Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 547486 hits

Fem frågor till Markku Rummukainen inför klimattoppmötet COP28

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2025-10-29

Lunds universitet bygger upp unik forskningsinfrastruktur för perenna grödor tillsammans med SLU i Alnarp

På en åker cirka en mil utanför Lund samlades ett 40-tal entusiastiska forskare en regnig dag i slutet av oktober för att inviga en ny forskningsinfrastruktur, och samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Deras entusiasm handlar om perenna (fleråriga) grödors potential att förändra dagens jordbruk från grunden – där den nya forskningsinfrastrukturen i Alnarp kan bli en viktig pu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-upp-unik-forskningsinfrastruktur-perenna-grodor-tillsammans-med-slu-i - 2025-10-29

Strutshonors förmåga att reglera kroppstemperaturen påverkar äggläggningen

Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds universitet. Strutsen är världens största fågelart och lever ett utsatt liv några av världens mest extrema miljöer med höga temperaturer. I ett halvöken område i Västra Kapprovinsen i Sydafrika studerade ett internationellt forskarlag strutse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2025-10-29

Forskare har löst flicksländans färgmysterium

I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier. I en ny studie kan forskarna slå fast att denna färgvariation uppstod genom genetiska förändringar för åtminstone fem miljoner år sedan i en specifik regi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-10-29

Geologiforskare får 23 miljoner från Europeiska forskningsrådet, ERC

Andreas Nilsson, universitetslektor vid geologiska institutionen, har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska han bedriva forskning kring jordens magnetfält och hur dess styrka har förändrats under historien. Jordens magnetfält fungerar som ett skydd mot skadlig kosmisk strålning och utgör en grundläggande förutsättning för liv på vår planet. Under de senast

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiforskare-far-23-miljoner-fran-europeiska-forskningsradet-erc - 2025-10-29

Tre naturvetare har utsetts till Wallenberg Academy Fellows

Ruth Pöttgen, universitetslektor vid fysiska institutionen, Courtney Stairs, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, och Andrea Scotti, gästforskare vid kemiska institutionen, har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse innebär att forskarna får finansiering för fem år framåt. Ruth PöttgenGrattis Ruth, hur känns det att få den

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tre-naturvetare-har-utsetts-till-wallenberg-academy-fellows - 2025-10-29

Vanliga bekämpningsmedel skadar fortfarande bin

En ny studie från Lund bekräftar att bekämpningsmedel som vanligen används inom jordbruket åsamkar betydande skador på humlor. Trots skärpt reglering av bekämpningsmedel visar data från ett hundratal platser i åtta europeiska länder att mer måste göras. Trots påståenden om världens mest rigorösa process för riskbedömning påverkar användningen av godkända bekämpningsmedel i europeiska jordbruksland

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vanliga-bekampningsmedel-skadar-fortfarande-bin - 2025-10-29

Astronomer har lyckats datera tre mystiska bebisstjärnor i Vintergatans hjärta

Genom analys av högupplöst data från ett tiometersteleskop på Hawaii har forskare i Lund lyckats få fram ny kunskap om tre stjärnor i Vintergatans innersta mitt. Stjärnorna visade sig vara ovanligt unga med en förbryllande kemisk sammansättning som förvånar forskarna. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Astrophysical Journal Letters, har Lundaforskarna studerat en grupp s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomer-har-lyckats-datera-tre-mystiska-bebisstjarnor-i-vintergatans-hjarta - 2025-10-29

Lundaledd publikation om växthusgasflöden har fått massivt mediegenomslag

Naturgeografen Alex Vermeulen, som leder arbetet med ICOS kolportal, har varit redaktör för en ny publikation om ökande växthusgasflöden som fått stort internationellt genomslag. Nu hoppas han att rapporten ska tas i beaktande under FN:s pågående klimattoppmöte i Dubai. Alex, du har varit redaktör för den nittonde upplagan av Meteorologiska världsorganisationens skrift Greenhouse Gas Bulletin – ka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaledd-publikation-om-vaxthusgasfloden-har-fatt-massivt-mediegenomslag - 2025-10-29

En av världens största och äldsta meteoritkratrar finns på Grönland

Forskare kan nu slå fast att Maniitsoq-strukturen på sydvästra Grönland är en krater efter en jättemeteorit som slog ned för cirka tre miljarder år sedan. Studien, som bygger på analys av chockstrukturer i mineralet zirkon, bekräftar en omtvistad teori som lades fram redan 2012. Sedan jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan har en stor mängd meteoritnedslag varit avgörande för vår planets utvec

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/en-av-varldens-storsta-och-aldsta-meteoritkratrar-finns-pa-gronland - 2025-10-29

Världsledande astrofysiker och tvärvetenskaplig geograf nya hedersdoktorer i naturvetenskap

