Publicerad 2 mars 2020 Resultatet av två stora amerikanska studier för nästan 30 år sedan var på många sätt banbrytande. De bevisade att intensiv blodsockerkontroll avsevärt minskade risken för komplikationer. Det var inte så förvånande men att effekten skulle kvarstå flera år var svårt att förklara. Det kunde handla om ett ”metabolt minne”. Uttrycket har sedan dess fått fick stor spridning. Nu vi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gatan-med-metabola-minnet-forklarad - 2025-04-27

Av sara [dot] liedholm [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 11 mars 2020 I Vetenskapsrådets/Formas slutgiltiga utvärdering av Linnémiljöer rankas Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) som en av Sveriges tre bästa forskningsmiljöer på det medicinska området. - Det var otroligt glädjande att läsa rapporten. Vi är mycket stolta över det långsiktiga arbetet som har positionerat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskning-vid-lunds-universitet-topprankad-i-nationell-utvardering - 2025-04-27

Publicerad 13 mars 2020 Forskare vid universitetet i Toronto, Kanada, där insulinet upptäcktes för 99 år sedan, arbetar nu med att utveckla ett plåster som vid behov utsöndrar insulinets motsats – hormonet glukagon. Ett plåster som kan komma att komplettera de glukagonpreparat som finns idag, injektion eller nässpray. Insulinets uppgift är att sänka ett för högt blodsocker. Glukagonets att höja et

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/plastret-som-ska-forhindra-djupa-blodsockerfall - 2025-04-27

Publicerad 20 mars 2020 Frakturer är dubbelt så vanliga bland diabetiker. Försämrad balans i kombination med ett skört skelett är två av orsakerna. Ändå är benbrott och andra frakturer en relativt okänd komplikation bland patienterna. Varje år faller tiotusentals personer i Sverige så svårt att de behöver sjukhusvård. Merparten är äldre och diabetiker är överrepresenterade. En tysk undersökning fö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/benfrakturer-vanlig-men-ganska-okand-diabeteskomplikation - 2025-04-27

Publicerad 16 mars 2020 Tjocka äter för mycket. Tjocka äter mycket skräpmat. Tjocka rör för lite på sig. Alla kan gå ned i vikt bara de skärper sig. Viktminskning har enbart positiva hälsoeffekter. Tvärsäkra och vanliga påståenden i vanliga massmedia och i vetenskapliga sammanhang. En grupp kanadensiska forskare bestämde sig för att syna några av de vanligaste missuppfattningarna. De fann sex förh

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/myter-om-overvikt - 2025-04-27

Publicerad 8 juni 2020 Teknik för att kontinuerligt mäta sockernivåerna förbättrar i hög grad kontrollen, detta jämfört med att sticka sig i fingret och klämma ut en droppe blod. Omfattande och långvariga undersökningar har klart visat fördelarna. Men, även för en person med diabetes är livet mer än blodsockernivåer. För att undersöka vad användandet av kontinuerlig blodsockermätning, i det här fa

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-mattekniken-minskar-oron - 2025-04-27

Av sara [dot] liedholm [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 20 augusti 2018 MODY tillhör de sällsynta diabetessjukdomarna och orsakas av en mutation i generna. I dag är sjukdomen lätt att diagnosticera med hjälp av ett gentest. Nael Shaat, landets ledande expert på ovanliga diabetesdiagnoser, däribland MODY, tycker därför att man alltid ska misstänka MODY när det är något i sjuk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/det-kan-vara-mody-diabetes-eller-nagot-annat - 2025-04-27

Av sara [dot] liedholm [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 25 maj 2020 En metod som snabbt och lätt ska upptäcka diabetesneuropati, nervskador orsakade av förhöjt blodsocker, är under utveckling. Målet är att identifiera individer i riskzonen så att man tidigt kan sätta in behandling för att förhindra – eller till och med vända på – utvecklingen. Nervkänsligheten mäts med hjälp

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/metod-att-upptacka-nervskador-i-tidigt-skede - 2025-04-27

Av sara [dot] liedholm [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 29 maj 2020 Till POInT-mottagningen på Clinical Research Centre i Malmö kommer föräldrar med sina små barn. En av forskningssjuksköterskorna som tar emot dem är Annika Björne Fors som samordnar all provtagning och alla besök i studien. Barn som i screening fått veta att de har en hög ärftlig risk för typ 1-diabetes kan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/i-granslandet-mellan-sjukvard-och-akademi - 2025-04-27

Publicerad 13 maj 2020 Genom att ta läkemedelskapslar med speciella tarmbakterier tror Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, att en stor del av de med typ 2-diabetes kan bli bättre. Genom sin forskning har han kommit fram till patienter med typ 2-diabetes saknar vissa bakterier, de bryter därför ner viss näring annorlunda, så att ämnet imidazole propionate bildas. Ämnet försämrar cellernas förmå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hopp-om-ett-lakemedel-mot-typ-2-diabetes - 2025-04-27

Publicerad 30 mars 2020 Vår vikt styrs av vår livsstil och våra gener. Men forskning vid Linköpings universitet visar att även föräldrarnas livsstil – innan barnen blir till – verkar spela roll för vikten. Om bananflugehannar äter mycket socker får de fetare ungar. Det har Anita Öst vid Linköpings universitet visat. Nu vill hon lista ut exakt vilka molekyler i flugornas spermier som ger effekten,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/flugor-kan-ge-svar-om-fetma - 2025-04-27

