Filtyp
Sverige riskerar att missa viktiga klimat- och miljörelaterade mål om inte ambitionerna höjs de kommande åren. Det konstaterar flera forskare från Lunds universitet i ett yttrande till Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Remissvar publicerat 15 juli
I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens kirurgiska ingrepp i armhålan skulle
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-vid-brostcancer - 2025-12-28
Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2025-12-28
Hur kan jordbrukspolitiken bli mer samhällsekonomiskt effektiv? En ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Lunds universitet, visar hur styrmedel med regional anpassning kan ge mer miljönytta för pengarna. Doktoranden Cecilia Larsson beskriver jordbruket som en sektor där olika samhällsmål ständigt måste vägas mot varandra. Jordbruket kan bidra till livsmedelstrygghet, lev
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-miljonytta-pengarna-i-eus-jordbrukspolitik - 2025-12-28
Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2025-12-28
Henrik Smith tilldelas Marsh Awards for Ecology av British Ecological Society. Priset uppmärksammar hans långvariga insatser för att utveckla ekologisk forskning och för att stärka kopplingen mellan vetenskap och samhälle. Han själv betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sedan stod och samlade damm. Motiveringen til
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljopionjar-prisas-forskare-maste-interagera-mer-med-samhallet - 2025-12-28
Hur formar skogen klimatet — och hur omformar ett förändrat klimat våra skogar? Vad kan vetenskapen avslöja om framtidens skogar? I denna vackert bildsatta minidokumentär får du träffa klimatforskarna David Wårlind och Moa Sporre när de ger en inblick i forskningen med klimatmodellering med fokus på skogen. Som en del i ett samarbete med Naturum Skrylle i Lund, så har forskare från Lunds universit
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/minidokumentar-klimatmodeller-och-skogen - 2025-12-28
Hyggesfria metoder för skogsbruk har seglat upp som en lösning för att få skogen att bidra till fler nyttor. Syftet är att skogsbruket ska bli mer hållbart, men det finns många utmaningar som nu ska övervinnas i ett nytt projekt där fem organisationer testar hyggesfritt skogsbruk i praktiken. I Bockeboda utanför Kristianstad testas framtidens hyggesfria skogsbruk i projektet Adaptivt Skogsbruk. Fe
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hyggesfritt-okar-har-testas-framtidens-skogsbruk - 2025-12-28
Markku Rummukainen, professor i klimatologi på Centrum för miljö- och klimatvetenskap, hedras med Lunds universitets silvermedalj för sitt arbete med klimatforskning och sitt engagemang i internationella klimatfrågor. Även professor Cecilia Jarlskog, Lunds universitet, belönas för sina banbrytande insatser inom teoretisk partikelfysik. Motiveringen bakom priset är forskarnas bidrag till vetenskapl
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/professor-markku-rummukainen-cec-tilldelas-lunds-universitets-silvermedalj - 2025-12-28
För att restaurera tidigare artrika gräsmarker krävs rätt sorts fröer i rätt miljö. Men hur vet vi vilka rätt sorts fröer är, hur lokala behöver de vara, och vilka risker finns om de kommer från en plats långt borta? Dessa frågor och många fler diskuterades på ett LU Land-seminarium om lokala frökällor tidigare i höst. Här finner du en sammanfattning och en inspelning av detta seminarium. Stefan A
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/restaurering-av-grasmarker-hur-lokala-maste-frona-vara - 2025-12-28
Under 2025 har det getts ut flera böcker med miljö-, klimat- eller hållbarhetsfokus där forskare från Lunds universitet är författare, medförfattare eller redaktörer, och de flesta är också medlemmar i någon av CEC:s nätverksorganisationer. Här tipsar vi om dessa böcker - i en variation från populärvetenskap till facklitteratur. Samtliga böcker är på engelska. Vi hoppas att du hittar någon som du
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/boktips-med-miljo-och-klimattema - 2025-12-28
Kan spel fungera som en metod för att sprida kunskap och inspirera till handling? Om man frågar Karl Sterner Isaksson och Jagdeep Singh så är svaret på detta ett självklart ja! De är båda aktuella mer varsitt spel om biologisk mångfald respektive matsvinn, och de ser spel som ett sätt att förvandla komplexa miljöutmaningar till något begripligt, engagerande – och roligt! ArtkollKarl Sterner Isakss
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spela-forandring-mer-biologisk-mangfald-och-mindre-matsvinn-pa-spelbordet - 2025-12-28
Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2025-12-28
Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök
https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande-0 - 2025-12-28
Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin. ”Vi har tidigare funnit att proteinet mTOR har en central roll och har nu visat att en nedreglering av aktiviteten hos mTOR kan förklara i pr
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-ron-kan-forklara-uppkomsten-av-typ-2-diabetes - 2025-12-28
Kroppens bruna fettceller har en nyckelroll i utvecklandet av fetma och diabetes. Forskare har nu upptäckt att vi människor har två sorters bruna fettceller – inte en som tidigare antagits. Rönen, som publiceras i Nature Medicine av forskare vid Sahlgrenska akademin, öppnar för framtida läkemedel som utnyttjar de bruna fettcellernas förmåga att förbruka kalorier.Forskare vill kunna återaktivera br
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/brun-fettcell-oppnar-framtida-behandling-av-fetma - 2025-12-28
Nytt år och nya löften. Januari är den månad då flest gymkort säljs och många önskar sig en nystart och ett mer aktivt liv. För att löftet ska hålla i sig är det inte bara beach 2019 som gäller, utan det är viktigt att hitta en träningsform som är rolig och som man vill fortsätta med. Men vilken träning är bäst? Och kan man bromsa åldrandet genom att träna? Vi vet alla att träning ger positiva eff
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/basta-traningen-ar-den-som-blir-av - 2025-12-28
Första januari 2019 stod i Sverige 666 personer i kö för att få en ny njure, många av dem var diabetiker. En del hinner bli mycket sjuka, några hinner dö, innan det finns en lämplig njure att transplantera. Trots en ökning av antalet donatorer de senaste åren är organbristen konstant och värre än i många andra länder. Följderna av bristen blir än mer beklämmande när finska forskare nu visar att de
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/njurtransplantation-battre-dialys - 2025-12-28
Artificiell intelligens, AI, har nu ihop med konventionella statistiska metoder använts i en studie av riskfaktorer vid diabetes typ 1. Syftet har varit att identifiera vad som tydligast indikerar ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död. – Det som är unikt med den här studien är att vi inkluderat maskininlärning, alltså AI, för att bättre ta höjd för interaktioner mellan riskfaktorer, säger Aidin
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ai-studie-av-riskfaktorer-vid-diabetes-typ-1 - 2025-12-28
Tusentals svenskar med nedsatt njurfunktion får regelbunden dialysbehandling. Fyra av fem får bloddialys, vilken kräver sjukhusbesök flera dagar i veckan. Övriga patienter får påsdialys (peritonealdialys) - där bukhinnan används för att rena blodet - och som de själva kan sköta i hemmet, antingen manuellt eller automatiskt med hjälp av maskiner. Nu arbetar forskare vid Lunds universitet och Skånes
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lundaforskare-vill-ta-fram-effektivare-dialysbehandling - 2025-12-28
