Vid kriminalvårdslagens införande 1974 rådde en liberal stämning i svensk kriminalpolitik. Intagnas intressen fick stort genomslag genom så lite användning av fängelse som möjligt och öppna förhållanden i anstalterna. Liberaliseringen var dock inte politiskt oomstridd och redan i slutet av 1970-talet påbörjades en restriktivisering av anstaltsmiljöerna. Denna tendens har fortsatt därefter. Restrik

Sverige är ett föregångsland vad avser synen på barnaga. Redan 1962 avskaffades skolagan och 1979 förbjöds aga i hemmet. 1982 lades misshandel på enskild plats under allmänt åtal, vilket var en viktig händelse mot den barnaga som förekom i hemmen. Även 1990 är ett viktigt år för barnens skydd, då tillkom nämligen FN: s Barnkonvention. Förbudet mot aga finns i Föräldrabalken 6:1 men något straffsta

Skiljedomsrätten är ett juridiskt område som kommit att bli ett allt viktigare inslag i den svenska rättskulturen. Den konfidentiella handläggningen, det snabba och effektiva förfarandet liksom möjligheten att välja skiljemän är tungt vägande skäl för parter att avtala om denna form för tvistlösning, i stället för att mötas i allmän domstol. Av stor vikt för svenska skiljeförfar-anden är lagen (19

Sverige inkorporerade Europakonventionen den 1 januari 1994. Därmed kom den att gälla som svensk lag. En viktig artikel i konventionen är artikel 6 som bland annat innefattar rätten till en rättvis rättegång och rätten för den som är misstänkt för ett brott att presumeras vara oskyldig till dess hans skuld lagligen har fastställts. Oskyldighetspresumtionen innebär att åklagaren har bevisbördan vid

Bakom beteckningen hemliga tvångsmedel döljer sig olika arbetsmetoder som de brottsutredande myndigheterna under vissa villkor kan använda under en förundersökning: hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Vidare finns ytterligare metoder som inte är reglerade i lag men som uppvisar likheter med nämnda tvångsmedel då de företas i hemlighet: avlyssning med dold mi

The main focus of the essay addresses loyalty obligations on the parties during an acquisition of a company and how the parties' different experience and knowledge impact the acquisition process. The essay divides the acquisition process into three parts&semic before signing, between signing and closing, and after closing. During the essay it will be important to examine how the demands fo

International law is divided into different functional entities governed by different international institutions. The fields of the institutions may intersect and give rise to situations of norm conflict and/or diverging interpretation. This in turn may create legal uncertainty and conflicting State obligations on the international arena. The thesis examines the relationship between the World Trad

This thesis discusses two main questions. First, the importance paid to the economic goal and the integration goal respectively in the new Commission policy. Second, I analyse an agreement covered by the new block exemption regulation in order to establish whether or not exempted agreements still prevent or restrict market integration and in addition what economic efficiencies are offered in stead

Uppsatsen utreder frågan om ansvaret för transporterat gods under den period då det befinner sig i hamnterminalen. Utredningen har gjorts utifrån ett perspektiv av olika typfall där ansvarets gränssnitt fastställs mellan respektive aktörer i respektive typfall. Dessa perspektiv är i sin tur underordnade två övergripande scenarion, där det ena förutsätter att avtal om tjänster i hamnen är träffat i

Splittringsförbudet innebär ett förbud mot att låta de i aktien ingående rättigheterna komma på skilda händer, så att t ex förvaltningsbefogenheterna tillkommer en person och de ekonomiska rättigheterna en annan. Förbudet är inte stadgat i ABL men anses ändå vila över aktiebolagsrätten. Motivet till splittringsförbudet är främst den s k delägaridén, som säger att rösträtten bör motsvaras av en kap

I det snabbt växande informationssamhället utvecklas nya företagsstrukturer. I dessa s.k. kunskapsföretag utgör arbetstagarna den främsta tillgången (det s.k. humankapitalet). Verksamheten baseras på arbetstagarnas kunskap och kompetens. Utvecklingstempot är högt och konkurrensen om medarbetarna hård. Det finns olika strategier för att knyta humankapitalet, och därmed kunskapen, till företaget. De

MAC-klausuler används ofta för att reglera risken för oförutsedda händelser från tiden då ett offentligt uppköpserbjudande lämnas tills affären är avslutad. Dessa är oprövade i Sverige men det finns utländska avgöranden som visat hur en bedömning kan arta sig. Den svenska regleringen för offentliga uppköpserbjudanden har sin grund i ett EU-direktiv som i sin tur är baserat på de engelska reglerna

During the 20th century the use of the maritime operational zone device has been more and more frequent. At the same time the rights of free navigation on the high seas has been acknowledged as a customary right. Moreover the rights of self-defense and the technological development have changed not only the way wars are justified, but also the way they are conducted. There have been a number of in

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera utlämningsinstitutet mellan Sverige och USA samt hur detta kan komma att förändras i och med det transatlantiska utlämningsavtalet mellan EU och USA. Vidare studeras bakgrund, syfte och problematik kring det transatlantiska utlämningsavtalet med särskilt fokus på dödsstraffet. I uppsatsen har juridisk metod tillämpats. Utlämningsförfaranden regleras

Denna uppsats behandlar vissa aspekter av investeringsavtal vid private equity och venture capital-investeringar i svenska bolag. Fokus ligger på regleringar av investerarens exit, dvs. avyttring av innehavet i portföljbolaget. Private equity- och venture capital-investeringar sker i onoterade bolag med utvecklingspotential, s.k. utvecklingsbolag. Det råder i dessa bolag generellt personidentitet

Arbetet behandlar uppsåtsbegreppet i svensk och dansk rätt. Arbetet fokuserar särskilt på den nedre gränsen för uppsåt i svensk och dansk rätt. Uppsåt kan sägas innebära att någon gör en kriminaliserad gärning med vett och vilja. Domstolar, juridiska praktiker och teoretiker behöver dock ha ett mer preciserat uppsåtsbegrepp. I svensk rätt skiljer man på direkt, indirekt och eventuellt uppsåt, där