Publicerad 3 juni 2024 Islinjen vid ett stjärnutbrott. Närmast stjärnan består det fasta materialet av stoft, men utanför islinjen gör is att partiklar kan växa sig större. Illustration: A. Angelich (NRAO/AUI/NSF)/ALMA (ESO/NAOJ/NRAO). Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-03-15

Publicerad 11 juni 2024 "Målet är inte bara ökad kvalitet på vården genom att patienterna ska ges rätt insatser utan också att vi bidrar till att vårdens resurser används på mest effektiva sätt", säger Anders Björkelund, en av forskarna i EU-projektet. Foto: Lena Björk Blixt. Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojek

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-03-15

Publicerad 19 juni 2024 Bild: Istockphoto/Micke Andersson. Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för andra produkter än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställnin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-03-15

Publicerad 27 juni 2024 Konstnärlig illustration av spektrografen ANDES (ArmazoNes high Dispersion Echelle Spectrograph). Bild: ESO. 2028 ska de första observationerna ske vid världens största optiska teleskop som håller på att byggas i Chile. Nu står det klart att anläggningen ska förses med en kraftfull spektrograf som forskare i Lund ska vara med och utveckla. Teleskopet heter Extremely Large T

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomer-ska-utveckla-ny-spektrograf-till-bjasseteleskop - 2025-03-15

Publicerad 5 augusti 2024 För att vara en liten småfågel kan talgoxen åstadkomma häpnadsväckande saker, konstaterar Lundaprofessorn Anders Brodin. Foto: Mostphotos. Trots sin lilla storlek är talgoxar betydligt listigare än vad man kan tro. De har kommit på ett sätt att lura andra fåglar att fly från fågelbordet. Biologiprofessor Anders Brodins mångåriga undersökningar har avslöjat finurliga och o

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/smarta-talgoxar-lurar-andra-fagelarter - 2025-03-15

Publicerad 5 augusti 2024 På ekologiskt odlade fält hittar man många fler vilda åkerväxter än på konventionella gårdar. Foto: Melanie Karlsson. Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-03-15

Publicerad 5 augusti 2024 Granskog som tynar bort. Foto: Thomas Pugh. Två tredjedelar av de vanligaste trädarterna i Europa och Nordamerika befinner sig mitt uppe i att möta den globala uppvärmningen genom att söka sig till kallare och blötare trakter. Trädens förändrade utbredning riskerar att skapa problem för stora pågående satsningar på återplanteringsprogram. I en färsk studie har forskare fr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatpaverkade-trad-kan-aventyra-satsning-pa-kolinlagring - 2025-03-15

Publicerad 5 augusti 2024 Forskargruppen är sparsamma med att ha ihjäl bin men i detta fall gick det inte att artbestämma i fält utan det behövdes ett mikroskop. Samtidigt är dokumenterade exemplar ovärderliga för framtida studier, menar Maj Rundlöf. Foto: Michael Tholin. En art som förklarats nationellt utdöd, kölblodbi, har hittats vid Kallinge. Ett annat oväntat fynd är slåttergökbiet, som inte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-03-15

Publicerad 16 augusti 2024 I den aktuella studien fick varje humla en liten lapp fastsatt på ryggen för att forskarna skulle kunna särskilja de olika individerna när man testade humlornas navigationsförmåga. Foto: Rickesh Patel. Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potenti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-03-15

Publicerad 22 augusti 2024 En storslamfluga, Eristalis tenax, i en bioanalys där den frivilligt kan konsumera imidakloprid-spetsad sackaroslösning. Foto: Elisa Rigosi. En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-03-15

Publicerad 22 augusti 2024 Barn i områden med lägre socioekonomi får ut mest av natursatsningar, och särskilt om de inte har någon natur in på knuten där de bor säger, Johan Kjellberg Jensen. Bild: "Feeding birds" av Diego Cambiaso, licens CC BY-SA 2.0. Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det vis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-03-15

Publicerad 26 augusti 2024 Vegetationen kommer tillbaka efter en av de omfattande skogsbränderna i Sverige den varma, torra sommaren 2018. Foto: Natascha Kljun. Eldhärjade skogsområden i Norden fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Utsläppen är till och med betydligt högre efter en brand, än medan den pågår. Det visar en ny unik studie från Lunds universitet, där effekten

