Filtyp
Nu finns det möjlighet att delta i ett Erasmus+ International Credit Mobility (ICM) utbyte mellan Geologiska institutionen och Department of Geosciences vid National Taiwan University (NTU). Spännande möjligheter väntar! Mer information kommer snart, men du kan redan nu läsa generellt om Erasmus-utbyte på LUs internationella web. Utbytet kommer att löpa 2025–2027. Kontaktpersoner: Helena Filipsson
https://www.geologi.lu.se/artikel/masterstudenter-se-hit - 2026-01-17
Hällekis stenbrott på Kinnekulle har valts ut som ett av 100 geologiska arv i världen av stor betydelse för utvecklingen av geologisk vetenskap och förståelsen av jordens historia. Utnämningen gjordes av International Union of Geological Sciences (IUGS) i augusti 2024, efter lyckat nomineringsarbete lett av Per Ahlberg och Anders Lindskog vid vår institution. IUGS är en av världens största vetensk
https://www.geologi.lu.se/artikel/hallekisbrottet-pa-kinnekulle-nytt-geologiskt-arv-i-varldsklass - 2026-01-17
De senaste PFAS-domarna visar att lagen om att förorenaren betalar inte är tillräcklig, skriver Charlotte Sparrenbom med medförfattare i the Conversation.PFAS ‘forever’ chemical laws need an overhaul – recent court rulings highlight the loopholes (theconversation.com)
Mer info på https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomer-ska-utveckla-ny-spektrograf-till-bjasseteleskop
https://www.geologi.lu.se/artikel/astronomer-ska-utveckla-ny-spektrograf-till-bjasseteleskop - 2026-01-17
“Cretaceous Diatom Database: A tool for investigating early diatom evolution"Authors: Karolina Bryłka, Matt P. Ashworth, Andrew J. Alverson, Daniel J. ConleyJournal: Journal of PhycologyDOI: 10.1111/jpy.13499https://doi.org/10.1111/jpy.13499In this article we present first comprehensive database of the Cretaceous Diatoms. We combined two views: palaeontology and phylogenetic. First and foremost we
https://www.geologi.lu.se/artikel/karolina-brylka-and-co-authors-cover-latest-volume-journal-phycology - 2026-01-17
See the recent article with Daniel Conley in Nature Climate Change on Connecting the Seas of Norden.The Nordic Seas are highly sensitive to environmental change and have been extensively monitored and studied across a broad range of marine disciplines. For these reasons, the Nordic seas may serve as a pilot area for integrated policy development in response to ongoing climate change.
https://www.geologi.lu.se/artikel/connecting-seas-norden - 2026-01-17
Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är 200 000 år gamla, inte 300 000 som tidigare trott. Detta visar en ny datering som Zoran Perić vid Geologiska institutionen har medverkat i och som nu publicerats i Science Advances och uppmärksammats i internationella medier. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna, vilket fördjupar vår förståelse för deras komplexa sociala beteend
https://www.geologi.lu.se/artikel/varldens-aldsta-kompletta-jaktvapen-i-tra-yngre-trott-medforfattare-zoran-peric - 2026-01-17
Läs mer här: https://www.lu.se/artikel/korvformad-dvarggalax-passerade-vintergatan-f…
https://www.geologi.lu.se/artikel/korvformad-dvarggalax-passerade-vintergatan-flera-ganger-innan-den-slukades - 2026-01-17
Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet. Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter. Det vanligaste verktyget är ”det transparenta cylindertestet”. Expe
https://www.biologi.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2026-01-17
Nu finns det bevis på att bins exponering för bekämpningsmedel beror på deras samspel med miljön. Enligt forskare från Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, ökar binas bekämpningsmedelsrelaterade risker ju mer jordbruksmark som omger dem. Men detta gäller bara för det solitära biet och humlan, arter som söker föda över mindre ytor än honungsbiet. Denna upptäckt stöder de semi-naturl
https://www.biologi.lu.se/artikel/bins-utsatthet-bekampningsmedel-ar-art-och-landskapsberoende - 2026-01-17
Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan även för att boosta immunförsvaret. Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning. Förutom det uppenbara –
https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2026-01-17
Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägga lika mycket energi på att bekämpa infektioner. En liten förändring i kroppstemperatur kan vara direkt dödlig för människan. Småfåglar, däremot, sänker sin nattliga kroppstemperatur med flera grader under
https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2026-01-17
Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla
https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2026-01-17
Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar Biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antal
https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2026-01-17
Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forskarna har studerat den så kallade verkningsgraden hos trollfladdermöss – en art som väger ungefär åtta gram och som förekommer i nästan hela Europa. Verkningsgrad handlar om förmågan att omvandla tillförd energ
En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning genom att lagra kol i jorden. I studien tog forskarna jordprover från hela Europa i ett brett spektrum av temperaturer, från minus 3,1 till 18,3 grader Celsius. Proverna visade att mikroorganismer i jordar – som bakterier och svampar – är starkt anpa
https://www.biologi.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2026-01-17
Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för insekterna att få tillgång till en bred variation av föda, vilket i vissa fall har lett till en enastående artutveckling. Det visar en ny studie från Lund. Insekter är avgörande för biologisk mångfald och bland de mest framgångsrika arterna på planeten. Men fram till n
https://www.biologi.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2026-01-17
En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en
https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2026-01-17
Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå
https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2026-01-17
