Systematisk teologi

Systematisk teologi vid CTR

Inom systematisk teologi studeras i första hand den kristna traditionens teologiska utveckling och nutida betydelse för såväl de kristna kyrkorna som samhället i stort. Den kristna teologin har genom historien varit intimt sammanflätad med den västerländska filosofin, varför även förhållandet mellan teologi och filosofi är en viktig del av ämnet.

Exempel på underdiscipliner är bibelteologi, ekoteologi, ekumenisk teologi, feministisk teologi, historieteologi, politisk teologi, queerteologi och religionsteologi. I begränsad omfattning studeras även judiska och muslimska teologier.

Genvägar till sidans innehåll:

Grundutbildning

Forskarutbildning

Vad handlar systematisk teologi om?

Teologi som akademisk disciplin växte fram tillsammans med de första universiteten under högmedeltiden. Det som idag benämns systematisk teologi är av aningen senare datum. Termen ”systematisk” återspeglar 1800-talets fascination för systemtänkande inom filosofi, biologi och många andra områden.

Det är alltså i denna kontext som ämnet systematisk teologi växer fram, där den grundläggande tanken är att den kristna traditionens centrala läror studeras som ett system bestående av olika komponenter: läran om Gud, Kristus, den heliga Anden, treenigheten, skapelsen, synden, frälsningen, kyrkan, sakramenten, de yttersta tingen, etc.

Även idag struktureras disciplinen i stor utsträckning av de olika läroaspekterna som studeras enskilt eller i relation till varandra. Exempel på forskningsfrågor kan vara hur idén om Gud som inkarnerad i en manlig kropp påverkat synen på kön och kroppslighet i den västerländska traditionen; vilka konsekvenser ett högkyrkligt respektive folkkyrkligt ideal får för synen på kyrkans plats i kulturen; vilken roll eskatologiska föreställningar om ett kommande himmelrike spelat för sekulära utopier om ett idealiskt samhälle på jorden, etc.

Internationellt förs idag en debatt om den systematiska teologins traditionellt sett kristna prägling. Vid en rad lärosäten i Europa inkluderar systematisk teologi idag även judiska, muslimska eller konfessionsöverskridande teologier.

Några olika perspektiv inom systematisk teologi

Här kan du läsa ett urval av några aktuella perspektiv inom systematisk teologi:

Den systematiska teologin har i varje tid förhållit sig till sin tids aktuella frågor och problem. Exempel på debatter som förs i nutiden är hur den bibliska synen på skapelsen påverkat den moderna västerländska synen på naturen. Här har flera forskare hävdat att kristendomens ”avförtrollade” syn på naturen spelat en negativ roll, alltmedan andra menar att detta är en missläsning av Bibelns i grunden holistiska syn på människa och natur vilken man istället försöker återerövra i olika ekoteologiska ansatser. Andra kritiska debatter rör kristendomens tveeggade förhållande till kroppslighet och sexualitet. Här granskar man kritiskt kyrkans fördömande av vad som betraktats som ”avvikande” former av sexualitet genom historien, samtidigt som man inom queerteologin visar på resurser i traditionen för en mer emancipatorisk syn på sexualitet och kroppslighet.

Även om man skiljer systematisk teologi från historisk teologi, dvs. det rent historiska studiet av den kristna teologins utveckling, så förhåller sig den systematisk-teologiska forskningen ständigt till sina historiska källor, från Irenaeus och Augustinus under antiken, via Anselm av Canterbury och Thomas av Aquino under medeltiden, och vidare in i nya tiden med namn som Martin Luther, Friedrich Schleiermacher, Karl Barth och Wolfhart Pannenberg. Tongivande namn inom nutida teologisk debatt är David Tracy, John Milbank, Sarah Coakley, Graham Ward och Catherine Keller.

Den kristna traditionen är som de andra stora vishetsarven präglad av patriarkala mönster. Samtidigt har den tidiga kristna rörelsens idé om att alla människor är lika mycket värda i Guds ögon inspirerat kvinnliga befrielserörelser i både historia och nutid. Att närma sig den kristna traditionen innebär därför ofrånkomligen att samtidigt förhålla sig till dess tveeggade förhållande till kön och genus. Är den kristna traditionen till sitt väsen patriarkal och därmed oförenlig med en feministisk hållning? Eller är traditionen föränderlig och därmed möjlig att påverka för att formulera en mer jämställd människosyn? Detta är exempel på frågeställningar som varit centrala inom den feministteologiska debatten från 1960-talet och framåt.

En väsentlig del av den systematiska teologin sker i tvärsnittet till andra akademiska discipliner. Filosofi är här självskrivet, men viktig forskning bedrivs även i dialog med t.ex. film-, konst- och litteraturvetenskap samt olika naturvetenskaper. Exempel på frågor som kan aktualiseras är förekomsten av teologiska motiv i viktiga författar- och konstnärskap eller jämförelser av teologiska och existentiella uppfattningar om tid i relation till naturvetenskapliga tidsbegrepp.

