Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 558577 sökträffar

Dinosaurier var först med att anta ett annat perspektiv än sitt eget

Förståelsen för att andra kan ha ett annat perspektiv än ditt, är grundläggande i mänsklig socialitet. Att ta en annan persons visuella perspektiv är en komplex förmåga som uppträder hos barn först runt två års ålder. En ny studie från Lunds universitet, publicerad i Science Advances, visar att denna förmåga först uppstod hos dinosaurier, åtminstone 60 miljoner år innan den uppträdde hos däggdjure

https://www.lu.se/artikel/dinosaurier-var-forst-med-att-anta-ett-annat-perspektiv-sitt-eget - 2026-01-10

Lunds universitet samarbetar med Sida och AUDA-NEPAD kring hållbar utveckling i Afrika

Afrikanska unionens organisation för utvecklingssamarbete (AUDA-NEPAD) kom med en delegation till Lund i maj för att stärka och vidareutveckla samarbetet kring utbildning för afrikanska yrkesverksamma. För andra året i rad pågår en uppdragsutbildning inom innovationspolicy och innovationsledning, genom institutionen för Ekonomisk historia. I maj fick de afrikanska deltagarna sin undervisning i Lun

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-samarbetar-med-sida-och-auda-nepad-kring-hallbar-utveckling-i-afrika - 2026-01-10

Ändringsbara transistorer viktiga i framtidens halvledare

Transistorer som kan ändra egenskaper är viktiga delar i utvecklingen av framtidens halvledare. När vanliga transistorer närmar sig sin gräns för hur små de kan bli, blir fler funktioner på samma antal enheter allt viktigare för att kunna utveckla små och energisnåla kretsar för allt bättre minnen och kraftfullare datorer. Forskare vid LTH har i två artiklar i Science Advances och Nature Communica

https://www.lu.se/artikel/andringsbara-transistorer-viktiga-i-framtidens-halvledare - 2026-01-10

Lunds rektor om budgeten: Regeringen borde satsa på fler utbildningsplatser

Regeringen presenterar idag sin budgetproposition. Trots upprepade påtryckningar från högskolesektorn väljer regeringen att inte satsa på fler utbildningsplatser. - Med tanke på den lågkonjunktur som bitit sig fast i Sverige är det anmärkningsvärt att universitet och högskolor inte får fler studieplatser, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet. När högskolesektorn efterfrågat fler utbild

https://www.lu.se/artikel/lunds-rektor-om-budgeten-regeringen-borde-satsa-pa-fler-utbildningsplatser - 2026-01-10

Sätt mer fokus på diabeteshanden

Personer med diabetes drabbas oftare av komplikationer i sina händer än övrig befolkning. Forskaren och läkaren Mattias Rydberg har kartlagt diabeteshanden i sitt avhandlingsarbete. – Det finns stor anledning både för dem som har diabetes och för vårdpersonal som möter dessa patienter att vara uppmärksamma på handfunktionen. Det är först när handfunktionen krånglar som vi inser hur mycket vi behöv

https://www.lu.se/artikel/satt-mer-fokus-pa-diabeteshanden - 2026-01-10

Det ska vi läsa i sommar!

LUM frågade ett antal medarbetare vad de tänker läsa i sommar. Inte så mycket deckare visade det sig, men flera klassiker och även några fackböcker står på läsmenyn. Silvia Orejuela, doktorand i transformativ innovation vid LTH– Homegoing av Yaa ­Gyasi är en bok jag gärna läser igen. Den handlar om två systrar som inte känner till varandra och lever sina liv med helt olika förutsättningar. Att läs

https://www.lu.se/artikel/det-ska-vi-lasa-i-sommar - 2026-01-10

Läskig lektyr för lata dagar

Semestern hägrar. För många dyker bilder av dagar med sol, bad och resor upp på näthinnan. Och av en själv i hängmattan, djupt försjunken i en spännande deckare. Lunds universitets ­deckarexpert Kerstin Bergman gör nedslag i den svenska deckargenrens utveckling och förklarar varför vi gärna väljer just detta som semesterläsning. Genrens själva konstruktion är ett av skälen till varför vi gärna läs

https://www.lu.se/artikel/laskig-lektyr-lata-dagar - 2026-01-10

Pang för promotionen!

Kanonsalut, kransflickor, högtidstal, bön på latin och allmän pompa och ståt – traditionerna bär doktorspromotionen. Så även i år när 230 färska doktorer, 17 hedersdoktorer och 40 jubeldoktorer tog plats i Domkyrkan den sista fredagen i maj. Doktorspromotionen är det akademiska årets allra största högtid. Varje år artar den sig också till en smärre folkfest i Lundagård med såväl lundabor som tillr

https://www.lu.se/artikel/pang-promotionen - 2026-01-10

Tog tåget till mötet på Mallorca

Emma Kritzberg tog tåget till ett möte på Mallorca. En resa som varade i 54 timmar och kostade mer än dubbelt så mycket som om hon valt att flyga till Medelhavsön på några timmar. Ändå var flyget aldrig ett alternativ. De senaste sex åren har hon varken flugit i tjänsten eller privat, ett medvetet beslut för att minimera klimat­påverkande utsläpp. Emma Kritzberg, professor vid Biologiska instituti

https://www.lu.se/artikel/tog-taget-till-motet-pa-mallorca - 2026-01-10

Ny kunskap om var åderförfettningsplack brister

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-var-aderforfettningsplack-brister - 2026-01-10

