Bi. Foto. Forskargruppen är sparsamma med att ha ihjäl bin men i detta fall gick det inte att artbestämma i fält utan det behövdes ett mikroskop. Samtidigt är dokumenterade exemplar ovärderliga för framtida studier, menar Maj Rundlöf. Foto: Michael Tholin Köldblodbiet, en art som förklarats nationellt utdöd, har hittats vid Kallinge flygfält. Ett annat oväntat fynd är slåttergökbiet, som inte obse

https://www.biologi.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-09-13

En storslamfluga, Eristalis tenax, i en bioanalys där den frivilligt kan konsumera imidakloprid-spetsad sackaroslösning. Foto: Elisa Rigosi. En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta bekämpningsmedel, imidaklop

https://www.biologi.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-09-13

I den aktuella studien fick varje humla en liten lapp fastsatt på ryggen för att forskarna skulle kunna särskilja de olika individerna när man testade humlornas navigationsförmåga. Foto: Rickesh Patel. Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potential att komma till nytta vid

https://www.biologi.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-09-13

Det invasiva buxbomsmottets larver ställer till stor oreda i privata trädgårdar och offentliga miljöer. Nattfjärilen buxbomsmott hittades i Sverige för första gången 2016 – den invasiva arten ökar snabbt och kan komma att bli ett mycket stort problem inom kort. Buxbomsmott har hittills drabbat kontinenten mycket hårt och det kommer med största sannolikhet hända i Sverige. Buxbom är en växt som fin

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-avslojar-det-invasiva-buxbomsmottet-ar-pa-stark-frammarsch-i-sverige - 2025-09-13

Daphiner, betande djurplankton, drabbades särskilt hårt. Foto: Erik Selander/Lunds universitet. Forskare i Lund har studerat hur nanoplastpartiklar påverkar vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Resultaten är förvånande och forskarna är först med att visa att vissa arter slås ut medan andra – exempelvis cyanobakterier som bidrar till algblomning – är helt opåverkade. Varje år ökar mängd

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurplankton-drabbas-hart-av-nanoplastpartiklar - 2025-09-13

Ett forskarlag har lyckats skapa ett slags gps för mikroorganismer. Illustration: Inger Ekström/Pixabay. Ett forskarlag har utvecklat ett AI-verktyg som identifierar geografiska ursprung för mikroorganismer. Verktyget – som öppnar upp för nya möjligheter inom medicin, epidemiologi och forensik – fungerar som ett satellitnavigationssystem. Men i stället för att leda dig till ditt hotell spårar verk

https://www.biologi.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete - 2025-09-13

Kustpiparen med ringar och sändaren kort innan den släpptes efter märkningen i Nederländerna. Foto: Thomas Lameris. yligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskarna att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att flyga extremt högt. En varm v

https://www.biologi.lu.se/artikel/pilgrimsfalk-dodade-flyttfagel-pa-3-000-meters-hojd - 2025-09-13

Dyngbaggar är aktiva på natten. Här en dyngbagge som kontrollerar hur stjärnorna står innan den börjar navigera över savannen. Foto: Chris Colllingridge. Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att det är dags. En ny studie i P

https://www.biologi.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-09-13

En ny forskningsstudie har kartlagt hela arvsmassan hos sädesslaget korn. Foto: Christoph Dockter. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den glo

https://www.biologi.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-09-13

iologiforskaren Christoffer Johansson med robotvingen i universitetets vindtunnel. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela en viktig roll i utvecklin

https://www.biologi.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-09-13

Biologen Per Carlsson är en populär pedagog. Foto: Anders Örtegren. Biologen Per Carlsson får Lunds studenters pedagogiska pris 2025. Priset delas ut för framstående insatser i utbildningen. Stort grattis – vad betyder priset för dig?– Det betyder förstås jättemycket och är en fantastisk julklapp! Jag trodde först det var ett missförstånd när de ringde till mig, eftersom jag redan fått ett pris.Ju

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-prestigefyllt-pedagogiskt-pris - 2025-09-13

Populära Biologishowen har uppträtt i Belgrad. Medverkande: Valentin Gillet, Jana Burchards, Griffin Badalamente, Linnea Rosberg och Sofie Nilén. Vad har Spindelmannen, sex, såpbubblor och skratt med biologi att göra? Biologishowen – en multimedial föreställning med interaktiva experiment och demonstrationer av växter och levande djur – har varit utomlands med en föreställning som inspirerar, unde

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-upptradde-i-belgrad - 2025-09-13

Jungfrufödsel, så kallad partenogenes, förekommer bland ett flertal djurarter. Att det ska uppstå spontant hos människan är dock extremt osannolikt. Foto: Hanna Linder/Lunds universitet. Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som

https://www.biologi.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-09-13

Hanspideln känner av de sexferomoner som honan sänder ut. Foto: Gllawm, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons. Ny forskning från Lunds universitet har äntligen löst mysteriet om hur spindlar känner dofter. Spindelhanar använder nämligen specialiserade lukthår, så kallade sensiller, på benen för att upptäcka sexferomonerna som honorna utsöndrar. Det finns mycket forskning kring kommunikation via sexfe

https://www.biologi.lu.se/artikel/spindlars-luktsinne-hanger-pa-haret - 2025-09-13

Uppkomsten av blommande växter medförde en explosion av färger när blommorna utvecklades till ljusare och mer livfulla nyanser än fröna för att locka till sig pollinatörer som bin, fjärilar och fåglar. Foto: Sabine/Pixabay. Föreställ dig vår planet i urtid: en värld av dämpade bruna, grå och gröna färger. Spola fram till idag, och jorden vimlar av ett kalejdoskop av färger. Från påfågelhanarnas fa

https://www.biologi.lu.se/artikel/varfor-har-livet-utvecklats-till-att-bli-sa-fargstarkt-forskningen-har-borjat-ge-oss-en-del-svar - 2025-09-13

Genom att jämföra två opublicerade dataset – varav ett om sambandet mellan antalet syskon och tillväxten hos blåmesar – framgick det att resultaten blev olika. Foto: Johan Nilsson. Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdi

https://www.biologi.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-09-13

Mörtar som flyttar mellan vattendrag har skarpare syn än sina stationära artfränder. Foto: Aron Hejdström. Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis

https://www.biologi.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-09-13

Artdiversiteten är högre i växtsamhällen omgivna av landskap med låg mänsklig påverkan, visar studien. Bild: Honor Prentice. Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geografisk skala påverkar d

https://www.biologi.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2025-09-13

Vinterprovtagning av grönalgen Chalmydomonas i Krageholmssjön. På bilden syns forskarna Maria Svensson Coelho och Hannah Blossom. Foto: Karin Rengefors. Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universi

https://www.biologi.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-09-13

Sill, torsk och bläckfisk. Med hjälp av dna-teknik har forskare kartlagt nästan 40 olika bytesarter hos Östersjötumlaren, en av Sveriges mest hotade marina däggdjur. Foto: Patrik Eld. Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tum

https://www.biologi.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-09-13