Varför läsa systematisk teologi?

I en tid när intoleranta anspråk i religionens namn tycks vara på tillväxt är kompetensen att kunna skilja kritiskt mellan olika tolkningar en stor tillgång – vare sig man vill arbeta som präst, journalist, lärare, kulturarbetare, politiker eller bara vill förkovra sig som samhällsmedborgare.

Den kristna idétraditionen är en väsentlig grund för den västerländska civilisationen. Kristendomen är idag också en snabbt växande religion i delar av Asien och Afrika. Ett gott skäl att läsa systematisk teologi är att få mer kunskap om den kristna traditionens centrala föreställningar, men också att skaffa sig kritisk kunskap om hur de kristna lärorna exempelvis har tolkats och kan tolkas på mycket olika sätt. I en tid när intoleranta anspråk i religionens namn tycks vara på tillväxt är kompetensen att kunna skilja kritiskt mellan olika tolkningar en stor tillgång – vare sig man vill arbeta som präst, journalist, lärare, kulturarbetare, politiker eller bara vill förkovra sig som samhällsmedborgare.

Ögonblicksbild från en tunnelbanestation. Foto: Hannah Cauhepe, Unsplash.

Ebba Lindkvist - studerar på kandidatprogrammet

Ebba Lindkvist (23 år, Lund) läser kandidatprogrammet i religionsvetenskap och teologi med målet att bli präst i Svenska kyrkan.

Just nu är det intensiva studier - bland annat inom favoritområdet tros- och livsåskådningsvetenskap!

Kan du berätta lite om din bakgrund?
- Jag är född och uppvuxen i ostkustens pärla, sommarstaden Västervik. Innan mina studier i Lund fick jag möjlighet att arbeta som församlingsassistent i Svenska kyrkan och fick då upp ögonen för prästämbetet. När mitt vikariat tog slut gick flyttlasset till Lund för studier vid CTR.

Vad gör du i skrivande stund?
- Jag har precis börjat termin fyra på kandidatprogrammet, vilket för min del innebär fördjupningsstudier i tros- och livsåskådningsvetenskap och Gamla testamentet på originalspråk. Det innebär i praktiken att jag delar min tid mellan att läsa och översätta den hebreiska bibeln och fördjupa mig i metod inom tros- och livsåskådningsvetenskap.

Vad var det som fick dig att börja läsa just religion?
- Jag har alltid varit fascinerad av religion men valde att studera ämnet då jag i flera år drömt om att bli präst i Svenska kyrkan, och för att ta en prästexamen behövs en magisterexamen i religionsvetenskap och teologi.

Vad har du fått lära dig så långt?
- Varje termin har varit fullspäckad av nya kunskaper! Vi har fått lära oss om de stora religionerna såsom judendom, islam, hinduism, fått fördjupade kunskaper om Bibelns innehåll och historia, även kyrkohistoria, och till sist har jag fått lära mig mycket om tros- och livsåskådningsvetenskap där vi gått igenom religiösa föreställningar, etiska frågor och mycket mer. Jag har lärt mig mest om tros- och livsåskådningsvetenskap eftersom det är ämnet jag har valt att skriva min kandidatuppsats i.

Har du lärt dig något nytt, som du tycker har förändrat dina perspektiv?
- Förra terminen fick jag studera försoning utifrån nutida kolonialiseringsprocesser. Jag fick bland annat lära mig hur sådana försoningsprocesser kan och bör gå till, för att en försoning ska kunna vara möjlig. Den delkursen gav mig nya och viktiga perspektiv på sanning, försoning, övergrepp och kolonialisering.

Berätta om en kurs du gillade extra mycket?
- Min favoritkurs hittills har varit (O)intelligent design? Världens bästa argument för och emot Guds existens. Jag gick den som sommarkurs innan jag började plugga och det var den som fick mig att vilja studera religionsvetenskap, och särskilt tros- och livsåskådningsvetenskap på heltid i Lund. Kursen är väldigt populär och behandlar olika filosofiska bevis för Guds existens. Den väckte ett genuint intresse hos mig och var mycket bra uppbyggd.

Vilket är ditt favoritämne?
- Mitt favoritämne är tros- och livsåskådningsvetenskap och särskilt etik. Det är ett ämne som ställer de viktiga frågorna, såsom vilka konsekvenser får våra val, vilket ansvar har vi som människor, och hur kan vi samexistera? En del tycker att tros- och livsåskådningsvetenskap är svårt då det inte riktigt liknar de andra ämnena som ofta lägger stort fokus vid fakta, men jag ser det snarare som en tillgång att etiken ständigt förändras i den tid som är.

