Publicerad 20 december 2010 Maneter har gjort det i miljoner år. Forskarna bara några få men sedan de tog manetens självlysande protein i sin tjänst har möjligheterna att studera biologiska processer i levande organ och celler avsevärt förbättrats. En av dem som använder fluorescerande protein i sin forskning är Anders Tengholm. - Det gör att vi kan studera olika budbärarämnen och signalproteiner,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manetens-proteinceller-visar-hur-insulincellen-gor - 2025-01-31

Publicerad 20 december 2010 Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas.Mer än trettio procent

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smart-matmetod-sparar-risken-hjartsjukdom - 2025-01-31

Publicerad 11 januari 2011 Redan i unga år börjar åderförkalkning av blodkärlen och fortsätter sedan under flera decennier. Sedan plötsligt är hjärtinfarkten ett faktum. Men tänk om åderförkalkningen bara kunde finnas där i det tysta, utan symtom. För varför måste egentligen hjärtattacken rätt vad det är slå till när vi ändå haft åderförkalkning så länge? Ett åderförkalkningsplack i ett blodkärl k

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/satt-lock-pa-hjartattacken - 2025-01-31

Publicerad 13 januari 2011 Nu vänder forskarna på frågan. De frågar inte varför diabetespatienter får komplikationer utan varför en minoritet slipper. Vad det är som skyddar dem? PROLONG-undersökningen kanske ger svaret. - Majoriteten av alla diabetiker får med tiden allvarliga eller dödliga följdsjukdomar, men inte alla, 10-15 procent klarar sig. Det är dem vi är intresserade av I PROLONG, förkla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-slipper-en-del-diabetiker-komplikationer - 2025-01-31

Publicerad 14 januari 2011 Sämre blodsockerkontroll efter alla helger? Visst, anledningen kan mycket väl vara all mat och soffliggandet. Men det kan också bero på vintern. Vinter, mörker och kyla försvårar blodsockerkontrollen. Forskare från Lodz i Polen har tillsammans med meteorologer i Warszawa undersökt blodsockernivåer hos barn och unga typ 1 diabetiker och deras förhållande till årstid. Dera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vintern-forsvarar-blodsockerkontrollen - 2025-01-31

Publicerad 17 januari 2011 Många som vill gå ned i vikt lyckas bra med det. Men för många blir det bara en tillfällig viktnedgång. Vikten går upp igen. Nu visar forskare att bakslagen kan bero på en speciell hormonprofil. Det är de båda aptitreglerande hormonerna leptin och ghrelin som stått i fokus för den undersökning spanska forskare har utfört.104 överviktiga eller feta män och kvinnor sattes

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hormoner-bakom-misslyckad-bantning - 2025-01-31

Publicerad 20 januari 2011 Att långvariga höga blodsocker är en riskfaktor för diabeteskomplikationer, till exempel hjärt- kärlsjukdom, är väl känt. Nu visar spanska forskare att också att många episoder av djupa blodsockerfall kan vara det. Vid insulinbehandling finns det ett starkt och lättförståeligt samband mellan en låg och jämn blodsockerkontroll och antalet insulinkänningar, när blodsockret

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/upprepade-insulinkanningar-kan-oka-risken-hjartsjukdom - 2025-01-31

Publicerad 21 januari 2011 Leif Groop, professor vid Lunds universitets Diabetescenter, har av europeiska forskningsrådet (ERC) tilldelats Advanced Grant för 2010. Advanced Grants delas ut för att stödja excellent och innovativ forskning utförd eller ledd av etablerade och världsledande forskningsledare. Leif Groop forskar om genetiska orsaker till typ 2 diabetes.  Projektet har nu får bidrag för

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stort-personligt-anslag-excellent-diabetesforskning - 2025-01-31

Publicerad 24 januari 2011 Att typ 2 diabetes är vanligare bland invandrare med ursprung i Mellanöstern är känt. Men om de första preliminära resultaten från MEDIM-undersökningen stämmer tickar det en ohälsobomb i invandrartäta områden med låg socioekonomisk status. - Våra första siffror visar att var femte irakisk invandrare i stadsdelen Rosengård i Malmö har typ 2 diabetes och att lika många har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-manga-fler-typ-2-diabetiker-vantat - 2025-01-31

Publicerad 25 januari 2011 Idag vet vi hur alla gener på människans 46 kromosomer ser ut – men det är först genom att undersöka genernas koppling till olika proteiner som dessa kunskaper kan leda till nya läkemedel. Lunds universitet har åtagit sig ansvaret för kartläggningen av de proteiner som hör till kromosom 19. Generna i den mänskliga arvsmassan kartlades av HUGO, the Human Genome Organisati

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lunds-universitet-adopterar-kromosom-10 - 2025-01-31

