Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 28 september 2022 Koncentrationen av metan har ökat den 27 och 28 september vid ICOS mätstation i Hyltemossa. Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassor

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2025-02-25

Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 29 september 2022 Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa.

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2025-02-25

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 3 oktober 2022 Adrian Gustafson i Arktis på fältarbete. Bild: privat. Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde ök

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2025-02-25

Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 28 oktober 2022 Trädavverkning vid Norunda forskningsstation. Observera att avverkningen sker snabbare i filmen än verkligheten. Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig sk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2025-02-25

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 3 november 2022 Markku Rummukainen, professor i klimatologi. Foto: Kennet Ruona. FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – F

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-02-25

Av jessika [dot] sellergren [at] lth [dot] lu [dot] se (Jessika Sellergren) - publicerad 8 november 2022 Kustingenjör Caroline Hallin undervisar ­doktorander från den tvärvetenskapliga forskarskolan ClimBEco vid Knäbäcks­husen, där havet håller på att äta upp stranden. Foto: Sara Håkansson Kusten förändras. Havet äter sig längre in på land och strandremsan som man minns från barndomen ser inte lik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tvarvetenskaplig-forskarskola-pa-skanes-strander - 2025-02-25

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 28 november 2022 Krisen för den biologiska mångfalden är mer komplex och mindre känd än klimatkrisen, menar flera forskare. Bild: Kaleni/Pixabay. Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – för

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2025-02-25

Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 5 januari 2023 Skogens miljömål nås inte i dag. Klas Lucander har bland annat undersökt vad utökad kvävegödsling skulle kunna få för effekter på skogen. Foto: Shutterstock Skogen är viktig för klimatomställningen, både som råvara till biobränsle och för kolinlagring. Samtidigt pressas skogen av ett förändrat klimat oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-overgodning-och-forsurning-om-skogsgodsling-infors-i-sodra-sverige - 2025-02-25

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 6 december 2022 Nykläckta talgoxe-ungar – i studien undersökte man hur de påverkades av olika effekter av urban miljö. Bild: Caroline Isaksson, Lunds universitet. Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, vis

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fagelungar-i-staden-paverkas-tydligt-av-luftfororeningar-och-vilka-trad-de-omges-av - 2025-02-25

Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 9 december 2022 Foto: Henrik Jacobson/Unsplash. Nästa år ska regeringen enligt klimatlagen presentera en handlingsplan för hur Sverige ska nå klimatmålen. Minst ett dussin myndigheter har bidragit med underlag. Men inte ens om samtliga förslag i dessa rapporter genomförs kommer det att räcka för att fylla det gap som

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-det-behovs-fler-atgarder - 2025-02-25

Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 21 december 2022 António Guterres, FN:s generalsekreterare, talar på COP15 i Montreal, Kanada. Foto: Maria Blasi Toppmötet COP15 är avslutat och världen har fått en motsvarighet till Parisavtalet – ett globalt ramverk för att skydda den biologiska mångfalden på jorden.  - Det är ett stort ögonblick för vår biologiska

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cop15-de-viktigaste-framgangarna - 2025-02-25

Publicerad 10 mars 2022 Johan Matz has published an article in Intelligence and National Security. This article approaches the intelligence dimension of Sweden’s arms exports by going back to three governmental decisions, taken in 1914, 1935 and 1971 respectively, all of which have been pivotal to both the Swedish government’s involvement in arms exports and the emergence of government institution

https://www.svet.lu.se/artikel/johan-matz-arms-exports-and-intelligence-case-sweden - 2025-02-25

Publicerad 11 mars 2022 In a newly published article in The British Journal of Politics and International Relations, Catarina Kinnvall and Ted Svensson analyse the appeal of far-right populist politics in the everyday and how this appeal is related to continuity and change in the global order. One of their key arguments is that while far-right populism is able to momentarily overwrite a sense of d

https://www.svet.lu.se/artikel/new-article-catarina-kinnvall-and-ted-svensson-dynamics-everyday-populism - 2025-02-25

