Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 549291 sökträffar

Klimatpolitiska rådet vill se ökad takt i klimatomställningen

Idag överlämnar Klimatpolitiska rådet sin rapport till regeringen, där man granskat hur återhämtningspolitiken i samband med Coronakrisen påverkar Sveriges möjligheter att nå de klimatpolitiska målen. Rådet menar att hur återhämtningen från Coronakrisen blir, är viktigt även för klimatomställningen. Om de stora ekonomiska stimulanser som sjösätts inriktas på att bidra till att nå klimatmålen förbä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-vill-se-okad-takt-i-klimatomstallningen - 2025-12-11

Skogens klimatnyttor – en balansakt i prioritering

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-12-11

Drönare ger nya insikter om torvmarkers koldioxidutsläpp

Boreala torvmarker lagrar stora mängder kol, men varmare och torrare förhållanden orsakade av klimatförändringen kan innebära att dessa ekosystem omvandlas till kolkällor. Utrustad med drönare och värmekameror har Julia Kelly, som nyligen disputerade vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), studerat vilka faktorer som påverkar torvmarkernas koldioxidflöde. Boreala skogar och torvmarker la

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dronare-ger-nya-insikter-om-torvmarkers-koldioxidutslapp - 2025-12-11

Forskare i Lund på jakt efter mikroplaster i valar och sälar från svenska vatten

I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket mikroplaster tumlare och sälar från svenska vatten har i sig och hur detta i förlängningen påverkar djurens hälsa. Inom två veckor hoppas man ha de första svaren. På labbet i Lund ligger rödbruna tarmar från sälar och valar (tumlare) från Sveriges kuster i olika påsar. Proverna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-i-lund-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-12-11

Ny metod förutsäger hur svår säsongen blir för gräspollenallergiker

Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens pollensäsonger kan bli 60 procent svårare på grund av klimatförändringen. Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-12-11

Ökad miljönytta med rätt placerade miljöåtgärder

Genom att övergå till resultatbaserade miljöersättningar sporras jordbrukare att utföra miljöåtgärder som gör mest miljönytta och inte, som idag, göra sådant som stör den ordinarie produktionen minst. Det kan till exempel handla om att placera så kallade skyddszoner på rätt ställen. Det menar William Sidemo Holm som nyligen disputerat med en avhandling om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/okad-miljonytta-med-ratt-placerade-miljoatgarder - 2025-12-11

Forskare kan söka finansiering för doktorandtjänst inom miljövetenskap och Agenda 2030

Cenntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) utlyser möjlighet att söka finansiering för ett doktorandstipendium inom miljövetenskap vid Naturvetenskapliga fakulteten och Forskarskolan Agenda 2030. Forskare inom miljövetenskap ges nu möjlighet att söka stipendium för en doktorandtjänst inom miljövetenskap. Doktoranden kommer att arbeta vid Naturvetenskapliga fakulteten och vara ansluten till Fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-kan-soka-finansiering-doktorandtjanst-inom-miljovetenskap-och-agenda-2030 - 2025-12-11

Humlehund i forskningens tjänst

I sommar ska doktoranden Sofia Blomqvist ut och undersöka hur pollinerande insekter, som humlor och solitära bin, vid vägkanter mår. Det finns dock ett problem. Humlebon är väldigt svåra att hitta. Nu hoppas hon kunna träna hunden Ylle att hjälpa henne. Tryffel, vägglöss och droger – det är bara några av sakerna som en hund kan spåra upp med hjälp av sitt fantastiska luktsinne. På senare tid har h

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/humlehund-i-forskningens-tjanst - 2025-12-11

Myllret i marken – så boostar du jorden i din egen trädgård! Fem enkla tips till Biologiska mångfaldens dag

När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård! Jorden, det vill säga den som finns under våra fötter, tillhör de artrikaste miljöerna i världen. På en liten yta kan det finnas flera ki

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-12-11

Urbana trädgårdar viktiga för den biologiska mångfalden – om de sköts rätt och inte är för små

Grattis alla urbana trädgårdsägare! Era trädgårdar bidrar både till städernas biologiska mångfald samt gör att ni mår bra i kropp och själ. Det är dock förutsatt att trädgården inte är för liten eller bara består av en stor ödslig gräsmatta. Nu slår forskaren Helena Hanson ett slag för att låta trädgårdarna ta större plats i stadsplaneringen. Gröna ytor, till exempel parker och koloniträdgårdar, h

