Religioner upplevs dessutom ofta som problematiska i just med avseende på förnuftet, särskilt i den vetenskapsorienterade västerländska samtidskulturen.
Finns Gud? Det är en klassisk religionsfilosofisk fråga, liksom frågan varför en god gud kan tillåta ett ohyggligt mänskligt lidande.
Som akademiskt ämne sedan 1700-talet har religionsfilosofin tidigare varit tätt knutet till den systematiska teologins frågeställningar, men behandlar idag alla slags filosofiska problem som väcks av religion och livsåskådning. Begreppsanalys, kritisk eftertanke, konstruktion och dekonstruktion av giltiga argument utgör den samlade metoden.
Finns Gud? Det är en klassisk religionsfilosofisk fråga, liksom frågan varför en god gud kan tillåta ett ohyggligt mänskligt lidande. Funderingar kring dylika komplicerade frågeställningar leder inte sällan vidare till frågan om det är förnuftigt att vara religiös. De leder också till frågan om det finns olika sätt att vara religiös på som är mer eller mindre rationella. Ytterligare frågeställningar behandlar den religiösa erfarenhetens egenart och hur religiösa påståenden kan tolkas. Man kan även kritiskt fundera över hur religion kan förhålla sig till andra mänskliga aktiviteter, som t.ex. till politik, vetenskap och konst, eller hur religiös kognition överhuvudtaget är möjlig. Vad är egentligen religion?
Några olika perspektiv inom religionsfilosofin
Här kan du läsa om några aktuella religionsfilosofiska perspektiv:
Idag förs flera heta debatter inom religionsfilosofin internationellt. Exempelvis har nya teorier om rationalitet, verklighet, språk och värdet av empirisk evidens i våra världsuppfattningar förts fram, teorier som gett upphov till radikala problemställningar. Den kulturella mångfalden som vi blivit varse om genom kommunikation, vetenskap och migration ger också upphov till viktiga aktuella frågor, som t.ex. hur en människa kan (eller bör) förhålla sig till sanningsanspråken hos andra religioner än den egna.
Alla verkligt tongivande filosofer och tänkare i världshistorien har haft filosofiskt intressanta synpunkter på religion, som t.ex. Platon, Nagarjuna, Augustinus, al-Ghazzali, Descartes, Hume, Kant, Marx, Nietzsche, Kierkegaard, Heidegger, Russell, Wittgenstein, Simone Weil, Jacques Derrida, Robert Nozick och Grace Jantzen. Som religionsfilosof kan man granska vad andra har tyckt och tänkt för att försöka utröna om eller på vilket sätt argument för olika synsätt på religion är godtagbara, relevanta och giltiga.
De flesta religioner genom historien har grundats och utformats av män. Vad har detta för betydelse för vår förståelse av vad religion är? Hur förhåller sig religion till kvinnlig och manlig erfarenhet och till vår fysiska existens? Vad har religion med sexualitet att göra? Dessa och liknade frågeställningar kan ligga till grund för genusteoretiska analyser inom religionsfilosofin.
Kan verkligen sådana övernaturliga väsen som de traditionella religiösa traditionerna omtalar finnas? Om sådana väsen är logiskt tänkbara, kan det då bevisas att de finns i ett slags verklighet? Eller har vetenskapen motbevisat detta? Dylika frågor har länge diskuterats i många religioner, och inom den samtida religionsfilosofin finns det ännu idag en livlig diskussion om de klassiska logiska och metafysiska problem som religionerna kan ge upphov till.
Varför läsa religionsfilosofi?
Ett av skälen är naturligtvis att man intresserar sig för filosofiska frågor om religion! Att det är roligt och spännande att vrida och vända på stora och olösbara frågor. Men bortom detta intresse finns givetvis andra skäl. Om man i sitt yrke kommer i kontakt med religion så är kunskaper i religionsfilosofi till stor nytta eftersom de ger genomtänkta perspektiv på religion. Som journalist, präst, lärare, politiker eller akademiker och människa i största allmänhet har man nytta av religionsfilosofi för att bättre kunna förstå den komplexa verklighet i vilken i vi alla lever.
