Search results

Filter

Filetype

Your search for "Svenska kyrkan" yielded 921 hits

Förbistringar och förklaringar

FÖRBISTRINGAR OCH FÖRKLARINGAR – En festlig festskrift ”en skönhetens volym” – ”detta kraftprov till festskrift” (KMT, april 2008, s. 23) Anders Piltz, nu professor emeritus i latin i Lund, hedrades på sin 65-årsdag med en lärd och läsvärd festskrift, Förbistringar och förklaringar. De 76 essäerna spänner från antikens Athen och Rom över medeltidens vetenskap, litteratur och konst till en brokiCollection of 76 articles in honour of Professor Anders Piltz.

ÄRED14

ÄRED14 ÄRE D14 Litteraturlista Litteraturlistan gäller ett (1) år efter avslutat kurstillfälle Humaniora och teo log i Centrum fö r teo log i och re l ig ionsvetenskap Litteraturlista för ÄRE D14 Religionskunskap 3, 30 hp, HT 2024 fastställd av studierektor 2024-05-31 Delkurs 1. Kyrko- och missionsstudier: Fortsättningskurs, 15 hp Monografier, antologier etc.: Berntson, Martin, Bertil Nilsson & Ce

https://www.uvet.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/ARED14/20242/_RE_D14_Litteraturlista_HT24.pdf - 2025-03-11

No title

Artificiell intelligens och religion CTR i samarbetet med EARS presenterar rundabordssamtal på temat Fredagen den 1 februari 2019 Program Introduktion till temat Samtalets upplägg Middagsgästerna Mötesplatsen Program 1 februari Introduktion till temat 17.00 - 17.15h: Välkomstord 17.15 - 17.30h: Introduktion till mötet 17.30 - 20.30h: Samtal under middag 20.30 - 21.00h: Avrundning Centrum för teolo

https://www.ctr.lu.se/fileadmin/user_upload/ctr/podcast/AI_Lund.pdf - 2025-03-10

Prästers vigselrätt - En studie av 4 kap. 3 § äktenskapsbalken

At the Church of Sweden's most recent church meeting, two motions were discussed regarding limiting priests' right to refuse to officiate weddings be- tween same-sex couples. It emphasized the question of whether it is possible for a religious community to limit a priest’s right to officiate weddings within the community. The right to officiate is stipulated in chapter 4. § 3 ÄktB. Ch. 4 §

Predikan - i tid och otid

Trots allt prat om sekularisering är predikan ännu den i särklass vanligaste formen av offentligt tal i vårt land. Predikanter träder bokstavligen upp ”i tid och otid” (2 Tim. 4:2), liksom de har gjort genom hela kyrkans historia. De sex artiklarna i denna årsbok handlar om predikan både historiskt (”i tid”) och principiellt (”i otid”).Katarina Hallqvist och Erik Claeson har hämtat upp texter ur d

Antje Jackelén anställs som senior rådgivare vid Lunds universitet

Antje Jackelén anställs som senior rådgivare vid Lunds universitet Antje Jackelén anställs som senior rådgivare vid Lunds universitet Av Gisela Lindberg - Publicerad den 13 november 2023 Före detta ärkebiskopen Antje Jackelén knyts som senior rådgivare till Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. – Det betyder väldigt mycket att vi får en forskare som är internationellt m

https://www.ctr.lu.se/article/antje-jackelen-anstaells-som-senior-raadgivare-vid-lunds-universitet/ - 2025-03-10

Antje Jackelén anställs som senior rådgivare vid Lunds universitet

Antje Jackelén anställs som senior rådgivare vid Lunds universitet Antje Jackelén anställs som senior rådgivare vid Lunds universitet Av Gisela Lindberg - Publicerad den 13 november 2023 Före detta ärkebiskopen Antje Jackelén knyts som senior rådgivare till Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. – Det betyder väldigt mycket att vi får en forskare som är internationellt m

https://www.ht.lu.se/article/antje-jackelen-anstaells-som-senior-raadgivare-vid-lunds-universitet/ - 2025-03-11

Rutin vid dödsfall

Handläggningsordning vid medarbetares bortgång. Denna rutin utesluter inte att fakultet eller institution kan välja ytterligare insatser utifrån situationen. Innehåll på sidan:AnsvarHandläggningVid studenters bortgångAnsvarNärmaste chef ansvarar för att handläggningsordningen följs och har ansvaret för en upprättad kontakt med dödsbo eller efterlevande.HandläggningInformationNärmaste chef informer

https://www.hr-webben.lu.se/rutin-vid-dodsfall - 2025-03-10

Laglotten i modern tid

Laglotten regleras i ärvdabalken (1958:637) 7 kap. 1 § och fungerar som ett arvsrättsligt skydd till förmån för bröstarvingar. Skyddet aktualiseras i de fall då en avliden valt att testamentera bort all kvarlåtenskap. Bröstarvingar har i dessa fall en lagstadgad rätt till hälften av den dödes arvslott. Laglottsregleringen infördes år 1857, men har som institut funnits betydligt längre inom svensThe statutory share of inheritance is regulated by the inheritance code (1958:637) 7 chap. 1 § and work as a protection for the forced heir to secure its right for inheritance. The protection is activated in those cases where a deceased person has chosen to not give any of the properties left to a forced heir. In these cases, the statutory share of inheritance gives the forced heir the right to a