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbrander-i-norden-kalla-till-stora-koldioxidutslapp-langt-efter-att-branden-ar-over - 2025-03-15

Publicerad 3 september 2024 Hällekis stenbrott. Foto: Anders Lindskog. Hällekis stenbrott på Kinnekulle har valts ut som ett av 100 geologiska arv i världen av stor betydelse för utvecklingen av geologisk vetenskap och förståelsen av jordens historia. Utnämningen gjordes av International Union of Geological Sciences efter lyckat nomineringsarbete lett av Per Ahlberg och Anders Lindskog vid geologi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-geologiskt-arv-i-varldsklass - 2025-03-15

Publicerad 4 september 2024 Yuhe Zhang, doktor vid fysiska institutionen, har tilldelats Werner Meyer-Ilse-priset. Hon får utmärkelsen för sitt arbete med att använda djupinlärning för röntgenbilder i 2D, 3D och 4D. Grattis, hur känns det att få det här priset?– Tack! Det känns otroligt och jag är verkligen hedrad. Det är ett stort erkännande av det arbete jag har gjort och kommer att motivera mig

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysikforskare-far-prestigefyllt-pris - 2025-03-15

Publicerad 5 september 2024 Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, har beviljats ERC Starting Grant. Grattis Øystein! Kan du berätta lite om ditt projekt!– Projektet handlar om att bättre förstå hur växter anpassar sig till nya pollineringsmiljöer, såsom minskande pollinerarpopulationer eller lokala förändringar i pollinerararternas mångfald. Vi vet ganska myck

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tungt-eu-anslag-till-biolog - 2025-03-15

Publicerad 5 september 2024 Konstnärlig illustration av exoplanet. Foto: ESO/M. Kornmesser. Ett forskarlag, lett från Lund, har upptäckt en liten planet som har ett säreget sätt att röra sig i sin omloppsbana. Den vobblande planeten TOI-1408c, belägen 455 ljusår från jorden, visar att planetsystem kan vara betydligt mer komplexa än vad forskarna tidigare trott. Den nyupptäckta planeten har en mass

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-upptackt-mystisk-exoplanet-med-markligt-rorelsemonster - 2025-03-15

Publicerad 13 september 2024 Forskare har kartlagt solens aktivitet under de senaste 9 000 åren. Bild: NASA/Goddard/SDO. Jordens magnetfält har betydelse när man försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny forskningsstudie. Forskarna har satt fingret på den viktiga ledtråden att jordens magnetfält varierar i styrka mellan norra och södra halvklotet. Forskare från bland

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ojamnt-magnetfalt-paverkar-kartlaggning-av-solaktivitet-2 - 2025-03-15

Publicerad 24 september 2024 Se en film där forskaren Claudia Tocco berättar om de samarbetsvilliga dyngbaggarna. Film: Johan Nyman Dyngbaggen är ett av de starkaste djuren i världen. Den lilla skalbaggen besitter även en exceptionell förmåga att samarbeta. En studie visar att honor och hanar kan flytta stora bollar av spillning över svåra hinder. Samkönade flyttförsök slutar dock alltid i aggress

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skalbaggar-samarbetar-vid-snariga-spillningsflyttar - 2025-03-15

Publicerad 25 september 2024 Daphiner, betande djurplankton, drabbades särskilt hårt. Foto: Erik Selander/Lunds universitet. Forskare i Lund har studerat hur nanoplastpartiklar påverkar vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Resultaten är förvånande och forskarna är först med att visa att vissa arter slås ut medan andra – exempelvis cyanobakterier som bidrar till algblomning – är helt op

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurplankton-drabbas-hart-av-nanoplastpartiklar - 2025-03-15

Publicerad 3 oktober 2024 I onsdags inleddes Astronomidagarna 2024. Konferensen arrangeras vartannat år vid lärosäten runt om i Sverige. I år hade turen kommit till Lund. Cirka 130 astronomer hade sökt sig till aulan på LUX för att under tre dagar lyssna till ett 30-tal föreläsare som ska prata om allt ifrån solförmörkelser och stenplaneter till mörk materia. Bakom evenemanget står Lund Observator

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomidagarna-lockade-manga-till-lund - 2025-03-15