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/urbana-tradgardar-viktiga-den-biologiska-mangfalden-om-de-skots-ratt-och-inte-ar-sma - 2025-12-11

Vad händer nu: efter klimatrapporten från IPCC

Två klimatforskare vid Lunds universitet, Kimberly Nicholas, som har närvarat som observatör vid två globala klimatmöten, och Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, berättar vad som händer efter lanseringen av den senaste klimatrapporten. Vad ser du som nästa steg efter vad som framkom i IPCC-rapporten? Kimberly: Något som är helt tydligt i rapporten är att människan må

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vad-hander-nu-efter-klimatrapporten-fran-ipcc - 2025-12-11

Ny uppdragsutbildning om miljöföroreningar och miljöbrott

Lunds universitet erbjuder, tillsammans med personal från CEC, en ny uppdragsutbildning som ska lära yrkesverksamma att upptäcka, spåra och bedöma komplexa miljöföroreningar och miljöbrott. Föroreningar i mark och vatten kan medföra stora risker för människor och miljön. Nu ges miljöinspektörer, handläggare på Länsstyrelsen, konsulter, jurister, poliser och myndighetsutövare möjlighet att lära sig

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-uppdragsutbildning-miljofororeningar-miljobrott - 2025-12-11

Mer kol i marken kan skydda skördar i ett framtida klimat

Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metoder som krävs är dock på kort sikt kostsamma för jordbrukare, påpekar forskarna, som efterlyser riktade miljöersättningar. De pågående klimatförändringarna utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. I Sverige väntas de

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-kol-i-marken-kan-skydda-skordar-i-ett-framtida-klimat - 2025-12-11

Ispartiklar i moln kan påverka klimatet

Primitiva spisar och dieselmotorer producerar sotpartiklar som inte bara är dåliga för vår hälsa utan också verkar negativt på klimatet. Genom att påverka atmosfärens förmåga att bilda molndroppar och ispartiklar kan sotpartiklarna rubba molnens strålningsbalans. Det menar doktoranden John Falk som är aktuell med en avhandling om hur förbränning påverkar molndropps- och ispartikelbildning i atmosf

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ispartiklar-i-moln-kan-paverka-klimatet - 2025-12-11

Klimattoppmötet i Glasgow – vad handlar det om och vad spelar det för roll?

Den 31 oktober samlas representanter från världens alla hörn i Glasgow för att delta i FN:s stora klimattoppmöte COP26 som ska pågå i två veckor. Förväntningarna är skyhöga efter fjolårets inställda konferens och den alarmerande rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti. Som en del av Parisavtalet 2015 beslutades att alla nationer ska förnya sina klimatlöften eller nationella klimatplane

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimattoppmotet-i-glasgow-vad-handlar-det-om-och-vad-spelar-det-roll - 2025-12-11

Modellering för humlornas överlevnad

Brist på livsmiljöer och klimatförändringen - parametrar som forskare vet påverkar antalet pollinatörer. Men hur mycket påverkar de och vad mer bidrar till att bin och humlor blir en allt ovanligare syn i landskapet? Det har Maria Blasi i Romero försökt ta reda på i sin avhandling som presenteras den 26:e november. Ett säkert vårtecken är de smörgula rapsfält som varje vår breder ut sig som ett tä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/modellering-humlornas-overlevnad - 2025-12-11

Val av trädarter har stor betydelse för insektslivet i en stad

Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskarna har undersökt Malmös parker. Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar och även människor i en stad. De sänker temperaturen, renar luften, minskar riske

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/val-av-tradarter-har-stor-betydelse-insektslivet-i-en-stad - 2025-12-11

Luftburen DNA – forskarnas nya metod att kartlägga insekter

Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, att samla in insekter med fällor. Fabian Roger, som tog fram tekniken under sin tid som forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2025-12-11

Miljönyttan av ekologisk odling beror på det omgivande landskapet

Att odla ekologiskt i stället för konventionellt kan gynna den biologiska mångfalden, men spelar det någon roll var (på vilken plats) man odlar ekologiskt? Enligt en studie från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och AgriFood Economics Centre vid Lunds universitet och SLU är svaret på frågan ja. Studien visar nämligen att ekologisk odling kan gynna mångfalden av växtarter till en lägre k

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljonyttan-av-ekologisk-odling-beror-pa-det-omgivande-landskapet - 2025-12-11

Vilda bin och honungsbin konkurrerar om maten

Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin på lång sikt i Sverige.  På senare år har frågan om huruvida honungsbin och vilda bin konkurr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2025-12-11