Sökresultat

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-11-24

Har du som är journalist frågor om hur EU-valet påverkar klimatpolitiken och jordbruksstödet? Om skiljelinjer i unionens handels- eller migrationspolitik? I en expertlista inför EU-valet hittar du ett axplock av Lundaforskare som utifrån olika infallsvinklar är experter på EU och/eller politikområden som är särskilt relevanta i EU-valet. Om du inte hittar det område du vill skriva om eller vill lä

https://www.lu.se/artikel/expertlista-infor-eu-valet-2024 - 2025-11-24

Lunds universitet hamnar på 75:e plats i världen i den årliga rankningen utförd av internationella QS World University Ranking. Det är tio platser bättre än föregående år, vilket innebär att Lunds universitet är det bästa breda lärosätet i Sverige. Dessutom får universitetet det prestigefulla QS Sustainability Champions Award. QS har publicerat universitetsranking årligen sedan 2004. Den 4 juni pu

https://www.lu.se/artikel/bade-hallbarhetspris-och-stark-klattring-pa-qs-rankning - 2025-11-24

Gnistan var höjda bensinpriser. Men vad mer låg bakom att 100 000-tals fransmän klädde sig i gula västar och satte hela Frankrike i gungning? De ville forskaren Mathilde Martin förstå. Och det ville även den franske presidentens rådgivare som bjöd in henne till Elyséepalatset för att höra om hennes fältstudie om Gula västarnas kamp. Proteströrelsen Gula västarna uppstod 2018 i samband med att de f

https://www.lu.se/artikel/forskaren-och-frankrikes-president-ville-forsta-sig-pa-de-gula-vastarna - 2025-11-24

Det svenska språket har rötter som sträcker sig tillbaka till ur-indoeuropeiskan, ett språk som talades för 6 000 år sedan. Men om du reste tillbaka i tiden, skulle du då kunna förstå vad våra förfäder säger? – Wojdha sachul hrudhrom!*Ola Wikander, religons- och språkvetare vid Lunds universitet, tittar in i kameran och utropar en mening som är omöjlig att förstå för en lekman. Meningen betyder ”J

https://www.lu.se/artikel/kan-du-forsta-vad-vara-forfader-sager - 2025-11-24

Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingret på brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare inom kommun och region. Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att förbättra kvaliteten på sjukvård för äldre patienter som lider av flera olika sjukdomar, så kallade multisjuka patienter. M

https://www.lu.se/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-11-24

Sen avnavling ser ut att gynna den motoriska utvecklingen för barn som behövt andningshjälp vid födseln. Det visar preliminära resultat från en omfattande studie vid Lund universitet och ger ytterligare stöd åt tidigare forskning som visat på fördelarna med att inte ha för bråttom med saxen. Den som googlar ”sent klippt navelsträng” eller ”sen avnavling”, får många träffar där Ola Andersson nämns.

https://www.lu.se/artikel/sent-klippt-navelstrang-kan-hjalpa-nyfodda-med-andningsproblem - 2025-11-24

Lunds universitet får en privat donation på drygt 12 miljoner kronor för att utveckla behandlingen av sepsis. Bidraget ska gå till ett forskningsprojekt som ligger i framkant såväl nationellt som internationellt och resultaten ska kunna användas direkt inom sjukvården. Sepsis är en infektion som påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna slutar fung

https://www.lu.se/artikel/mangmiljondonation-ska-satta-lunds-universitets-sepsisforskning-pa-varldskartan - 2025-11-24

Ett nytt sätt att räkna ut ett lands koldioxidutsläpp kan förändra spelplanen när länders klimatarbete utvärderas. Sverige skulle klättra i rankingen om modellen, som också inkluderar ett lands teknikjusterade exportpåverkan, började användas. Bland andra Statistiska Centralbyrån visar intresse för måttet som utvecklats vid Lunds universitet. Så vad går det ut på – det teknikjusterade klimatfotavt

https://www.lu.se/artikel/sverige-kan-vinna-pa-nytt-satt-att-rakna-koldioxidutslapp - 2025-11-24

Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och pedagoger som i en ny kunskapssammanställning listar enkla åtgärder för att göra skolgårdar grönare – och samtidigt uppnå flera vinster för både klimatanpassning och artrikedom. Det

https://www.lu.se/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2025-11-24

Lunds universitet medverkar under årets Almedalsvecka med tre seminarier som belyser olika former av beredskap samt ett samtal om konflikten Israel-Palestina. Lunds universitet är som tidigare år på plats på Hästgatan 13 i Visby, där det blir panelsamtal och diskussioner som handlar om olika slags beredskap i form av mat, klimatförändringar som leder till översvämningar och världens vattenresurser

https://www.lu.se/artikel/beredskap-och-konflikt-i-fokus-i-almedalen - 2025-11-24

Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna händelse blivit värre på grund av klimatförändringarna”? Väderattribution är ett nytt fenomen som håller på att ändra på detta. Klimatforskare Wilhelm May på Lunds universitet hjä

https://www.lu.se/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-11-24

Samma frågor som ställs inom dagens psykoterapi och psykiatri ställdes av behandlare under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Tvärtemot vad vi kanske tror var medkänsla ett viktigt ideal. Dåtidens psykiatriker och psykoterapeuter kunde klaga över att de kämpade i motvind för sina patienter. Det berättar Cecilia Riving, historiker vid Lunds universitet, i en ny bok. Animal magnetism, sänglägesterapi o

https://www.lu.se/artikel/empati-var-ett-ideal-i-1800-talets-behandling-av-psykisk-ohalsa - 2025-11-24

Forskare har analyserat de argument som sociala rörelser – som till exempel Bränsleupproret – använder för att motverka höjda bränslepriser. Studien visar att beslutsfattare behöver bli bättre på att bemöta: orättvisa, ineffektivitet, ifrågasättande av kompetens och identitetsförlust. – En viktig insikt från vår forskning är att politiker bör erkänna och även utmana värderingsdrivna argument. Effe

https://www.lu.se/artikel/angelagna-argument-som-klimatpolitiken-maste-bemota - 2025-11-24

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatoms

https://www.lu.se/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-11-24

Vissa ämnen skrivs det särskilt ofta i media om under sommaren. Här finns en lista över forskare vid Lunds universitet som kan svara på vanliga sommarfrågor och en rad andra ämnen som ofta är aktuella. För experter i flera aktuella ämnen, se Experter – listor och databaser  Medicin och hälsa Sol, värme, smittor och sjukdomKlimat, luftföroreningar, värmeböljor och hälsaFysisk aktivitet, träning och

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitets-sommarexpertlista-2024 - 2025-11-24

Unga svenskar, särskilt killar, läser allt mindre och förstår heller inte lika bra vad de läser. Men nu ska svensklärarna fortbildas och kulturprojekt dras igång för att få fart på ungas läsande. Ann Steiner, lundaforskare och lärare i litteraturvetenskap med inriktning på barnlitteratur, har deltagit i utredningen ”Läsandets kultur” som ligger bakom Utbildningsdepartementets satsning på lärarfort

https://www.lu.se/artikel/nu-ska-det-bli-fart-pa-ungas-lasande - 2025-11-24

Forskaren och docenten Jesper Sundewall frågar sig hur karriärvägarna vid Lunds universitet, och i synnerhet Medicinska fakulteten, egentligen ser ut. Som forskare utan läraranställning har han märkt att det är svårt att göra karriär. Fakultetens vicedekan David Gisselsson Nord svarar. Hur gör man karriär på Lunds universitet? Jag började på Lunds universitet för snart fyra år sedan, först som bit

https://www.lu.se/artikel/debatt-hur-gor-man-karriar-pa-lunds-universitet - 2025-11-24

LUM har engagerat några gästkrönikörer som återkommande skriver. I det här numret är det Christer Löfstedt, professor vid Biologiska institutionen, som skriver om hur arbetet med att söka anslag förändrats genom åren. Åsikterna är skribentens egna. ”Ja. Det var en lycklig tid. Så här långt efteråt ser jag alldeles tydligt att den var lycklig.” Inledningen till Lars Gustafssons Tennisspelarna påmin

https://www.lu.se/artikel/gastkronikan-den-gamla-goda-tiden - 2025-11-24

Ska omställningen till en hållbar framtid ske med hjälp av tillväxt eller nerväxt? Därom tvista de lärde, i det här fallet Timothée Parrique och Fredrik N G Andersson, båda verksamma vid Ekonomihögskolan. För Fredrik N G Andersson är det solklart – forskarna som förespråkar nerväxt har fel. – De missar målet genom att ­attackera tillväxten istället för själva problemet, säger han. Att ämnet nerväx

https://www.lu.se/artikel/nationalekonomen-det-finns-inte-automatik-ett-samband-mellan-tillvaxt-och-okade-utslapp - 2025-11-24