Ebba Lindkvist - studerar på kandidatprogrammet
Ebba Lindkvist (23 år, Lund) läser kandidatprogrammet i religionsvetenskap och teologi med målet att bli präst i Svenska kyrkan.
Just nu är det intensiva studier - bland annat inom favoritområdet tros- och livsåskådningsvetenskap!
Forskarutbildning i religionsfilosofi med etik
Religionsfilosofin är lika gammal som religionerna själva: det är en form av rationell reflektion över religioners och livsåskådningars påståenden, strukturer, argument, outtalade och uttalade förutsättningar och konsekvenser. På motsvarande sätt är det med etikens reflektioner över ont och gott och frågorna om hur vi bör leva våra liv. Sådana reflektioner över religiösa och existentiella frågor är världsvida och förekommer inom alla stora vishetsarv. Vad är meningen med livet? Hur kan vi veta något? Finns det något högre väsen? Vad menas med kärlek? Vad händer efter döden? Finns ondska? Finns det principer för hur vi bör handla och leva? Vilka i så fall? Det verkar tillhöra den mänskliga existensen att undra och förundras över frågor som dessa. Vad som räknas som rationellt och förnuftigt kan dock variera i olika kontexter och är i sig en filosofisk och etisk fråga som diskuteras mycket. I samtiden rör sådana diskussioner frågor om kroppslighet och rationalitet liksom frågor om förhållandet mellan tro och vetande.
Vad forskar man om?
Som akademiskt ämne sedan 1700-talet har religionsfilosofi och sedan kanske än längre tillbaka det som kallades teologisk etik varit discipliner tätt knutna till den kristna traditionens frågeställningar, men behandlar idag alla slags filosofiska och etiska problem som väcks av religion och livsåskådning. Några nyare religionsfilosofiska frågeställningar är hur man filosofiskt kan gripa sig an saker som riter eller konstverk; det vill säga, inte bara analysera texter och dogmer utan också andra centrala religiösa moment. Etiska och filosofiska frågeställningar rör sig idag även utanför den kristna traditionen. Feministisk religionsfilosofisk och etisk forskning, som vuxit fram sedan 1990-talet, tänjer också på de traditionella gränserna genom att ta upp frågor som berör genus och intersektionalitet, både i relation till traditionella frågor om gudsbild, rationalitet, sexualitet med mera. Idag hör också frågor om AI, transhumanism och frågorna om människan i antropocen till det som behandlas i dessa fält.
Hur gör man?
Begreppsanalys, kritisk eftertanke och konstruktion och prövning av argument, förutsättningar och slutsatser är vanliga redskap för forskarna inom religionsfilosofi och etik, liksom fenomenologiska och hermeneutiska metoder. Många tar i sitt arbete stöd i dekonstruktion och andra i exempelvis litteraturvetenskapliga metoder, liksom ytterligare andra i samhällsvetenskapliga arbetssätt.
Vilka filosofiska områden berörs?
Summa summarum syftar religionsfilosofi med etik till att behandla sådana filosofiska och etiska problem som uppkommer i relation till religiösa och sekulära livsåskådningar, och tar upp klassiska centrala frågor om till exempel sanning, kunskap, mening, verklighet och rationalitet samt frågor om hur vi bör förhålla oss till varandra. Religionsfilosofi med etik ger också redskap till att utföra kritisk och konstruktiv reflektion kring temata av betydelse för människan och samhället idag, som religionsfrihet, religionspluralism, religiöst motiverad diskriminering, den fria viljan, mm.
Vad forskar vi om i Lund?
Forskning inom religionsfilosofi med etik i Lund präglas av mångfald och en öppenhet för nya synvinklar. Alla möjliga och (till synes) omöjliga filosofiska frågor som uppkommer ur religion och livsåskådning kan behandlas och vilka frågor som dominerar vid varje given tidpunkt beror därför på vilka intressen som forskande personal och doktorander har. För att läsa mer om vad vi som är aktiva i ämnet vid CTR idag intresserar oss för, klicka på något av namnen i personal.
