Publicerad 5 augusti 2024 På ekologiskt odlade fält hittar man många fler vilda åkerväxter än på konventionella gårdar. Foto: Melanie Karlsson. Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-01-19

Publicerad 5 augusti 2024 Granskog som tynar bort. Foto: Thomas Pugh. Två tredjedelar av de vanligaste trädarterna i Europa och Nordamerika befinner sig mitt uppe i att möta den globala uppvärmningen genom att söka sig till kallare och blötare trakter. Trädens förändrade utbredning riskerar att skapa problem för stora pågående satsningar på återplanteringsprogram. I en färsk studie har forskare fr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatpaverkade-trad-kan-aventyra-satsning-pa-kolinlagring - 2025-01-19

Publicerad 5 augusti 2024 Forskargruppen är sparsamma med att ha ihjäl bin men i detta fall gick det inte att artbestämma i fält utan det behövdes ett mikroskop. Samtidigt är dokumenterade exemplar ovärderliga för framtida studier, menar Maj Rundlöf. Foto: Michael Tholin. En art som förklarats nationellt utdöd, kölblodbi, har hittats vid Kallinge. Ett annat oväntat fynd är slåttergökbiet, som inte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-01-19

Publicerad 16 augusti 2024 I den aktuella studien fick varje humla en liten lapp fastsatt på ryggen för att forskarna skulle kunna särskilja de olika individerna när man testade humlornas navigationsförmåga. Foto: Rickesh Patel. Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potenti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-01-19

Publicerad 22 augusti 2024 En storslamfluga, Eristalis tenax, i en bioanalys där den frivilligt kan konsumera imidakloprid-spetsad sackaroslösning. Foto: Elisa Rigosi. En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-01-19

Publicerad 22 augusti 2024 Barn i områden med lägre socioekonomi får ut mest av natursatsningar, och särskilt om de inte har någon natur in på knuten där de bor säger, Johan Kjellberg Jensen. Bild: "Feeding birds" av Diego Cambiaso, licens CC BY-SA 2.0. Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det vis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-01-19

Publicerad 26 augusti 2024 Vegetationen kommer tillbaka efter en av de omfattande skogsbränderna i Sverige den varma, torra sommaren 2018. Foto: Natascha Kljun. Eldhärjade skogsområden i Norden fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Utsläppen är till och med betydligt högre efter en brand, än medan den pågår. Det visar en ny unik studie från Lunds universitet, där effekten

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbrander-i-norden-kalla-till-stora-koldioxidutslapp-langt-efter-att-branden-ar-over - 2025-01-19

Publicerad 3 september 2024 Hällekis stenbrott. Foto: Anders Lindskog. Hällekis stenbrott på Kinnekulle har valts ut som ett av 100 geologiska arv i världen av stor betydelse för utvecklingen av geologisk vetenskap och förståelsen av jordens historia. Utnämningen gjordes av International Union of Geological Sciences efter lyckat nomineringsarbete lett av Per Ahlberg och Anders Lindskog vid geologi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-geologiskt-arv-i-varldsklass - 2025-01-19

Publicerad 4 september 2024 Yuhe Zhang, doktor vid fysiska institutionen, har tilldelats Werner Meyer-Ilse-priset. Hon får utmärkelsen för sitt arbete med att använda djupinlärning för röntgenbilder i 2D, 3D och 4D. Grattis, hur känns det att få det här priset?– Tack! Det känns otroligt och jag är verkligen hedrad. Det är ett stort erkännande av det arbete jag har gjort och kommer att motivera mig

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysikforskare-far-prestigefyllt-pris - 2025-01-19

Publicerad 5 september 2024 Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, har beviljats ERC Starting Grant. Grattis Øystein! Kan du berätta lite om ditt projekt!– Projektet handlar om att bättre förstå hur växter anpassar sig till nya pollineringsmiljöer, såsom minskande pollinerarpopulationer eller lokala förändringar i pollinerararternas mångfald. Vi vet ganska myck

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tungt-eu-anslag-till-biolog - 2025-01-19

Publicerad 5 september 2024 Konstnärlig illustration av exoplanet. Foto: ESO/M. Kornmesser. Ett forskarlag, lett från Lund, har upptäckt en liten planet som har ett säreget sätt att röra sig i sin omloppsbana. Den vobblande planeten TOI-1408c, belägen 455 ljusår från jorden, visar att planetsystem kan vara betydligt mer komplexa än vad forskarna tidigare trott. Den nyupptäckta planeten har en mass

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-upptackt-mystisk-exoplanet-med-markligt-rorelsemonster - 2025-01-19

