Publicerad 21 augusti 2020 Forskare har utvecklat en ny metod för att förutspå rymdväder och solstormar. Foto: Nasa. Den magnetiska energin som frigörs vid solstormar har potential att slå ut elnät, internet och flygtrafik. Men nu har forskare utvecklat en metod som kan hjälpa till att förutspå rymdväder. Upptäckten kan på sikt göra oss bättre förberedda på att skydda sårbara samhällsfunktioner. S

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-utvecklat-unik-metod-att-forutspa-skadliga-solstormar - 2025-07-03

Publicerad 3 september 2020 Den gäckande genetiken bakom färgsprakande murödlor och utvecklandet av ett helt nytt röntgenmikroskop. Nathalie Feiner, forskare i evolutionsbiologi, och Pablo Villanueva Perez, biträdande lektor i synkrotronljusfysik, har tilldelats femåriga startbidrag på 35 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Genetiken bakom färgsprakande murödlorNathalie Feiner, f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-fakultetens-forskare-far-startbidrag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-07-03

Publicerad 8 september 2020 Extremtorkan 2018 slog hårt mot Europas träd och myrar. Den torra sommaren 2018 ledde till att de europeiska skogarna tog upp 18 procent mindre koldioxid än normalt och att vissa odlade grödor gav den lägsta avkastningen på decennier. Det visar en europeisk jättestudie med över 200 toppforskare inblandade. Skogsbränder, missväxt och vattenbrist. Många minns sommaren 201

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/extremtorkan-2018-slog-hardare-befarat-mot-grodor-skogar-och-myrar - 2025-07-03

Publicerad 21 september 2020 Forskarna har följt 102 tornseglare på deras flytt från Europa till södra Afrika. Foto: Aron Hejdström. Jämfört med andra flyttfåglar följer tornseglare ett mycket ovanligt mönster när de flyttar från häckningsområdena i Europa till övervintringsplatserna söder om Sahara. Det konstaterar forskare i en stor internationell studie som pågått i elva år och där de även uppt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-kartlagger-unik-kedjeflytt-i-luften - 2025-07-03

Publicerad 28 september 2020 Tord Engfors, Anders Lindskog och Johan Pettersson har silat tonvis med sand i sin jakt efter den gömda Vinslövs­dinosaurien. Foto: Johan Joelsson. Någonstans i det övergivna kalkbrottet i nordöstra Skåne gömmer sig skelettet efter en 84 miljoner år gammal dinosaurie. Det är en grupp geologer övertygade om. Efter att ha hittat ett flertal tänder har den ­osteologiska s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jakten-pa-den-forsvunna-dinosaurien - 2025-07-03

Publicerad 28 september 2020 Karin Hall och Ina Alexandersson är glada att det naturvetenskapliga basåret nu sjösatts. Foto: Johan Joelsson. Tack vare riktade extramedel från regeringen kunde Lunds universitet sjösätta det naturvetenskapliga basår som planerats under en längre tid. Trots att beslutet kom sent var söktrycket till den nya utbildningen högt. Efter att i flera år fört diskussioner kri

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stort-intresse-nytt-naturvetenskapligt-basar - 2025-07-03

Publicerad 2 oktober 2020 Ett av projekten som får anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse syftar till att förstå hur det gick till när vår egen galax Vintergatan bildades. Bild: Europeiska sydobservatoriet (ESO). En galaktisk tidsresa genom Vintergatans historia och flyttfåglars övermänskliga krafter. Det är två spännande forskningsprojekt som snart kan starta vid naturvetenskapliga faku

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskning-pa-galaxer-och-flyttfaglar-far-mangmiljonbelopp - 2025-07-03

Publicerad 26 oktober 2020 Sara Linse. Foto: Johan Joelsson. Lundaforskare har tagit fram en metod som kan mäta effekten av olika lovande läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Med den nya metoden har forskarna kunnat se att en specifik läkemedelskandidat hindrar bildningen av de små proteinklumpar som tros skada nervcellerna i hjärnan. Forskarna hoppas nu att deras metod kan underlätta utvecklingen av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-kan-utvardera-lakemedel-mot-alzheimers - 2025-07-03

Publicerad 26 oktober 2020 3D-illustration av olika pollen. Ett litet pollenfrö uppgrävt från en europeisk sjö kan ge svar om både vårt förflutna och vår framtid. Forskare vid Lunds universitet använder sig av 12 000 år gammalt pollen för att förutsäga vårt framtida klimat och studera ekologiska och historiska förändringar. Forskarna Esther Githumbi och Johan Lindström studerar pollen från istiden

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-gammalt-pollenfro-kan-forutsaga-morgondagens-klimat - 2025-07-03

Publicerad 26 oktober 2020 Plastskatt, förbud mot engångsartiklar och alternativa material: att få bukt med plastnedskräpningen ligger högt på den politiska agendan. Men hur hanterar vi nanoplaster som kan tas upp av vattenlevande djur och människor? Forskare vid Lunds universitet undersöker riskerna med dessa ytterst små partiklar. – Nanoplaster reagerar med naturen på ett helt annat sätt än mikr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-undersoker-hur-plast-i-nanostorlek-paverkar-djur-och-natur - 2025-07-03