Urbana talgoxar mindre stressade än kusinerna från landet

Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå

https://www.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2026-01-10

Nya säkerhetschefen hämtas från Försvaret

Fredrik Bexell, 38 år bosatt i Lomma, är universitetets nya säkerhetschef. De senaste femton åren har han tillbringat som specialistofficer inom Försvarsmakten. Vilken blir din viktigaste uppgift? – Att nå ut till alla. Det kanske låter som en floskel men säkerhet är något vi skapar tillsammans. En del tycker nog att vi är en bromskloss och ibland upplevs vi kanske som jobbiga. Men det är precis t

https://www.lu.se/artikel/nya-sakerhetschefen-hamtas-fran-forsvaret - 2026-01-10

Tonsäker koordinator showade i Melodifestivalen

Tove Mattisson kombinerar jobbet som internationell koordinator med en stor kärlek till sång och musik. Nyligen backade hon, tillsammans med sin gospelkör, upp Carola under hennes framträdande i Melodifestivalen. När Carola firade 40-årsjubileet av låten Främling tidigare i år, gjorde hon det med storartad show i mellanakten under Melodifestivalens fjärde deltävling. Med sig på scenen i Malmö aren

https://www.lu.se/artikel/tonsaker-koordinator-showade-i-melodifestivalen - 2026-01-10

Onsdag förmiddag den 18 januari

Litet som stort, hela tiden pågår arbetet på universitetet och vid sidan av kärnverksamheten jobbar många andra yrkesgrupper. En onsdagsförmiddag i januari träffade LUM några av alla anställda för att höra vad de håller på med. Designcentrum: Storstädning Ståendes i strumplästen sveper ­Claudia Janmaat moppen över den vita golvduken i fotostudion. Hon är en av fem medarbetare i Servicegruppen vid

https://www.lu.se/artikel/onsdag-formiddag-den-18-januari - 2026-01-10

No-show-bokningar ger falsk känsla av lokalbrist

Många av byggnaderna som universitetet hyr används relativt lite. I de lokaler där Akademiska hus har gjort mätningar ligger användandet i genomsnitt på cirka 30 procent och som högst runt 60 procent. I Lund pågår mätningar i hundratals rum och salar som universitetet hyr av Akademiska hus. Enligt Peter Karlsson, affärsutvecklare vid Akademiska hus, mäts det i omkring 100 lärosalar, 20-talet hörsa

https://www.lu.se/artikel/no-show-bokningar-ger-falsk-kansla-av-lokalbrist - 2026-01-10

Tre institutioner kan bli en

Naturvetenskapliga fakulteten utreder möjligheten att skapa en stor institution av tre små. Geologiska institutionen, Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) samt Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenkap (INES) kan slås samman redan nästa år. – Vi tog ett inriktningsbeslut för ett par veckor sedan. Jag tror att sammanslagningen kan ske under 2024, säger Sven Lidin, dekan på Natur

https://www.lu.se/artikel/tre-institutioner-kan-bli-en - 2026-01-10

Högt tryck på klimakteriekurs

Många kvinnor är oförberedda på de obehag som klimakteriet ofta för med sig. Samtidigt är svensk klimakterievård otillräcklig och ojämnt fördelad över landet. Barnmorskan Pernilla Ny, lärare och forskare vid LU, sprider sin evidensbaserade kunskap så långt hon förmår. Hennes klimakteriekurs har sju gånger så många sökande som det finns platser. Klimakteriet, menopaus och kvinnors hälsa heter den k

https://www.lu.se/artikel/hogt-tryck-pa-klimakteriekurs - 2026-01-10

Två nya forskarskolor om vatten och byggnadsrenovering

Under våren startar två nya forskarskolor med LTH som värd. De handlar om renovering och anpassning av byggnader och områden samt klimatsäkert vatten för alla. Båda finansieras av Formas med 40 miljoner vardera. Respektive centrumföreståndare berättar mer. Varför behövs det en forskarskola om att renovera och anpassa byggnader och områden till nya behov? – För att minska miljö- och klimatpåverkan

https://www.lu.se/artikel/tva-nya-forskarskolor-om-vatten-och-byggnadsrenovering - 2026-01-10

”Nedlagd institution ett professionellt misslyckande”

Vid årsskiftet upphörde Institutionen för astronomi och teoretisk fysik som organisatorisk enhet. Bakgrunden är åratal av arbets­miljöproblem och konflikter. Målet är att de anställda under året får nya arbetsplatser på tre andra enheter. – Jag kom inte i mål. Jag ville hitta en lösning i den befintliga organisationen och det lyckades jag inte med, säger Naturvetenskapliga fakultetens dekan Sven L

https://www.lu.se/artikel/nedlagd-institution-ett-professionellt-misslyckande - 2026-01-10

Färre flygresor 2022 än före pandemin

Resandet vid Lunds universitet minskade i fjol jämfört med det pandemifria året 2019. Allra mest minskade flygresorna ­vilket är centralt för att universitetet ska klara sitt klimatmål. En minskning av flygresorna är avgörande för att nå universitetets mål att halvera verksamhetens klimatavtryck med 50 procent till slutet av 2023 jämfört med 2018.Det är framför allt tjänsteresor, lokaler samt inkö

https://www.lu.se/artikel/farre-flygresor-2022-fore-pandemin - 2026-01-10