Publicerad 25 mars 2020 Helena Edlund undersöker hur insulinresistens kan få ett protein att klumpa ihop sig i viktiga celler och orsaka typ 2-diabetes, Alzheimers eller Parkinsons sjukdom. Bild: Magnus Bergström Diabetesforskaren Helena Edlund tittar in i labbet, där en kollega håller på att skära en muslever i smala skivor. Han söker efter tecken på ansamlingar av amyloid. Det är en proteinplack

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/samma-proteinplack-bakom-diabetes-och-neurologiska-sjukdomar - 2025-04-27

Av tove [dot] gilvad [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Gilvad) - publicerad 1 april 2020 Olle Melander, professor i internmedicin vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, får det Europeiska forskningsrådets (ERC) Advanced Grant. Ett personligt forskningsanslag på cirka 25 miljoner kronor för forskning om nya förebyggande behandlingar mot diabetes och hjärt‑kärlsjukdom. Ol

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/25-miljoner-till-forskning-om-forebyggande-behandlingar-mot-diabetes-och-hjartkarlsjukdom - 2025-04-27

Publicerad 8 april 2020 Ottawa Nilssons doktorsavhandling behandlar Apolipoprotein A-I (ApoA-I), det huvudsakliga proteinet i HDL, även känt som ”det goda” kolesterolet. Baserat på de experiment som gjorts i de vetenskapliga artiklar som ingår i denna avhandling föreslår hon att funktionen hos ApoA-I kan ligga till grund för nya behandlingar av diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Vissa personer med

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/apolipoprotein-i-en-bra-spelare-med-en-mork-sida - 2025-04-27

Publicerad 14 april 2020 Diabetes typ 2 är vanligare hos män som genomgått tidig pubertet, visar en studie vid Göteborgs universitet. Låg pubertetsålder hos män kan också kopplas till ökad risk för att sjukdomen, om den utvecklas, kräver insulinbehandling. Den aktuella observationsstudien, publicerad i tidskriften Diabetologia, omfattar 30 697 män i Sverige födda 1945-1961. Uppgifter om deras pube

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetes-typ-2-vanligare-hos-man-som-haft-tidig-pubertet - 2025-04-27

Av kommunikation [at] fysik [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 1 november 2024 Detektorn SHREC inspekteras av sin upphovsman Pavel Golubev, som är universitetslektor i kärnfysik vid Lunds universitet. Foto: Dirk Rudolph. Nu har forskare hittat en alternativ väg för att framställa atomer av det väldigt tunga grundämnet livermorium. Den nya metoden öppnar för möjligheten att skapa ett

https://www.fysik.lu.se/artikel/lyckat-experiment-banar-vag-nytt-grundamne - 2025-04-27

Av johan [dot] lindskoug [at] fysik [dot] lu [dot] se (Johan Lindskoug) - publicerad 5 november 2024 Mathieu Gisselbrecht är en av de Lundafysiker som nu får forskningsanslag från Vetenskapsrådet. Foto: Johan Joelsson Drygt 56 miljoner kronor i forskningsanslag under åren 2025–2028. Så mycket får forskare vid fysiska institutionen i Vetenskapsrådets stora utlysning inom naturvetenskap och teknikve

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundafysiker-far-56-miljoner-fran-vetenskapsradet - 2025-04-27

Av kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 8 november 2024 Pyrolysolja från träflis och annan biomassa blir vätgas. Biokol får man på köpet. Foto på processen i mitten. Foton: Christian Brackmann. En ny teknik som gör vätgas av rester från skogs- och jordbruket som i dag eldas upp är under utveckling vid Lunds universitet. Planen är effektiv

https://www.fysik.lu.se/artikel/vatgas-av-koldioxid-och-vaxtrester - 2025-04-27

Av evelina [dot] linden [at] lth [dot] lu [dot] se (Evelina Lindén) - publicerad 8 november 2024 Byggstart för den nya nanoanläggningen beräknas till 2026–2027. Inflyttning sker tidigast 2029. Foto: Johan Persson Fastighetsbolaget Vectura blir hyresvärd för nya Nanolab på Science Village. En viktig milstolpe har passerats för att bygga anläggningen som beräknas bli nära 6000 m2 och får ESS och MAX

https://www.fysik.lu.se/artikel/gront-ljus-triss-i-vetenskapliga-toppanlaggningar - 2025-04-27

Av johan [dot] lindskoug [at] fysik [dot] lu [dot] se (Johan Lindskoug) - publicerad 21 november 2024 Attosekundfysik är ett av de forskningsområden där Lunds universitet ligger i framkant. Foto: Charlotte Carlberg Bärg. Forskning och innovation inom ämnesområdet fysik vid Lunds universitet når 44:e plats i den internationella Shanghai-rankingen. I årets Shanghai-ranking, officiellt känd som Acade

https://www.fysik.lu.se/artikel/fysik-i-lund-far-hoga-poang-i-ny-global-amnesrankning - 2025-04-27