Publicerad 9 november 2020 Konstnärlig tolkning av hur en döende stjärna, en röd jätte, successivt förlorar sin gasmassa till den andra stjärnan i ett dubbelstjärnesystem. Bildens händelseförlopp bygger på forskningen i den aktuella studien. Illustration: Joris Vos. Dubbelstjärnornas dans runt varandra ger nya ledtrådar till den kemiska utvecklingen i vår galax, Vintergatan. Det framgår av en aktu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jarn-i-dubbelstjarna-speglar-galaxens-kemiska-evolution - 2025-07-03

Publicerad 9 november 2020 Nathalie Feiner visar upp en prickig och färgsprakande murödla. Foto: Johan Joelsson Med hjälp av tandtrådsriggade metspön och den nobelprisade gensaxtekniken Crispr-Cas9 vill ­Nathalie Feiner avslöja några av ­evolutionens innersta gåtor. Grunden till allt: en innerlig kärlek till ödlor. På en tunn gren i terrariet på Nathalie Feiners skrivbord på biologiska institution

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/odlor-en-nyckel-till-evolutionara-gator - 2025-07-03

Publicerad 10 november 2020 Hane av arten blåbandad jungfruslända (Calopteryx splendens), en av de två arter som den aktuella studien fokuserar på. Foto: Erik Svensson. Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer även i områden högt uppe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-utrotning-hotar-insekter-nar-klimatet-blir-varmare - 2025-07-03

Publicerad 24 november 2020 Den röda superjätten Betelgeuse. Foto: Andrea Dupree (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics), Ronald Gilliland (Space Telescope Science Institute), NASA samt European Space Agency. En röd superjätte i Orions stjärnbild har gäckat forskarvärlden det senaste året. Ska den stora stjärnan explodera? Eller är det bara damm som skymmer? Nu menar astronomer från bland an

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kand-stjarna-lyser-samre-av-kallare-gas - 2025-07-03

Publicerad 26 november 2020 Analysföretaget Clarivate Analytics, listar varje år världens mest inflytelserika forskare. Med på listan finns bland andra lundaforskarna Sara Linse och Johannes Rousk. Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi – Det här visar att vår forskning är viktig och intressant, och att människor läser om den. Vi publicerade en banbrytande upptäckt 2013 kopplad till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-de-tre-mest-citerade-lundaforskarna-ar-naturvetare - 2025-07-03

Publicerad 9 december 2020 Caterina Doglioni. Hon vill kasta nytt ljus över den mörka materian som länge gäckat forskarvärlden. Nu tilldelas partikelfysikforskaren Caterina Doglioni 20 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Caterina Doglioni, biträdande lektor i partikelfysik, får cirka 20 miljoner kronor för att under fem år bygga upp en forskargrupp som ska söka efter nya partikla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/prestigefyllt-anslag-till-partikelfysiker - 2025-07-03

Publicerad 15 december 2020 "Till skillnad från oss människor, vet biet vid varje ögonblick exakt hur långt hemifrån det är och i vilken riktning dess bo finns", säger David Winge, postdoktor vid det strategiska forskningsområdet NanoLund vid Lunds universitet. Foto: Evelina Lindén. Hur kommer det sig att bin alltid hittar hem igen – den rakaste vägen, till och med? Vad är det i insektshjärnan som

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biets-lokalsinne-kan-ge-nytt-navigationssystem - 2025-07-03

Publicerad 21 december 2020 Oskar Hansson och Sara Linse samarbetar över fakultetsgränserna och deras forskning har nyligen lokaliserat en ­potentiell bromsmedicin mot Alzheimers som kan finnas på marknaden redan nästa år. Foto: Johan Joelsson. Hon är kemist. Han är medicinare. Tillsammans ligger de bakom några av den senaste tidens stora forskningsgenombrott kring Alzheimers sjukdom. Sara Linse o

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/toppduo-vill-losa-alzheimers-gata - 2025-07-03

Publicerad 21 december 2020 Ny forskning visar att skogar och skogsbruket spelar nyckelroller i minskningen av klimatpåverkan. Foto: Luca Bravo, Unsplash. Skogsutredningen som nyligen lämnades in till den svenska regeringen ger förslag på hur synergier mellan internationella och nationella åtaganden om biologisk mångfald och en växande cirkulär bioekonomi kan skapas. Ny forskning drar slutsatsen a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbruket-spelar-nyckelroll-i-sveriges-minskning-av-klimatpaverkan - 2025-07-03

Publicerad 21 december 2020 Kan framtidens vindkraftverk bli effektivare genom analyser av iskärnor från Grönland och tusenårig årsringsdata från europeiska träd? Det menar geologiforskaren Jesper Sjolte vid Lunds universitet som nyligen tilldelades 5,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Hur framtidens vindkraftparker ska konstrueras för att leverera maximalt med energi i takt med att klimate

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/1-000-ar-gammalt-vader-ska-anvandas-att-framja-framtidens-vindkraft - 2025-07-03