En amerikansk astronom som kartlagt de innersta delarna av Vintergatan med spektroskopi och en brittisk geografiprofessor som utmärkt sig för sin tvärvetenskapliga klimatforskning. R. Michael Rich och Harriet Bulkeley har utsetts till hedersdoktorer vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. R. Michael RichProfessor R. Michael Rich är verksam vid University of California Los Angeles

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/varldsledande-astrofysiker-och-tvarvetenskaplig-geograf-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-10-29

Naturgeografistudenter hjälpte till med Ukrainastöd

Sju studenter från institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap deltog nyligen i ett ideellt projekt som syftar till att hjälpa krigsdrabbade i Ukraina. Lundastudenterna åkte till Hässleholm och demonterade 120 våningssängar för vidare transport till behövande i Kiev. Ända sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig har Linköpingsbon Krzysztof Bednarski gjort allt som stått i hans makt för a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturgeografistudenter-hjalpte-till-med-ukrainastod - 2025-10-29

Två naturvetare på lista över högt citerade forskare

Sara Linse, professor vid kemiska institutionen, och Thomas Pugh, universitetslektor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, finns med på Clarivates lista 2023 över de mest citerade forskarna i världen. Årets lista omfattar totalt 7 125 högt citerade forskare. Det rör sig om forskare som visat betydande och brett inflyttande inom sina områden. Från Lunds universitet återfinns å

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-naturvetare-pa-lista-over-hogt-citerade-forskare - 2025-10-29

Fakultetens nya dekaner

Dekan Per Persson, prodekan Karin Rengefors och vicedekan Charlotta Turner har nu tillträtt. Lär känna dem bättre genom intervjuerna nedan som gjordes under våren 2023, i samband med valet. Förutom de tre nämnda kommer Karin Hall att ha ett uppdrag som vicedekan under år 2024. Genvägar till intervjuernaIntervju med dekan Per PerssonIntervju med prodekan Karin RengeforsIntervju med vicedekan Charlo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fakultetens-nya-dekaner - 2025-10-29

Mångmiljonanslag till hållbar materialforskning

Lunds universitet har fått 90 miljoner kronor från The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, WISE. Pengarna ska gå till två tekniska satsningar inom materialforskning. Anders Mikkelsen, professor vid fysiska institutionen, är involverad i ett av projekten. För att bekämpa klimatförändringar och för att ställa om till ett hållbart samhälle finns ett stort behov av nya avancera

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mangmiljonanslag-till-hallbar-materialforskning - 2025-10-29

Skandinaviens första bönder slaktade jägar- och samlarbefolkningen

När de första bönderna kom till Skandinavien för 5 900 år sedan utrotades samlar- och jägarbefolkningen inom ett par generationer. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Resultaten, som går på tvärs mot rådande uppfattning, bygger på dna-analyser av skelett och tänder som hittats i dagens Danmark. Det är en gedigen studie som nu publicerats som fyra separata artiklar i den vetenskapliga t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skandinaviens-forsta-bonder-slaktade-jagar-och-samlarbefolkningen - 2025-10-29

Nytt sätt att konstruera kretsar kan leda till storskaliga kvantdatorer

Genom att utnyttja kvantmekanik kan en kvantdator lösa beräkningsproblem utom räckhåll för dagens superdatorer. Men det finns problem. När kretsarna i kvantdatorerna blir större blir de svårare att kontrollera. Nu har forskare lyckats visa på ett nytt sätt att konstruera kvantkretsar för enskilda ljuspartiklar. Det kan möjliggöra större och mer komplicerade kretsar – vilket är kritiskt för att kun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-satt-att-konstruera-kretsar-kan-leda-till-storskaliga-kvantdatorer - 2025-10-29

Fåglar krymper – men osannolikt att ett varmare klimat är boven i dramat

Under de senaste årtiondena har hundratals fågelarter blivit mindre. Forskarna har länge antagit att det allt varmare klimatet är anledningen till att djuren krymper. En ny studie från Lunds universitet visar att det förmodligen inte stämmer. Fläckskogstrasten, en nordamerikansk fågel som är släkt med vår koltrast, är en av flera hundra arter som under de senaste decennierna krympt i storlek. Efte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/faglar-krymper-men-osannolikt-att-ett-varmare-klimat-ar-boven-i-dramat - 2025-10-29

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket le

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/saharas-solparker-kan-paverka-klimat-och-energiproduktion-globalt - 2025-10-29

Förstörelsen av Gaza övervakas från rymden

Med hjälp av satellitbilder följer naturgeografen Lina Eklund förstörelsen av Gaza vecka för vecka. Hennes analyser kan komma att spela en viktig roll när striden mellan Israel och Hamas är över och frågor om eventuella krigsbrott kan tas upp vid Internationella domstolen i Haag. Lina Eklund, biträdande universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap och forskare vid

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forstorelsen-av-gaza-overvakas-fran-rymden - 2025-10-29