Forskningsanslag från Vetenskapsrådet!

Publicerad den 19 november 2015
Jonas Otterbeck, professor i islamologi.

Vi gratulerar Jonas Otterbeck, professor i islamologi, och Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria, som fått forskningsanslag från Vetenskapsrådet för de kommande åren. I Samuels projekt medverkar bl a även Britt Dahlman, Elisabet Göransson och Johan Åhlfeldt. Stort grattis!

Här kan du läsa mer om de vinnande projekten: "Etisk maskulinitet: skapandet och representationen av Awakenings islamiska popstjärnor." <link person jonasotterbeck>Jonas Otterbeck, professor i islamologi. Forskningsprojektets syfte är att kritiskt undersöka hur manliga popstjärnor som lanserade som djupt troende muslimer av det brittiska, islamiska mediabolaget Awakening presenteras offentligt. Projektet kommer att analysera hur islamiska normer om sexualitet, kroppslighet och maskulinitet diskuteras och förhandlas i relation till hur artisterna för sig på scen, uttrycker sig i sin musik och presenteras i promotionmaterial. Bolaget förankrar sina idéer i islamiska teologiska ställningstagande till konst, estetik och genus men är även med och omformar dessa. Bolaget har varit synnerligen framgångsrikt i att ta fram nya stjärnor inom en ny form av islamisk popmusik som företaget var bland de första att lansera 2003. Deras största fynd – brittisk-iranske Sami Yusuf och svensk-libanesiske Maher Zain – är idag idoler i muslimska miljöer, säljer miljontals skivor och spelar utsålda konserter. Men även om islam står i centrum för hur artisterna lanseras påverkar också popmusikens konsumtionskulturella logik. Projektet intresserar sig därför för de vägar framåt som tas av artisterna och bolaget för att framvisa artisterna som moraliskt oklanderliga, och hur dessa vägar står i relation till både islam och konsumtionskultur. Projektet kommer arbeta med två olika typer av material. Den första rör producerat mediamaterial som skivor, videofilmer, intervjuer, promotionmaterial osv. Detta kommer att analyseras för sitt sätt att hantera maskulinitet. Den andra består av material insamlat i fält (intervjuer, observationer osv.) och detta material kommer till del att kontrastera det för media producerade materialet.

 *

”Vishet och bildning. Receptionen av monastiska tänkespråk i europeisk kultur: Vetenskaplig samverkan på en digital plattform." <link person samuelrubenson>Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria.
 
Visdomsord, tänkespråk och sedelärande berättelser har spelat en avgörande roll för social fostran. Avgörande för äldre europeisk kultur har varit de samlingar som kallats Ökenfädernas tänkespråk och som förmedlats i klostren över hela den kristna traditionen. Under medeltiden översattes de från grekiska och latin till europeiska folkspråk och blev en grund för moraluppfattning och framväxande bildningstraditioner. Samlingarna utgör en rikt flytande tradition av tusentals enskilda stycken, där varje handskrift utgör en egen utgåva med eget urval, egen systematisering och egna karakteristika.
 
Projektet syftar till att kartlägga förmedlingen av dessa tänkespråk under perioden 800-1500 med fokus på de tidiga fornslaviska och fornnordiska översättningarna och deras grekiska och latinska förlagor. Avsikten är att undersöka vad likheter och olikheter i receptionen kan säga oss om de lokala förhållandena, om kontaktytor och om ideologiska trender och om skillnader och likheter mellan västlig och östlig europeisk kultur.
 
Teoretiskt ansluter projektet till framhävandet av den enskilda handskriftens egenart och kontext, snarare än en idealform av den förmedlade texten. Detta kräver utvecklandet av nya metoder att hantera den stora variationsrikedom och komplexitet som en flytande texttradition innebär. Genom en nära samverkan mellan specialister på olika språk och ett innovativt bruk av digital teknik med gemensam standard och systematik, avser projektet att utveckla en digital dynamisk forskningsplattform för registrering av text och data samt en rad verktyg för analys och visualisering av likheter, skillnader och samband, samt utifrån internationell standard möjliggöra utbyte av data med internationella forskningsdatabaser. Projektet är förankrat i den senaste utvecklingen inom digital humaniora och utgör i sig ett bidrag till utvecklingen inom detta område i Sverige, särskilt vad gäller arbete med flytande texttraditioner, ett fenomen typiskt för äldre populärlitteratur.
 
Projektet anknyter till det av RJ finansierade och internationellt uppmärksammade forskningsprogram vid Lunds Universitet som undersökt framväxten av monastisk bildning i senantiken och nyttjar den databas och de digitala verktyg som där utvecklats för studium av den tidiga tänkespråkstraditionen.
Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria.