Filtyp
Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr
Genom analyser av borrkärnor från Grönland och Antarktis har ett forskarlag lett från Lunds universitet hittat spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan. Det som förbryllar forskarna är att stormen ägde rum under en av solens mer passiva faser, då man tidigare trott att jorden var mindre exponerad för sådana händelser. Solen är en förutsättning för allt liv på jorden. Men
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/uraldrig-fran-gronland-och-antarktis-vittnar-om-mystisk-solstorm - 2025-11-27
Marie Dacke, professor vid biologiska institutionen, och Raimund Muscheler, professor vid geologiska institutionen, har valts in i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Marie Dacke Grattis Marie, hur känns det? – Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenskapliga gärning. Varför tror du att du valdes in i KVA? – För min sinnes- och neurobiologiska forskning
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-fakultetens-forskare-invalda-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-11-27
Genom avancerad spektroskopi har forskare i Lund lyckats detaljstudera atmosfären hos en extrem exoplanet belägen 322 ljusår från jorden. Den nya kunskapen om den Jupiterliknande planetens skållheta gashölje är viktig när det kommer till att förstå mer jordlika planeter. WASP-189b är en mycket extrem planet utanför vårt solsystem med en dagstemperatur på 3200 grader. Planeten ligger mycket nära si
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/exotisk-cocktail-i-extrem-exoplanets-atmosfar - 2025-11-27
Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin på lång sikt i Sverige. På senare år har frågan om huruvida honungsbin och vilda bin konkurre
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2025-11-27
Ett forskarlag, där Lunds universitet ingår, har med hjälp av avancerade material och ultrasnabb laserspektroskopi visat hur man med solens hjälp kan omvandla koldioxid till bränsle. Genombrottet kan bli en viktig pusselbit för att i framtiden minska nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Det solljus som träffar jordklotet under en timme motsvarar i runda tal mänsklighetens totala energiförbruknin
För tio år sedan upptäckte forskare i Lund tecken på att en av fysikens mest fundamentala lagar, Coulombs lag, inte verkade solid i vatten. I experiment såg det ut som att två laddningar av samma tecken attraherade varandra. Men tack vare en superdator kan forskarna nu lägga fram en förklaringsmodell som visar att Coulombs lag inte låter sig utmanas i brådrasket. Det var i samband med ett experime
Forskare har lyckats ta fram en enkel kolvätemolekyl som uppvisar en så kallad logisk grindfunktion, liknande den i transistorer, i en enda molekyl. Upptäckten kan i framtiden möjliggöra elektriska komponenter på en molekylär skala. Att framställa mycket små komponenter är en viktig utmaning i både forskning och utveckling. Ett exempel är transistorer. Ju mindre dessa kan göras, desto snabbare och
Med hjälp av avancerade mätinstrument på två olika teleskop i södra USA har ett forskarlag, med Lunds universitet i spetsen, lyckats lägga en viktig pusselbit för att förstå grundämnet ytterbiums tillkomst i Vintergatan. Den banbrytande upptäckten ger helt nya möjligheter att studera vår galax utvecklingshistoria. Ytterbium är ett av fyra grundämnen i det periodiska systemet som uppkallats efter Y
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-svenskt-amne-i-rymden - 2025-11-27
På måndagen släppte Förenta nationernas klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändigheten av anpassning. Enligt forskarna lever mer än tre miljarder människor i miljöer där man är extra sårbara för förändringen, och detsamma gäller många arter. De som är mest utsatta, kommer att drabbas hårdast, slår forskarna fast. I rapporten und
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fns-klimatpanel-varlden-maste-agera-nu - 2025-11-27
I en ny studie har en grupp geologer gått till botten med 300 års samlad forskning kring de ikoniska fisködlorna. Med utgångspunkt i ett unikt välbevarat fossil har forskarlaget dessutom skapat den förmodligen mest vetenskapligt korrekta rekonstruktionen av en fisködla som världen hittills skådat. Fisködlor, eller ichtyosaurier, var en mycket framgångsrik djurgrupp som i likhet med dagens valar ha
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-och-rekonstruerat-forhistorisk-fiskodla - 2025-11-27
De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Den så kallade brunifieringen påverkar såväl produktionen av dricksvatten som livet i sjöarna negativt. Dessutom går ekonomiska värden upp i rök när sjöarna inte längre lockar att bada i. Om ingenting görs kommer vattnet sannolikt att bli ännu brunare – men det finns hopp. Mot bakgrund av en ny studie pekar forskare från
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/atgarder-i-skogen-kan-forhindra-att-sjoar-blir-brunare - 2025-11-27
En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gigantisk-asteroidkollision-skapade-okad-biologisk-mangfald-pa-jorden - 2025-11-27
I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer på isen, genom att spelarna orkar mer. Studien, som nu publiceras i den vetenskapl
En internationell forskargrupp har upptäckt en ny exoplanet 30 ljusår från jorden. Astronomer från Lunds universitet har spelat en viktig roll i arbetet genom att kartlägga den gåtfulla himlakroppens ursprung. Deras analyser visar att exoplaneten har bildats på ett extremt ovanligt sätt, något som fått forskarvärlden att ompröva vedertagna teorier för planetbildning. Upptäckten, som nu presenteras
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-nyupptackt-exoplanets-unika-ursprung - 2025-11-27
I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havssköldpaddor, fiskar och fåglar som lever till havs. – Vi vill att studien ska bidra till en global policy för hur vi använder våra hav. Vi har tagit fram ett instrument för att hjälpa
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsta-globala-kartlaggningen-av-marina-konfliktzoner - 2025-11-27
Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syftar till att ersätta dagens
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2025-11-27
Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på rel
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2025-11-27
Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen påverkar när fåglarna lyfter för sin tre månader långa flytt till områden söder om Sahara. Med hjä
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2025-11-27
En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har undersökt två så kallade ekosystemtjänster som har stor betydelse för vår matproduktion. Det handlar om pollination av grödor samt om naturlig biologisk kontroll av
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2025-11-27
