Sökresultat

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2026-01-08

Ingen människa är en ö – och det gäller inte minst för medarbetarna vid universitetet. Känslan av att vara en del i ett större sammanhang står högt på prioriteringslistan bland dem som varit med på de workshoppar som handlar om vad som krävs för att LU ska kännas som en attraktiv och hållbar arbetsplats. Projektet ”Framtidens arbetsplats – hållbar och hybrid” startade i oktober förra året och leds

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-viktigt-med-utvecklingsmojligheter-en-attraktiv-arbetsplats - 2026-01-08

Etnologen Susanne Lundins forskning handlar ytterst om livet och döden och hur människor förhåller sig till det oundvikliga. Vad är människor beredda att göra för att skjuta upp slutet en smula? Finns det en gräns när människan upphör att vara människa? Susanne Lundin är professor vid Institutionen för kulturvetenskaper och har arbetat tvärvetenskapligt tillsammans med medicinare i trettio år. Ida

https://www.lu.se/artikel/doden-var-god-droj - 2026-01-08

Vad säger forskningen om den framtida arbetsplatsen och dess ledarskap? Arbetsmiljöforskare Calle Rosengren, nyligen utsedd till årets HR-forskare, tror på hybridmodellen. Han uppmanar till ständig dialog mellan chefen och medarbetarna. – Att vara chef blir mer utmanande med högre krav på den tillits­baserade styrningen, säger han. Calle Rosengren på Designvetenskaper är särskilt intresserad av hu

https://www.lu.se/artikel/tema-arbetsmiljo-viktigt-med-standig-dialog-mellan-chef-och-medarbetare - 2026-01-08

Atomfysikern Anne L’Huillier har bråda dagar. Tidigare i år fick hon det prestigefyllda Wolfpriset – en utmärkelse som kanske inte är så välkänd för den breda allmänheten, men som inom fysikämnet anses vara det näst finaste efter Nobel­priset som man kan få. Det är för sitt forskningsbidrag till ultrasnabb laservetenskap och attosekundfysik som Anne L’Huillier belönats. – Jag har inte riktigt land

https://www.lu.se/artikel/prestigefyllt-fysikpris-till-lundaforskare - 2026-01-08

Regeringens satsning på profilområden kritiseras. LUM har frågat samtliga dekaner vad de anser om satsningen. Många menar att den fria forskningen hotas. Det finns också oro för att annan forskning ska drabbas ekonomiskt. Farhågor finns även för att mycket arbete nu läggs på något som kanske aldrig blir verklighet. Christofer Edling, dekan Samhällsvetenskapliga fakulteten Risk för att det blir pro

https://www.lu.se/artikel/dekanerna-tveksamma-till-satsningen-pa-profilomraden - 2026-01-08

Development Office (tidigare Donatorrelationer) samlar in pengar till studenter och anställda som på olika sätt drabbas av kriget i Ukraina. Gåvor märkta ”Ukraina” tas emot via Swish 1230299719 eller bankgiro 830-6599. Pia Siljeklint, chef för ­Development Office, listar fyra områden som pengarna kan komma att användas till. Finansiera korta anställningar av forskare.  Forskare som berörs av situa

https://www.lu.se/artikel/fyra-satt-att-anvanda-insamlade-pengar-till-ukraina - 2026-01-08

Hon står på barrikaderna i kampen om att bevara universitetets identitet. Är aldrig rädd för att säga vad hon tycker – och hon tycker mycket. Hon värnar om det korrekta språket och ifrågasätter maktstrukturer. Hon har åkt ut och in ur kylan ett par gånger. Det handlar om Gunnel Holm som efter 44 år nu går i pension. – Jag har en förmåga att vara här och nu, svarar hon på frågan om hur hon ska klar

https://www.lu.se/artikel/oradd-sanningssagare-lamnar-universitetet - 2026-01-08

När Karin Andersson är ledig och inte ute i naturen, sysslar hon gärna med sådant som ligger långt bak i tiden. Släktforskning och framför allt kläder, väskor och skor från mormors tid. Men det är inte utan stolthet som hon konstaterar att hon jobbar vid en institution som är på frammarsch – Statistiska på Ekonomihögskolan. – Vi växer och har flera nyanställningar på gång, berättar hon då LUM besö

https://www.lu.se/artikel/folk-administrator-med-smak-aldre-mode - 2026-01-08

Under några dagar i mars 2020 strömmade avbokningarna in till LU Konferens och halva årsomsättningen försvann i ett nafs. Sedan vände det och idag har verksamheten breddats och vilar på tre ben istället för ett. Fem miljoner kronor gick upp i rök för LU Konferens när pandemin slog till för drygt två år sedan. Nästan samtidigt som alla avbokningar droppade in kom det förfrågningar om hybridmöten, i

https://www.lu.se/artikel/pandemin-tvingade-lu-konferens-att-bredda-verksamheten - 2026-01-08

