Sökresultat

Bara fem till tio procent av det svenska tryckta kulturarvet är digitaliserat i dag. Det är dags för regeringen att, likt i andra länder, besluta om en storskalig satsning, skriver företrädare för Kungliga biblioteket och de stora universitetsbiblioteken i en debattartikel på kultursidorna i Göteborgs-Posten. Universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala har tillsammans med

https://www.ub.lu.se/artikel/sverige-behover-storskalig-digitalisering-av-kulturarvet - 2026-01-11

Digitaliseringen har kommit igång inom det nationella samarbetet för digitalisering av det svenska trycket (DST). Ett tjugotal tidskrifter från mitten av artonhundratalet med titlar inom flera ämnen – allt ifrån litteratur, mode och politik till typografi och spiritism – är nu digitaliserade till nytta för forskare och allmänhet. Samarbetsprojektet mellan Kungliga biblioteket och universitetsbibli

https://www.ub.lu.se/artikel/det-nationella-bibliotekssamarbetet-digitaliserar-1800-talstidskrifter - 2026-01-11

Det nationella bibliotekssamarbetet digitalisering av det svenska trycket (DST), bjöd in till panelsamtal under bokmässan i september. Forskaren Nina Tahmasebi var inbjuden för att belysa forskarnas behov av digitaliserat material. Det nationella bibliotekssamarbetet samtalade på bokmässan om hur viktigt digitaliserat material är för forskningen.  Nina Tahmasebi, docent i Språkteknologi vid Götebo

https://www.ub.lu.se/artikel/digitalisering-av-det-svenska-trycket-pa-bokmassan - 2026-01-11

Projektet Svenskt näringsliv 1914–2014 går snart i mål efter ett års genomgång av nästan två kilometer företagstryck. Företagstrycket är trycksaker, som företag gett ut. Och som tryckerier levererat till Universitetsbiblioteket. Nu kan forskare och alla som är intresserade söka fram materialet i bibliotekskatalogen. Universitetsbiblioteket har tagit hand om pliktlevererade trycksaker sedan 1698 oc

https://www.ub.lu.se/artikel/universitetsbiblioteket-gor-hundra-ar-av-foretagstryck-sokbart - 2026-01-11

Universitetsbiblioteket får två sällsynta och dyrbara sjöatlaser från sjuttonhundratalet i en generös donation. Gåvan är en del av en större donation av Östersjökartor till Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteken i Göteborg och Lund. Och snart kan även du ta del kartorna om du vill. Sjuttonhundratalskartorna är en del av en donation från Björn Carlsons kartsamling. Dessa kartor och sju an

https://www.ub.lu.se/artikel/sallsynta-kartor-over-ostersjon-i-donation-till-universitetsbiblioteket - 2026-01-11

Vi renoverar husets insida nästa år och gör plats för fler och bättre studieplatser. År 2025 kommer du att möta en uppdaterad studiemiljö med funktionella och vackra platser för studier. Med start redan i år börjar Akademiska Hus också att renovera husets många fönster. Ett arbete som fortsätter under nästa år. I februari år 2024 är det preliminär start för renoveringen av Universitetsbibliotekets

https://www.ub.lu.se/artikel/en-mer-funktionell-och-vacker-studiemiljo-pa-universitetsbiblioteket - 2026-01-11

Vet du om att vi renoverar och gör plats för fler och bättre studieplatser? Närmsta året kommer vara bullrigt med få studieplatser. Det blir besvärligt att studera på UB, men så mycket bättre när renoveringen är klar. Under julhelgerna stänger vi UB och flyttar upp i huset. I januari hälsar vi dig välkommen till våning tre, där biblioteket kommer att fungera under renoveringen. Entré på husets öst

https://www.ub.lu.se/artikel/forbered-dig-pa-ett-ar-med-fa-studieplatser - 2026-01-11

Developments in quantum technology and artificial intelligence, AI, are predicted to transform research, as well as business and society as a whole. The Knut and Alice Wallenberg Foundation is awarding a total of SEK 1.6 billion over ten years to these promising fields, in two separate research projects involving several Swedish higher education institutions. Together with other funding, the budge

https://www.ai.lu.se/article/billions-be-invested-ai-and-quantum-technology - 2026-01-11

Stefan Larsson, digitaliseringsforskare och lektor vid avd för fastighetsvetenskap, skriver i Sydsvenskan tillsammans med bland andra Anna Felländer (regeringens digitaliseringsråd, m.m.), Fredrik Heintz (AI-forskare och ordförande i svenska AI-sällskapet) och Rebecka Cedering Ångström om behovet av breddad kompetens inom AI. "För att omfamna och frigöra den positiva kraften av teknologin på ett l

https://www.ai.lu.se/article/debattartikel-om-behovet-av-breddad-kunskap-inom-artificiell-intelligens - 2026-01-11

