Sökresultat

Diabetesforskaren Charlotte Ling vid Lunds universitet tilldelas ett innovationsanslag av Europeiska forskningsrådet (ERC) för vidareutveckling av framgångsrik forskning kring epigenetik och biomarkörer. Det gäller biomarkörer för att förutspå vem som har nytta av metformin vid typ 2-diabetes. I sin forskning förutspår Charlotte Ling vilka personer med typ 2-diabetes som har nytta av behandlingen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/innovationsanslag-fran-erc-till-diabetesforskning - 2025-11-22

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen och har identifierat tio som har samband med normal insulinkänslighet och bättre blodsockerkontroll. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans. Både otillräcklig utsöndring av insulin från bukspottkörteln och ett försämrat svar på insulin i kr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-i-mage-och-tarm-paverkar-insulinkansligheten - 2025-11-22

Vill du lära dig mer om diabetes, kost och hälsa? Se de fyra diabetesföreläsningarna i efterhand. Vid evenemanget den 9 mars presenterades aktuell forskning om diabetes, kost och hälsa. Se föreläsningarna i efterhand via länken nedan. Malin Fex, forskare i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC), var moderator för diabetesföreläsningarna.  Länk till de filmade föreläsnin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fyra-forelasningar-om-diabetes-kost-och-halsa - 2025-11-22

Peter Spégel, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum, får årets Medeonstipendium på 50 000 kronor. Priset delas ut under Världsdiabetesdagen i Skåne på Malmö Live den 10 november då man även kan höra Peter Spégel presentera sin forskning: ”Bland molekyler och metaboliter – nya insikter i ämnesomsättningens mysterier”. Motiveringen lyder:”Peter Spégels forskning har frambringat grundläggan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medeonstipendiet-till-peter-spegel - 2025-11-22

Forskare har identifierat 395 gener med ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes. En av generna visade sig ha en mycket stark koppling till försämrad insulinfrisättning. Nu vill forskarna undersöka om det går att använda gensaxen CRISPR/Cas9 för att korrigera genens aktivitet. Forskarlagets vetenskapliga artikel som har publicerats i the Journal of Clinical Investigation (JCI) visar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pax5-gen-med-stark-koppling-till-forsamrad-insulinfrisattning-vid-typ-2-diabetes - 2025-11-22

Tove Fall blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin när hon berättade om sjukdomens spridning och utveckling i Sverige. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning. Prismotivering  ”Tove Fall vid Uppsala universitet ti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskaren-tove-fall-ar-arets-mottagare-av-leif-c-groop-priset - 2025-11-22

Ett forskarteam från Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) har genomfört en omfattande analys av de genetiska skillnaderna mellan olika grupper med personer med fetma. Forskarna definierade i studien två fetmaprofiler med olika risk för bland annat typ 2-diabetes. Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som påverkar flera hundra miljoner människor runt om i världen oberoende av kön och ålder. De

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-definierar-tva-fetmaprofiler-med-olika-risk-typ-2-diabetes - 2025-11-22

Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes? Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) undersöker hur sjukdomen utvecklas för att ta fram mer träffsäkra behandlingar. Epigenetiken kan bli ett användbart verktyg för att individanpassa diabetesvården. Personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes klumpas

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-och-genetiken-ger-nya-svar-pa-hur-diabetesvarden-kan-individanpassas - 2025-11-22

Forskare vid Lunds universitet har tidigare visat att typ 1-diabetes och typ 2-diabetes kan delas in i fem olika undergrupper och att det finns genetiska skillnader mellan de fyra grupperna av typ 2-diabetes. Ett forskningssamarbete mellan Sverige och Indien visar nu att indelningen även gäller för befolkningsgrupper i Indien. Kunskapen kan bli viktig för att förbättra diabetesvården i Indien, där

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensk-forskning-om-olika-former-av-typ-2-diabetes-galler-aven-indier - 2025-11-22

Genom att blockera ett protein, VDAC1, i de insulinproducerande betacellerna, kan man återfå deras normala funktion vid typ 2-diabetes. I prekliniska experiment har forskarna bakom en ny studie även visat att det går att förhindra utvecklingen av sjukdomen. Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Forskarna bakom studien tror att den verksamma substansen som hämmar protei

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-upptackt-aterstaller-insulincellernas-funktion-vid-typ-2-diabetes - 2025-11-22