Att vara en av huvudförfattarna till en rapport från FN:s klimatpanel är prestigefullt, men innebär också massor av ideellt arbete. Martina Angela Caretta, lektor i kulturgeografi, har upplevt båda sidor av myntet. – För mig är det kanske den största äran som jag kommer att uppleva i mitt professionella liv. Samtidigt önskar jag att stödet hade varit bättre, säger hon. Martina Angela Caretta är 35

https://www.lu.se/artikel/en-ara-att-skriva-klimatrapport-fn - 2026-01-08

Forskaren och docenten Jesper Sundewall frågar sig hur karriärvägarna vid Lunds universitet, och i synnerhet Medicinska fakulteten, egentligen ser ut. Som forskare utan läraranställning har han märkt att det är svårt att göra karriär. Fakultetens vicedekan David Gisselsson Nord svarar. Hur gör man karriär på Lunds universitet? Jag började på Lunds universitet för snart fyra år sedan, först som bit

https://www.lu.se/artikel/debatt-hur-gor-man-karriar-pa-lunds-universitet - 2026-01-08

LUM har engagerat några gästkrönikörer som återkommande skriver. I det här numret är det Christer Löfstedt, professor vid Biologiska institutionen, som skriver om hur arbetet med att söka anslag förändrats genom åren. Åsikterna är skribentens egna. ”Ja. Det var en lycklig tid. Så här långt efteråt ser jag alldeles tydligt att den var lycklig.” Inledningen till Lars Gustafssons Tennisspelarna påmin

https://www.lu.se/artikel/gastkronikan-den-gamla-goda-tiden - 2026-01-08

Ska omställningen till en hållbar framtid ske med hjälp av tillväxt eller nerväxt? Därom tvista de lärde, i det här fallet Timothée Parrique och Fredrik N G Andersson, båda verksamma vid Ekonomihögskolan. För Fredrik N G Andersson är det solklart – forskarna som förespråkar nerväxt har fel. – De missar målet genom att ­attackera tillväxten istället för själva problemet, säger han. Att ämnet nerväx

https://www.lu.se/artikel/nationalekonomen-det-finns-inte-automatik-ett-samband-mellan-tillvaxt-och-okade-utslapp - 2026-01-08

Försvarsmakten är intresserad av att rekrytera naturvetare. Inte minst söker man med ljus och lykta efter meteorologer, en utbildning som kanske är på väg att göra come­back i Lund. Geologer, fysiker, beräkningsvetare och specialister inom miljö- och klimatområdet. Det är några av de civila yrkesgrupper som försvaret letar efter. Den mest eftersökta kompetensen är kanske den som meteorolog. En stu

https://www.lu.se/artikel/meteorologutbildningen-kan-vara-pa-vag-tillbaka - 2026-01-08

Jonas Wallin, forskare på Ekonomihögskolan, har tillsammans med datajournalisten Jens Finnäs och statistikern Måns Magnusson utsetts till årets statistikfrämjare. Priset får de för arbetet med botten Ada. Med hjälp av modellen lyckades de i fjol förutse resultatet i riksdagsvalet. Bortom enkla stapeldiagram finns termer som diskreta stokastiska variabler, Gauss-Markovs sats och oändliga kvadratmet

https://www.lu.se/artikel/arets-statistikframjare-forutsag-resultatet-i-riksdagsvalet - 2026-01-08

Hur ska vi uppnå en hållbar framtid – genom tillväxt eller nerväxt? Timothée Parrique och Fredrik N G Andersson är båda verksamma vid Ekonomihögskolan, men har helt olika åsikter i frågan. Timothée Parrique, som nyligen rönt uppmärksamhet för sin forskning om degrowth tycker att det saknas kreativitet inom ekonomisk teori. – Ekonomer försöker envist lösa dagens problem med gårdagens teorier, säger

https://www.lu.se/artikel/degrowth-forskaren-dags-att-kicka-lite-kreativitet-i-ekonomisk-teori - 2026-01-08

ChatGPT är en textrobot, så hur klarar den ämnet fysik? Den frågan ställde sig Ann-Marie Pendrill, professor emerita och tidigare föreståndare för Nationellt ­resurscentrum för fysik. Tillsammans med Uppsalakollegan Bor Gregorcic testade hon fysikkunskaperna hos chattbotten. Resultatet blev vårens mest nedladdade artikel i tidskriften Physics Education. Ann-Marie Pendrill beskriver chattbottens sv

https://www.lu.se/artikel/chatgpt-skriver-valformulerat-men-opalitligt-om-fysik - 2026-01-08

Snart reser LU tältet i Visby för två dagars panel­samtal. Universitetets program under Almedalsveckan lyfter flera globala utmaningar som luftföroreningar och matfattigdom. Men programmet inger också hopp om att hitta lösningar i samverkan mellan akademi och omgivande samhälle. Rektor Erik Renström är en av universitetets representanter i Visby. – De senaste åren har spänningarna mellan och inom

https://www.lu.se/artikel/i-almedalen-far-de-svara-fragorna-ta-plats - 2026-01-08

Ska klimatforskare låta sina rön tala för sig själva eller innebär planetens tillstånd att det är nästintill en plikt att ställa sig på barrikaderna? Hur vetenskapen når fram på bästa sätt och om forskares klimat­aktivism påverkar trovärdigheten var frågor som diskuterades under Debatt i Lund i maj. Panelen – hållbarhetsforskaren Kimberly Nicholas, sociologen Daniel Lindvall som forskar om demokra

https://www.lu.se/artikel/gar-det-ihop-att-bade-vara-forskare-och-aktivist - 2026-01-08