We recently released STRUDL, a software program for automatically creating world coordinate trajectories of road users from surveillance videos, based on a neural network object detector and tracking. It is available for free and as an open source by clicking here. STRUDL was made as a part of a collaboration between Lund University, Aalborg University and TNO. A paper describing the research that

https://www.ai.lu.se/article/strudl-new-open-source-software-package-tracking-objects-video - 2026-01-11

Christian Balkenius började vid Lunds universitet 1988. Då var AI-forskningen inriktad på att göra datorsimuleringar över emotionella processer. – Vi hade inga riktiga robotar som vi gjorde försök med, utan de kom först en bit in på 90-talet. Då handlade det mycket om navigering, att få roboten att ta sig från ett ställe till ett annat. Nu sker fler olika försök med robotar med målet att de ska ut

https://www.ai.lu.se/article/kognitionsvetenskap-drommen-om-en-mansklig-robot - 2026-01-11

"Det är viktigt att koppla ihop AI med demokrati eftersom det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilka möjligheter vi har att påverka och hur vi fattar våra beslut", säger statsvetaren Maria Hedlund. Som forskare har hon tittat särskilt på beslutsprocesser och AI. – AI är extra genomgripande för att den finns överallt och på grund av dess förmåga att se mönster i stora datamängder. Om system o

https://www.ai.lu.se/article/rostande-robotar-och-filterbubblor-hur-mycket-ai-tal-demokratin - 2026-01-11

Det uppkopplade hemmet är redan här. Men hur mycket avkall på integriteten är vi beredda att göra för högre komfort? Den och andra frågor ställer sig etnologen Robert Willim i ett nytt forskningsprojekt som rör AI i vår hemmiljö. – Jag är nyfiken på att förstå den digitala tekniken och hur den gradvis förändrar och präglar vårt vardagsliv, säger Robert Willim, som nu startat det fyraåriga forsknin

https://www.ai.lu.se/article/uppkopplat-hemma-komfort-kan-ga-fore-integritet - 2026-01-11

Professor Jacek Malec kom till institutionen för datavetenskap 1999. Då hade AI-forskningen där pågått under flera år tillsammans med kognitionsforskarna. – I vår forskning använde vi robotar med sensorer som kunde känna av omgivningen, navigera sig fram och ”prata” med varandra, säger Jacek Malec. Under en period under 90-talet upplevde AI-forskningen en svacka som till stor del berodde på brist

https://www.ai.lu.se/article/datavetenskap-vi-vill-bygga-smarta-och-hjalpsamma-robotar - 2026-01-11

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand? Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskar

https://www.ai.lu.se/article/reglerteknik-vi-var-lite-tidigt-ute - 2026-01-11

Forskare inom teoretisk fysik i Lund var tidigt ute med att skapa artificiella neuronnätverk, det vill säga den typ av algoritmer som nu ligger till grund för den enorma AI-utvecklingen i samhället. Inom teoretisk fysik är man van vid att hitta mönster i stora datamängder med hjälp av avancerade dator­beräkningar. Men frågan är om det finns en risk för övertro på algoritmerna. Året var 1988. Axelv

https://www.ai.lu.se/article/natverken-som-harmar-hjarnan-idag-forandrar-de-varden - 2026-01-11

”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både kan se och tolka sin omgivning. Inriktningen började av en slump: Dåvarande profes

https://www.ai.lu.se/article/ai-borjar-med-matematik - 2026-01-11

Artificiell intelligens: En dator eller maskin som uppvisar intelligens eller mänskliga förmågor. Ett intelligent system kan dra slutsatser, lösa problem, planera och vara självlärande. Det mesta som i dagligt tal kallas AI uppfyller dock inte alla kriterier. AI handlar idag om enstaka, ganska snäva förmågor, som bildigenkänning och diagnosställande. Artificiell intelligens En dator eller maskin s

https://www.ai.lu.se/article/allt-du-skulle-vilja-veta-om-ai - 2026-01-11

I populärkulturen har idéerna om artificiell intelligens kunnat prövas och utvecklas med fantasins hjälp. Det har länge funnits både en teknik­optimism och en dystopisk bild av framtiden inom såväl litteratur och serier som i filmens värld. I framtiden kan vi vänta oss skildringar av allt mänskligare maskiner, tror filmvetaren Michael Tapper. – AI handlar om gränsen mellan liv och död och vad som

https://www.ai.lu.se/article/ai-i-popularkulturen-fran-dystopiska-skildringar-till-allt-manskligare-maskiner - 2026-01-11

Modeföretaget Zalando hjälper dig att hitta rätt look när du laddar upp foton av gatumodet. IKEA guidar dig i hemmet när du ska välja en soffa som passar i ditt vardagsrum. I livsmedelsbutiken Amazon Go handlar du utan att köa eller betala i en kassa. Artificiell intelligens i handeln var temat för Centrum för Handelsforsknings seminarium den 2 april i Helsingborg. Regeringens mål är att Sverige s

https://www.ai.lu.se/article/artificiell-intelligens-breder-ut-sig-i-handeln - 2026-01-11