Publicerad 13 september 2024 Forskare har kartlagt solens aktivitet under de senaste 9 000 åren. Bild: NASA/Goddard/SDO. Jordens magnetfält har betydelse när man försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny forskningsstudie. Forskarna har satt fingret på den viktiga ledtråden att jordens magnetfält varierar i styrka mellan norra och södra halvklotet. Forskare från bland

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ojamnt-magnetfalt-paverkar-kartlaggning-av-solaktivitet-2 - 2025-01-19

Publicerad 24 september 2024 Se en film där forskaren Claudia Tocco berättar om de samarbetsvilliga dyngbaggarna. Film: Johan Nyman Dyngbaggen är ett av de starkaste djuren i världen. Den lilla skalbaggen besitter även en exceptionell förmåga att samarbeta. En studie visar att honor och hanar kan flytta stora bollar av spillning över svåra hinder. Samkönade flyttförsök slutar dock alltid i aggress

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skalbaggar-samarbetar-vid-snariga-spillningsflyttar - 2025-01-19

Publicerad 25 september 2024 Daphiner, betande djurplankton, drabbades särskilt hårt. Foto: Erik Selander/Lunds universitet. Forskare i Lund har studerat hur nanoplastpartiklar påverkar vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Resultaten är förvånande och forskarna är först med att visa att vissa arter slås ut medan andra – exempelvis cyanobakterier som bidrar till algblomning – är helt op

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurplankton-drabbas-hart-av-nanoplastpartiklar - 2025-01-19

Publicerad 3 oktober 2024 I onsdags inleddes Astronomidagarna 2024. Konferensen arrangeras vartannat år vid lärosäten runt om i Sverige. I år hade turen kommit till Lund. Cirka 130 astronomer hade sökt sig till aulan på LUX för att under tre dagar lyssna till ett 30-tal föreläsare som ska prata om allt ifrån solförmörkelser och stenplaneter till mörk materia. Bakom evenemanget står Lund Observator

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomidagarna-lockade-manga-till-lund - 2025-01-19

Publicerad 7 oktober 2024 Styrelsen för Lunds doktorandkår möttes på biologiska institutionen. Närmast skärmen syns Nima Mohseni. Foto: Anders Örtegren. 1996 bildades Lunds doktorandkår – den allra första i Sverige. Sedan dess har mycket förändrats, men många av utmaningarna är desamma. Nyligen möttes kårens styrelse på biologiska institutionen för att diskutera metoder för att förbättra doktorand

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-drivande-i-lunds-doktorandkar - 2025-01-19

Publicerad 11 oktober 2024 Ormstjärnor som klamrar sig fast på blåmusslor. Dessa exemplar är ungefär lika stora som de siluriska tagghudingarna som namngivits efter metalband. Foto: Lea D. Numberger-Thuy. Ett forskarlag har upptäckt tretton nya arter av utdöda ormstjärnor på Gotland. Fossilerna grävdes fram ur stenar från silurperioden (cirka 444 till 419 miljoner år sedan). Nu har arterna namngiv

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/utdoda-ormstjarnor-har-namngivits-efter-death-metal-band - 2025-01-19

Publicerad 24 oktober 2024 I slutet av oktober samlas beslutsfattare från hela världen för att diskutera biologisk mångfald på nästa COP-konferens i Colombia. ”Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord” säger en av forskarna som reser dit, Jesica López vid Lunds universitet. Hon är ursprungligen från Colombia men där ansågs hennes forskning om avskogning i hemlandet för farlig. Den colo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-om-hur-amazonas-kan-raddas-aker-till-fn-konferens - 2025-01-19

Publicerad 24 oktober 2024 Detektorn SHREC inspekteras av sin upphovsman Pavel Golubev, som är universitetslektor i kärnfysik vid Lunds universitet. Foto: Dirk Rudolph. Nu har forskare hittat en alternativ väg för att framställa atomer av det väldigt tunga grundämnet livermorium. Den nya metoden öppnar för möjligheten att skapa ett annat grundämne som skulle kunna bli världens hittills tyngsta: nu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lyckat-experiment-banar-vag-nytt-grundamne - 2025-01-19

Publicerad 30 oktober 2024 Översvämning i Nederländerna efter häftigt regnfall i december 2023. Foto: Sjo/Istockphoto. När världens ledare samlas till klimattoppmöte i Azerbajdzjan den 11 november är det mot bakgrund av flera nya, dystra värmerekord. Så vad kan vi förvänta oss av COP29? Och hur står det till med klimatet? Vi frågade fyra forskare från Lunds universitet. FörhandlingarnaVärlden ska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fyra-lundaforskare-om-klimattoppmotet - 2025-01-19