Mu utbildningsplaner samlingsdokument kantor 120hp

58 Utbildningsplan Kantorsutbildning, 120 hp 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: kantorsutbildning. Omfattning i högskolepoäng: 120. Nivå: Grundnivå (G). Programkod: KGHKY. 2. BESLUTSUPPGIFTER Utbildningsplanen är reviderad och beslutad av konstnärliga fakul- tetsstyrelsen 2017-10-18. Den reviderade utbildningsplanen träder i kraft HT-17. 3. PROGRAMBESKRIVNING Kantorsutbildningen vi

https://www.mhm.lu.se/sites/mhm.lu.se/files/mu_utbildningsplaner_samlingsdokument_kantor_120hp.pdf - 2025-03-11

Verksamhetsberattelse 2018 korcentrumsyd

Verksamhetsberättelse 2018 Verksamhetsberättelse 2018 Körcentrum Syd Musikhögskolan i Malmö Lunds universitet Inledning Nedanstående verksamhetsberättelse för år 2018 har fastställts av Körcentrum Syds styrelse, 2019-01-21. Körcentrum Syd är en centrumbildning inrättad av Lunds Universitet. I Körcentrum Syds styrelse var följande institutioner representerade under 2018: Lunds Universitet med Musik

https://www.korcentrumsyd.lu.se/sites/korcentrumsyd.lu.se/files/verksamhetsberattelse_2018_korcentrumsyd.pdf - 2025-03-11

Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal

Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal Publicerad den 24 maj 2017 Anders Arborelius. Fotograf: Per Englund – Jag fick en smärre chock när jag möttes av beskedet, berättar biskop Anders Arborelius, som förutom sin teologiexamen från Rom har en magister i moderna språk från Lunds universitet. Studierna i Lund gjorde a

https://www.sol.lu.se/article/lundaalumnen-anders-arborelius-blir-sveriges-foersta-kardinal/ - 2025-03-11

Bilan faller - Dödsstraffet och dess avskaffande

Förevarande arbete har som målsättning att utreda huruvida en förändring i dödsstraffsdebatten skedde under 1800-talet och 1900-talets första decennier intill dess avskaffande 1921. För att på ett bra sätt kunna företa en sådan granskning inleds uppsatsen med ett avsnitt som kortfattat beskriver den svenska historien för att därefter följas av ett avsnitt enbart rörande dödsstraffsdebatten och avThe goal of the following essay is to investigate any changes in the debate regarding the Swedish death penalty which took place during the 19th century and the beginning of the 20th century until the death penalty was abolished in 1921. To be able to undertake such an investigation it’s my personal belief that one first must know the basics of Swedish history. Therefore the essay starts with a

Program 8 mars-19 me too

EMMY LILLIEHORN konsult och samordnare för metoo-uppropen ANETTE AGARDH professor i socialmedicin och global hälsa, LU ANNA SERNER VD Svenska Filminstitutet IDA ÖLMEDAL kulturchef Sydsvenska Dagbladet GABRIELLA NILSSON docent och lektor, Institutionen för kulturvetenskaper, LU TINA ASKANIUS lektor i medie-och kommunikationsvetenskap, Institutionen för Konst, Kultur och Kommunikation, MaU ELINOR HO

https://www.isk.lu.se/sites/isk.lu.se/files/program_8_mars-19_me_too.pdf - 2025-03-11

Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal

Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal Publicerad den 24 maj 2017 Anders Arborelius. Fotograf: Per Englund – Jag fick en smärre chock när jag möttes av beskedet, berättar biskop Anders Arborelius, som förutom sin teologiexamen från Rom har en magister i moderna språk från Lunds universitet. Studierna i Lund gjorde a

https://www.ctr.lu.se/article/lundaalumnen-anders-arborelius-blir-sveriges-foersta-kardinal/ - 2025-03-11

Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal

Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal Lundaalumnen Anders Arborelius blir Sveriges första kardinal Publicerad den 24 maj 2017 Anders Arborelius. Fotograf: Per Englund – Jag fick en smärre chock när jag möttes av beskedet, berättar biskop Anders Arborelius, som förutom sin teologiexamen från Rom har en magister i moderna språk från Lunds universitet. Studierna i Lund gjorde a

https://www.ht.lu.se/article/lundaalumnen-anders-arborelius-blir-sveriges-foersta-kardinal/ - 2025-03-11

Sydsvenska baptister inför myndigheter. Tillämpning av religionsbestämmelser i Lunds och Växjö stift 1857-1862.

Popular Abstract in Swedish Under 1850-talet framträdde baptismen som den första verkliga frikyrkorörelsen i Sverige. Den tog helt och hållet avstånd från det ordinära kyrkolivet och kom därför i konflikt med samhällets religiösa regelverk. Kyrkliga och världsliga myndigheter betrktade baptismen som villfarande och samhällsupplösande. Deras agerande mot baptisterna i landets södra delar blir i denDuring the 1850's, Baptism appeared as the first real free church movement in Sweden. It distanced itself completely from normal church life and therefore came into conflict with society's religious rules. Ecclesiastical and temporal authorities regarded Baptism as erroneous and social disruptive. In the present treatise, their actions against the Baptists in the southern parts of the country beco

Religionsfriheten i arbetslivet

Religionsfrihetsfrågan är idag ett relativt oberört ämne i Sverige men på grund av den religiösa mångfald som växer fram i samhällena leder det till en ny och annorlunda situation. De europeiska samhällena blir mer och mer multireligiösa och multikulturella. Religionsfrihet ska råda i alla samhälle och vara en individuell frihet, oavsett vilken religion man följer. Ständigt uppstår det rättighetsk