Hur är det att vara student på CTR?
- Jag tycker att det är väldigt roligt att vara student på just CTR. Jag upplever att det är god stämning studenter emellan, vilket så klart bidrar till den trevliga och framåtsträvande atmosfären som jag tycker att CTR har. Ett stort plus är den stora kompetens som institutionen besitter med sina professorer, lektorer, doktorander och den forskning som bedrivs här. Denna kompetens får vi som studenter i väldigt hög grad ta del av genom våra studier. Överlag tycker jag att CTR är väldigt hemtrevligt.

Vad har varit det svåraste?
- Att som ny student komma in i den akademiska världen. Det tog ett tag att komma in i "universitetslingot", att reda ut vad skillnaden mellan en salstenta och en dugga är, till exempel. Men det löste sig med tidens gång.

Det roligaste?
Det utan tvekan roligaste har varit att få bo och verka i en stad med så många andra studenter, att mötas på nationer, i kåren och andra studentorganisationer.

Har du gjort några utlandsstudier?
- Jag är antagen till att åka på utbyte våren 2025 inom ramen för min kandidatexamen. Då ska jag studera Critical race theory vid Denver University i USA.

Vilken relevans tror du att dina studier har för ditt arbetsliv?
- Eftersom jag har siktet inställt på att bli präst så tror jag att mina studier kommer att ha stor relevans för mitt vardagliga arbetsliv, i allt från att skriva predikningar och leda bibelstudiegrupper till att kunna möta andra religiösa aktörer i samhället och samarbeta med dem.

Vad skulle du vilja säga till den som funderar på att börja läsa religion?
- Kör!! Religionsvetenskap är såklart spännande i sig, men övar dig också i färdigheter som kan komma till användning inom de flesta områdena i samhället, som att förstå människa och religion, kunna resonera om samhället och förstå praktiker i historia och nutid.

Vad har du för framtidsplaner?
- De närmaste åren kommer jag att fortsätta med att först ta en kandidatexamen i teologi, för att sedan gå vidare mot en magister eller master i teologi. Efter det väntar förhoppningsvis en prästtjänst i en församling.

Foto: Thea Ringborg

Forskarutbildning i systematisk teologi

Teologi som akademisk disciplin växte fram tillsammans med de första universiteten under högmedeltiden. Det forskningsämne som idag benämns systematisk teologi är av aningen senare datum. Termen ”systematisk” återspeglar 1800-talets fascination för systemtänkande inom filosofi, biologi, språkforskning och många andra områden. Det är alltså i denna kontext som ämnet systematisk teologi växer fram, där den grundläggande tanken är att den kristna traditionens centrala läror studeras som ett system bestående av olika komponenter: läran om Gud, Kristus, den heliga Anden, treenigheten, skapelsen, synden, frälsningen, kyrkan, sakramenten, de yttersta tingen, etc.

Ämnets struktur

Aktuella forskningsområden

Den systematiska teologin har i varje tid förhållit sig till sin tids aktuella frågor och problem. Exempel på debatter som förs i nutiden är hur den bibliska synen på skapelsen påverkat den moderna västerländska synen på naturen. Här har flera forskare hävdat att kristendomens ”avförtrollade” syn på naturen spelat en negativ roll, alltmedan andra menar att detta är en missläsning av Bibelns i grunden holistiska syn på människa och natur. Andra kritiska debatter rör kristendomens tveeggade förhållande till människan som kroppslig och sexuell varelse. Inom olika genusorienterade teologier granskas kyrkans fördömande av vad som betraktats som ”avvikande” former av sexualitet genom historien, samtidigt som man visar på resurser i traditionen för en mer inkluderande syn på sexualitet och kroppslighet.

Tvärvetenskaplighet och förhållande till andra religiösa traditioner

En väsentlig del av den systematisk-teologiska forskningen sker i tvärsnittet till andra akademiska discipliner. Filosofi är här självskrivet, men viktig forskning bedrivs även i dialog med till exempel film-, konst- och litteraturvetenskap samt olika naturvetenskaper. Exempel på frågor som kan aktualiseras är förekomsten av teologiska motiv i viktiga författar- och konstnärskap eller jämförelser av teologiska och existentiella uppfattningar om tid i relation till naturvetenskapliga tidsbegrepp.

Summa summarum syftar den systematiska teologin till att kritiskt och konstruktivt reflektera över det kristna arvet och dess verkningshistoria i såväl Europa som övriga delar av världen. En fråga som diskuterats under senare decennier är dock om den systematiska teologin verkligen bör vara begränsad till den kristna traditionen. Mot denna bakgrund görs idag ansatser vid en rad lärosäten i Europa att vidga definitionen av systematisk teologi till att även inrymma judiska, muslimska eller konfessionsöverskridande teologier.