Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 541432 sökträffar

Ny studie bevisar att sjön Mien skapades av ett meteoritnedslag

Vulkan eller meteorit? Under de senaste 100 åren har två olika teorier lagts fram för att förklara sjön Miens uppkomst. Men i en ny studie kan forskare från Lunds universitet slutgiltigt slå fast att den småländska insjön bildades av en gigantisk himlakropp. Länge trodde man att den cirkelrunda sjön Mien i södra Småland var resterna av en vulkan. Men redan 1910 lade geologen Arvid Högbom fram en b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-bevisar-att-sjon-mien-skapades-av-ett-meteoritnedslag - 2025-09-29

Välkänd matematikprofessor ny gästforskare i Lund

James Wright har utsetts till gästprofessor vid Lunds universitet. Tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kommer den välkända matematikern att bedriva spjutspetsforskning kring Fourier-analysen. Inom ramen för Knut och Alice Wallenbergs matematikprogram har James Wright, professor vid University of Edinburgh, tilldelats ett stipendium för att bedriva gästforskning i Lund. W

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/valkand-matematikprofessor-ny-gastforskare-i-lund - 2025-09-29

Skogens klimatnyttor – en balansakt i prioritering

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-09-29

Vill använda fotosyntesens magi för att utvinna energi

Vår sol strålar ut ofattbara mängder energi. Det solljus som träffar jordklotet under en enda timme motsvarar i runda tal mänsklig­hetens totala energiförbrukning för ett helt år. Jakten på hur solstrålarnas energi kan fångas in har präglat kemi­professor Villy Sundströms långa forskarkarriär. Redan i början av 1980-talet kände Villy Sundström en fascination över fotosyntesen, naturens egen lösnin

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vill-anvanda-fotosyntesens-magi-att-utvinna-energi - 2025-09-29

Fiskars beteende och utseende påverkas av stress

Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker Vinterstare har studerat fiskarten ruda. I sin avhandling visar han på att rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan le

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-09-29

Forskare på jakt efter mikroplaster i valar och sälar från svenska vatten

I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket mikroplaster tumlare och sälar från svenska vatten har i sig och hur detta i förlängningen påverkar djurens hälsa. Inom två veckor hoppas man ha de första svaren. På labbet i Lund ligger rödbruna tarmar från sälar och valar (tumlare) från Sveriges kuster i olika påsar. Proverna

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-09-29

Ny metod förutsäger hur svår säsongen blir för gräspollenallergiker

Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forskarna att framtidens pollensäsonger kan bli 60 procent svårare på grund av klimatförändringen. Våren är äntligen här och med den kommer sol, värme oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-09-29

Lundaforskare löser nanomysterium som på sikt kan hjälpa världen att nå hållbarhetsmålen

Ett forskarlag vid Lunds universitet har lyckats komma de så kallade plexcitonerna in på bara skinnet. De säregna partiklarnas hemligheter har tidigare varit höljda i dunkel. Men nu kan forskarna visa hur plexcitonerna fungerar och hur de i framtiden kan komma till användning. Plasmon är en kvasipartikel som härrör från kvantisering av svängningar i ett plasma eller i en metallpartikel. Exciton är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-nanomysterium-som-pa-sikt-kan-hjalpa-varlden-att-na-hallbarhetsmalen - 2025-09-29

Blodet är fåglarnas värmeelement

Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt forskarlaget från Lund och Glasgow gör att blodet kan fungera som ett centralvärmeaggregat när det är kallt. Skruvar upp värmen – På vi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-09-29

Myrarnas metanutsläpp mer komplexa än i klimatmodellerna

Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna. Med hjälp av klimat- och växthusgasdata från det globala nätverket Fluxnet – som består av cirka 700 meteorologiska statio

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/myrarnas-metanutslapp-mer-komplexa-i-klimatmodellerna - 2025-09-29

Förbisedda kombinationer av egenskaper vanliga inom djuraveln

Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur. Den slutsatsen drar en internationell grupp med forskare som gått igenom litteratur på området. Sannolikt är sådana ”egenskapspaket” vanliga inom både växtförädling och djuravel utan att människor känner till det. Enligt forskarna gynnar det naturliga urvalet ofta kombinatione