Publicerad 27 januari 2011 De tidiga ögonskadorna finns i många fall där redan innan patienten får sin diabetesdiagnos. Ögonförändringarna har en tydlig koppling till högt blodtryck. Nya rön tyder dessutom på att näthinnans nervdel, och därmed funktion, påverkas ännu tidigare, innan kärlskadorna blir synliga. På sikt skulle den nya kunskapen kunna leda till utveckling och behandling med nervskydda

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandringar-i-diabetesogon-borjar-tidigt - 2025-01-31

Publicerad 1 februari 2011 Så kommenterar en av forskarna resultatet från de djurförsök som visar att när verkan av det blodsockerhöjande hormonet glukagon slås ut så behövs inte insulin för att kontrollera blodsockret. En dag kanske fynden innebär att typ 1 diabetes blir en tyst sjukdom utan symtom, menar forskarna. I regleringen av mängden socker i blodet är insulin och glukagon varandras motpol

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-nara-en-bot-man-kan-komma - 2025-01-31

Publicerad 2 februari 2011 Överlevnaden för transplanterade insulinproducerande celler är låg. Ny avbildningsteknik gör det nu möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför de skadas och dör. Uppsalaforskaren Olof Eriksson presenterar den nya avbildningstekniken i sin avhandling. De insulinproducerande cellerna, så kallade l

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/cellernas-insulinfabriker-fangade-pa-bild-efter-transplantation - 2025-01-31

Publicerad 4 februari 2011 Typ 1 diabetes drabbar i regel barn och unga. Innan insulinet upptäcktes dog de drabbade så unga att de inte hann föra sina sjukdomsanlag vidare till nästa generation. Ändå finns riskgenerna kvar i människans arvsmassa. Varför? Upptäckten av insulinet för knappt hundra år sedan, bara ett ögonblick i ett evolutionärt perspektiv, kan inte vara orsaken. Människans arvsmassa

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fordelen-med-okad-risk-typ-1-diabetes - 2025-01-31

Publicerad 8 februari 2011 Påståendet att den som har föräldrar som blivit gamla själv också har störst chans att uppnå hög ålder är inte korrekt. Det är hur du själv lever ditt liv som avgör. Det är resultatet från forskning på Sahlgrenska akademin i Göteborg som avlivar myten om sambandet mellan föräldrarnas livsläng och den egna livslängden.– Ja, det stämmer inte. Vår studie visar att de ärftli

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/livsstil-betyder-mer-gener - 2025-01-31

Publicerad 8 februari 2011 Det övergripande målet är att testa de genetiska variationernas förmåga att kunna förutsäga framtida utveckling av typ 2-diabetes samt att utvärdera deras effekt på mekanismerna i sjukdomsutvecklingen, beskriver Anna Jonsson syftet med sin avhandling. Diabetes är en folksjukdom som kännetecknas av förhöjda halter av glukos i blodet. Sockerarter i maten vi äter omvandlas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvarianter-och-risk-typ-2-diabetes - 2025-01-31

Publicerad 11 februari 2011 Den hittills största genetiska studien på den svenska befolkningen visar att svenskarna är genetiskt närmare tyskar och britter än finländare. Men också inom landet finns det skillnader, framför allt mellan människor från norra och södra Sverige. - Kunskap om befolkningens genetiska struktur är viktig för att förstå varifrån vi kommer och för att identifiera gener som g

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensken-mer-britt-och-tysk-finsk - 2025-01-31

Publicerad 11 februari 2011 För några tusen år sedan ökade en tidigare ovanlig genetisk variant snabbt i befolkningen. Då kunde den betyda skillnaden mellan överlevnad eller undergång. I dagens samhälle bidrar samma genvariant till övervikt och diabetes. Enligt forskare på Stanford universitet i Kalifornien, USA, uppstod den moderna riskvarianten genom en mutation för mellan 2 000 och 12 000 år se

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-riskgener-typ-2-diabetes-var-bra-att-ha - 2025-01-31

Publicerad 16 februari 2011 Människans historia har präglats av växelvis svält och överflöd. Den som bättre kan lagra överskottsenergin som fett de goda dagarna har en fördel när hungertiden kommer. Forskarna kallar fenomenet för ”den sparsamma genen”. Idag med en övermåtta på lättillgänglig kaloririk mat orsakar de sparsamma generna övervikt och sjukdom. Den överskottsenergi vi får i oss lagras s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sparsamma-gener-i-moderna-tider - 2025-01-31

Publicerad 17 februari 2011 Behandlingsmöjligheterna efter en stroke har länge varit begränsade till timmarna efter ett anfall. Efter det har skadorna setts som definitiva. Hjärnforskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en substans som öppnar upp för behandlingar upp till två dagar efter stroke. Idag finns endast trombolys som akutbehandling för stroke. Det är ett blodförtunnande läkemedel so

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensk-upptackt-kan-leda-till-ny-strokemedicin - 2025-01-31