Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "Svenska kyrkan" gav 955 sökträffar

Med skilda tungors ljud : körsång och gudstjänstspråk

This volume 88 of the Yearbook for Swedish Liturgical Life is dedicated to choir singing and multi-lingual church services. It includes articles by Sune Fahlgren, Rolf Larsson, Gunnel Fagius, Ralf Thiedemann and Mikael Isacson. All articles are in Swedish with summary in English.

The Identity of the Deacon in Zimbabwe and Sweden

Rapport från ett seminarium sept. 2014 i Manama i Zimbabwe, om diakonens identitet i Lutherska kyrkan i Zimbabwe och i Sverige, två år efter den första vigningen (ordinationen) av diakoner i Evangelical Lutheran Church in Zombabwe.Report from a seminar i Manama in Zimbabwe September 2014: "The Identity of the Deacon in Zimbabwe and Sweden", two years after the first ordination of deacons in the Evangelical Lutheran Church in Zimbabwe (ELCZ).

Folket och församlingen : prästernas föreställningar om hur klass och plats påverkar barndopen och kyrkligheten i Fosie

Detta arbete syftar till att presentera Fosie församlings prästers syn på kyrklighet i den samtida stadsdelen. Vilken inverkan föreställer sig prästerna och personalen att klass och plats har på församlingsbornas religiösa aktivitet, med barndop som speciellt undersökningsområde? Fokuseringen på prästernas tankar och erfarenheter bidrar till att öka förståelsen för kyrklighet och dopfrekvens i en

Anton Niklas Sundberg – Svea rikes ärkebiskop

Tillsammans med en artikel om P. Waldenström speglar denna artikel spänningarna i svensk kristenhet under slutet av 1800-talet. Sundberg har kallats ”den mest självsäkre, frispråkige och myndige kyrkofursten på den svenska ärkebiskopsstolen sedan medeltiden”, men han kämpade med svåra depressioner. Sitt praktiska sinne använde han både som redaktör för Swensk Kyrkotidning och i Svenska Akademien.

Sverige: Modernisering utan rättsuppgörelse

Artikeln, som ingår i en omfattande rapport från ett projekt in Nordiska ministerrådets program ”Norden och Europa”, behandlar situationen 1945–48. Efter fredsslutet betraktades världskriget i Sverige snart som en olycklig parentes. 1930-talets reformarbete, inspirerat från U.S.A., kunde fortsätta. Rättsuppgörelsen sträckte sig endast till vissa individer och institutioner, och tog inte upp regeri

Vem definierar religion? Från kyrkolagen 1686 till omskärelselagen 2001

Artikeln, som bygger på en föreläsning vid teologdagarna 2001, behandlar den svenska utvecklingen från 1686 (den gemensamma religionen definieras och kontrolleras) över 1781, 1783 och 1809 (undantagen definieras och kontrolleras), 1827 (Wieselgrens Vilken är Sveriges religion?), 1860 och 1873 (registrerad religion blir accepterad religion), 1951 (frihet till och från religion garanteras), 1999 (de

Lyssnande som teologisk praktik

Som forskare i skärningspunkten mellan teologi och barndomsstudier delar vi upplevelsen av att när vi presenterar vår forskning i olika sammanhang mötas av vad vi tolkar som en okritisk teologisk barnsyn, som inte tar hänsyn till enskilda barns erfarenheter. I den här artikeln undersöker vi hur teologi och teologiska praktiker utmanas av att lyssna till barn som själva deltar i dessa praktiker. ViIn this article we discuss and problematise what we perceive as an uncritical theological view of children. Such a view does not take the experiences of particular children into account but constructs a universal understanding of children and childhood. Here we wish to explore how theology is challenged by listening to children who themselves take part in theological practices. The material we emp

Kvinnligt klosterliv i Sverige och Norden: En motkultur i det moderna samhället

Ordenssystrarna spelade en viktig roll i den katolska kyrkans återetablering i de nordiska länderna från mitten av 1800-talet och framåt. Denna återetablering mötte ett starkt motstånd i dåtidens nordiska samhälle, och fortfarande i början av 1960-talet framställdes katolicismen i allmänhet och klosterkommuniteterna i synnerhet som ett reellt hot mot nordisk identitet och nordiska värderingar. Ock

För världens skull : En festskrift till ärkebiskop Antje Jackelén

I För världens skull – En festskrift till ärkebiskop Ante Jackelén reflekterar 20 forskare och författare över tro och teologi, gudstjänstglädje och pandemi, ledarskap och näthat, migration och religionsmöten. I dialog med Antje Jackeléns ärkebiskopsgärning utforskar de ämnen av avgörande betydelse för samhället och beskriver kyrkans uppdrag i en värld i behov av försoning. Boken inleds med en ski

Körcentrum Syd

Musikhögskolan i Malmö | Lunds Universitet Körcentrum Syd är en centrumbildning vid Lunds universitet samt en plattform för södra Sveriges körliv. Målsättningen är att långsiktigt stärka körlivet genom utbildning, utveckling och forskning. I Körcentrum Syds styrelse är följande institutioner representerade: Lunds universitet via Musikhögskolan i Malmö och Odeum, Musik i Syd, Lars-Erik Larsson-gymn

https://www.mhm.lu.se/samverkan/korcentrum-syd - 2025-12-17

2016verksamhetsplan

Microsoft Word - 2016Verksamhetsplan.docx Verksamhetsplan - Körcentrum Syd 2016 Inledning Nedanstående verksamhetsplan för år 2016 i Körcentrum Syd har fastställts av Körcentrum Syds styrelse, 2016-02-01. Körcentrum Syd är en centrumbildning inrättad av Lunds Universitet. I Körcentrum Syds styrelse är följande institutioner representerade: Lunds Universitet med Musikhögskolan i Malmö och Odeum, Ma

https://www.korcentrumsyd.lu.se/sites/korcentrumsyd.lu.se/files/2016verksamhetsplan.pdf - 2025-12-18

Kcs verksamhetsplan 2018 0

KCS_Verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplan - Körcentrum Syd 2018 Inledning Nedanstående verksamhetsplan för år 2018 i Körcentrum Syd har fastställts av Körcentrum Syds styrelse, 2018-02-26. Körcentrum Syd är en centrumbildning inrättad av Lunds Universitet. I Körcentrum Syds styrelse är följande institutioner representerade: Lunds Universitet med Musikhögskolan i Malmö och Odeum, Lars Erik Larsson-g

https://www.korcentrumsyd.lu.se/sites/korcentrumsyd.lu.se/files/kcs_verksamhetsplan_2018_0.pdf - 2025-12-18

“Den katolska faran” : Antikatolicismen och den svenska nationella identiteten i ett nordiskt perspektiv

Under 1800-talet tilltog de antikatolska stämningarna i Europa. Antikatolicismen hämtade sin näring från katolska kyrkans fördömande av såväl protestantismen som den moderna utvecklingen i riktning mot ett sekulärt samhälle. I flera länder utmynnade dessa motsättningar i veritabla sammandrabbningar mellan katolska kyrkan och den av liberala krafter dominerande statsmakten. Man talade om ”kulturkamIn Sweden, as in other Protestant countries, the gradual dismantling of the legislation on com-pulsory religious adherence saw the politicization of religious issues. In this situation, the imagery of the old enemy took on new functions. This was very much the case with the notion of the ‘Catholic danger’, which time and again surfaced in the Swedish media and in parlia-mentary debate. In the 1860