Publicerad 17 mars 2022 I kapitlet ”The EU’s Self-Conception of Its Roles in Global Affairs” analyserar Rikard Bengtsson EU:s egen rolluppfattning som utrikespolitisk aktör så som den framträder i EU:s globala strategi från 2016 och problematiserar hur de senaste årens förändrade internationellpolitiska kontext ger nya förutsättningar för EU att agera på den globala arenan. Kapitlet ingår i den ny

https://www.svet.lu.se/artikel/bengtsson-om-eus-rolluppfattning-som-global-aktor - 2025-02-25

Publicerad 17 mars 2022 Panelsamtal om Ukraina Den 9 mars 2022 diskuterade en expertpanel vid Lunds universitet den ryska invasionen av Ukraina. Forskarna resonerade kring: Varför är historien viktig för invasionen och konflikten? Vad innebär invasionen för Putins Ryssland, Ukraina och andra länder? Hur påverkar invasionen Sverige, Europa och resten av världen? Se paneldiskussionen “The Russian in

https://www.svet.lu.se/artikel/expertpanel-om-den-ryska-invasionen-av-ukraina - 2025-02-25

Publicerad 21 mars 2022 New article by Ted Svensson and Agnes Cornell on the introduction of merit reforms in nineteenth-century Britain and its possible colonial origins. In a newly published article in Governance, Ted Svensson (together with Agnes Cornell) explores whether the inspiration to reform the British Civil Service, along the lines suggested in the 1854 Northcote-Trevelyan Report, was d

https://www.svet.lu.se/artikel/ted-svensson-and-agnes-cornell-introduction-merit-reforms-nineteenth-century-britain - 2025-02-25

Publicerad 24 mars 2022 I artikeln jämförs två tillvägagångssätt för transnationell humanitär återhämtning som italienska organisationer använde sig av för barn som drabbades av kärnkraftskatastroferna i Tjernobyl och Fukushima. Det första tillvägagångssättet var hemvistelse och det andra - lägervistelse. Med hjälp av djupintervjuer med barn och deras föräldrar från Belarus och Japan samt rapporte

https://www.svet.lu.se/artikel/kroniska-kriser-och-humanitara-insatser-vid-karnkraftskatastrofer-som-tjernobyl-och-fukushima - 2025-02-25

Publicerad 29 mars 2022 Isabel Bramsen har publicerat artikeln "Transformative diplomacy? Micro-sociological observations from the Philippine peace talks." i International Affairs. Artikeln undersöker dynamiken och gränserna för personlig fredsdiplomati baserat på direkta observationer från de filippinska fredssamtalen. Länk till artikeln i International Affairs.

https://www.svet.lu.se/artikel/bramsen-om-dynamik-och-granser-diplomati-i-filippinska-fredssamtal - 2025-02-25

Av ulrika [dot] oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Ulrika Oredsson) - publicerad 29 mars 2022 Institute of Public Affairs sänder en gång i månaden Fredagsmagasinet Vilka läxor bör svensk förvaltning ha lärt sig av Coronapandemin? Bland annat att det finns ett tyst men kreativt entreprenörskap i offentlig sektor, och att den öppna svenska strategin inte innebar öppenhet för alla grupper

https://www.svet.lu.se/artikel/vad-svensk-forvaltning-bor-ha-lart-sig-av-coronapandemin - 2025-02-25

Publicerad 8 april 2022 Linda Alamaa, Stina Melander & Ylva Stubbergaard redaktörer för en ny antologi. Perspektiv på offentlig förvaltning Teori i praktiken Linda Alamaa, Stina Melander & Ylva Stubbergaard (red.) Resultatet av politiska beslut påverkas i stor utsträckning av vad som sker i den offentliga förvaltningen. Att studera hur förvaltningen styrs och hur den fungerar är därför helt centra

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-antologi-perspektiv-pa-offentlig-forvaltning-teori-i-praktiken - 2025-02-25