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-09-29

Skogsavverkningen i Europa ökar – men inte i den takt som tidigare rapporterats

I en ny studie ifrågasätter 33 forskare en EU-rapport om Europas skogsbruk som rönte stor uppmärksamhet förra året. Enligt studien, som publiceras i Nature, feltolkades data vilket fick det att se ut som om avverkningsvolymerna var betydligt större än vad de i själva verket var. Forskare vid EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum publicerade förra året en artikel som slog ned som en bomb. M

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsavverkningen-i-europa-okar-men-inte-i-den-takt-som-tidigare-rapporterats - 2025-09-29

Isolerade öar ytterst känsliga för mänsklig påverkan

Koloniseringen av avlägsna öar har bidragit till oåterkalleliga förändringar i öarnas ekosystem. Det visar en internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkar. Genom att analysera 5 000 år gammalt pollen kan forskargruppen blottlägga öarnas sårbarhet. I den nya studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science har ett forskarlag undersökt hur människan p

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/isolerade-oar-ytterst-kansliga-mansklig-paverkan - 2025-09-29

Naturgeograf fick draghjälp av Greta Thunberg

Wolfgang Knorr, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, är en av tre författare till en uppmärksammad klimatartikel som nyligen publicerades i The Conversation. Artikeln, som handlar om våra framtida koldioxidutsläpp, har fått stort genomslag efter att ha delats på Twitter av Greta Thunberg. Vad fick er att skriva artikeln i The Conversation? – Det finns en falsk optim

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturgeograf-fick-draghjalp-av-greta-thunberg - 2025-09-29

Flyttande småfåglar stiger till extrema höjder på dagen

Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena söder om Sahara. I en studie publicerad i Science presenterar forskarna sina unika resultat samt de möjliga förklaringarn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-09-29

Humlehund i forskningens tjänst

I sommar ska doktoranden Sofia Blomqvist ut och undersöka hur pollinerande insekter, som humlor och solitära bin, vid vägkanter mår. Det finns dock ett problem. Humlebon är väldigt svåra att hitta. Nu hoppas hon kunna träna hunden Ylle att hjälpa henne. Tryffel, vägglöss och droger – det är bara några av sakerna som en hund kan spåra upp med hjälp av sitt fantastiska luktsinne. På senare tid har h

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlehund-i-forskningens-tjanst - 2025-09-29

Framtidens mat ska utvecklas med hjälp av röntgenljus och neutroner

Synkrotronröntgen och neutroner skapar möjligheter att undersöka livsmedel på molekyl- och atomnivå. Genom att studera strukturer inuti livsmedel går det att få reda på var näringsämnen sitter inuti exempelvis en böna eller var arseniken ansamlas i ett riskorn. Nu ska en grupp forskare vid Lunds universitet använda nya tekniker för att ta livsmedelsforskningen till nästa nivå. – Var i utrustningen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidens-mat-ska-utvecklas-med-hjalp-av-rontgenljus-och-neutroner - 2025-09-29

Nya arter när Medelhavet torkade ut

Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resultaten visar hur hybridisering och drastiska förändringar i havsnivåer och klimat påverkat artbildningen i regionen. Tobias Uller vid Lunds universitet har lett studien. Enligt honom kan murödlornas historia och evolution lära oss hur förändringar i Medelhavsområdets klim

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-arter-nar-medelhavet-torkade-ut - 2025-09-29

Nytt hastighetsrekord för flyttfåglar

I en ny studie publicerad i iScience konstaterar forskare vid Lunds universitet att tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige tar ungefär två månader på sig att tillryggalägga sträckan inräknat raster för att vila och äta. Tills nu har forskare up

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-hastighetsrekord-flyttfaglar - 2025-09-29

Ett stressigt liv i staden påverkar fåglarnas arvsmassa

Talgoxar som lever i städer skiljer sig genetiskt från talgoxar på landet. Det konstaterar forskare i en unik studie där de undersökt populationer med talgoxar i nio stora europeiska städer och jämfört deras gener med generna hos kusinerna från landet. Forskarna konstaterar dessutom att det inte spelar någon roll om talgoxarna lever i Malmö, Milano eller Madrid: För att klara av att leva i en milj

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-stressigt-liv-i-staden-paverkar-faglarnas-arvsmassa - 2025-09-29