I en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Brain Communications presenterade forskare från Institutionen för klinisk vetenskap och enheten för Klinisk minnesforskning vid Lunds universitet resultat som visar att det finns genetiska riskmarkörer för typ 2-diabetes som kan vara kopplade till en ökad risk för demenssjukdom. Det betyder att en ärftlighet för diabetes också ka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arftlighet-typ-2-diabetes-kan-vara-kopplat-till-en-forhojd-risk-vaskulardemens - 2025-11-22

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-var-aderforfettningsplack-brister-kan-leda-till-forebyggande-behandlingar - 2025-11-22

Eat-Lancet-kommissionen föreslog 2019 en globalt hållbar hälsosam kost som innehåller främst växtbaserad föda. Bevis för att denna kost skulle förhindra hjärtinfarkt eller annan allvarlig hjärtsjukdom har hittills varit väldigt begränsade. Nu har en studie vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan EAT-Lancet-kosten och risken för just dessa sjukdomar. Kohortstudien Malmö Kost Cancer (MKC),

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-risken-allvarlig-hjartsjukdom-paverkas-hos-individer-som-foljer-en-viss-kost - 2025-11-22

Varje år delar Hjelt Diabetes Foundation ut tre stipendier på omkring en halv miljon vardera till diabetesforskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC). Ett av projekten som tilldelas stöd i år studerar åderförfettningsplack hos personer med typ 2-diabetes, en grupp som löper ökad risk att utveckla komplikationer till följd av åderförfettning jämfört med resten av befolkningen. Typ 2-diab

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-om-typ-2-diabetes-far-stod-av-hjelt-diabetes-foundation - 2025-11-22

Alla vill vi väl leva länge, men vara friska ända till slutet. Men är det ens möjligt att bli riktigt gammal utan att bli sjuk? Olle Melander planerar själv att bli 85 år. Och han har gjort en del livsstilsförändringar för att kunna nå sitt mål. Olle Melander är professor i internmedicin och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han har nyligen själv gjort en hälsoresa och det är hans egen fo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-lever-du-uti-hundrade-ar - 2025-11-22

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunsystemet vid insulin och därmed fördröja - eller förhindra - typ 1-diabetes? 
I POInT, en studie som startar i Skåne i höst, hoppas forskarna finna svaret. Nyfödda barn i Skåne med hög risk att drabbas av autoimmun diabetes (typ 1-diabetes) kan delta i studien. De skånska barnen är tillsammans med barn i Tyskland, Engl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skanska-bebisar-i-ny-studie-att-forhindra-typ-1-diabetes - 2025-11-22

Vad finns det för samband mellan åderförfettning och bakterier i tarm och mun? Forskarna bakom en ny stor studie har funnit flera nya kopplingar. På lång sikt kan kunskapen hjälpa personer med typ 2-diabetes, en grupp som är i riskzonen att utveckla åderförfettning. Åderförfettning, även kallat åderförkalkning, innebär att fett och kalk under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen. Då blir

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/analyser-av-bakterier-i-tarm-och-mun-ger-nya-ledtradar-om-aderforfettning - 2025-11-22

Sverige och Danmark är bland de länder i världen med högst förekomst av typ 1-diabetes i relation till invånarantal. Här finns också en lång tradition av forskning om sjukdomen. DiaUnion är ett samarbete mellan forskare och life science-företag i Öresundsregionen och projektet finansieras av bland annat EU. I DiaUnion går länderna samman i kampen mot typ 1-diabetes och relaterade autoimmuna sjukdo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diaunion-screenar-barn-autoimmuna-sjukdomar-i-oresundsregionen - 2025-11-22

En ny studie av forskare vid Lunds universitet väcker frågor om hur effektivt det är med fetmaoperation genom gastric bypass. Resultaten visar att de största förändringarna i ämnesomsättningen skedde strax efter operationen. Redan ett år efter operationen närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen. Tidigare forskning har visat att en majoritet av dem som

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmakirurgi-positiva-effekter-pa-amnesomsattningen-forsvinner-fort - 2025-11-22

En viktig del i vårt immunförsvar är de komplementproteiner som ”åker runt” i blodet och märker upp bakterier, virus och annat farligt så att våra vita blodkroppar lättare kan hitta och oskadliggöra det skadliga. Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt en tidigare okänd funktion för det centrala komplementproteinet: C3 och som beskriver hur C3 reglerar autofagi*. Kunskapen kan komma att spe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-funktion-upptackt-hos-viktig-spelare-i-immunforsvaret - 2025-11-22