Sökresultat

The purpose of this master's thesis in practical theology, with a focus on hymnology, is to investigate how the life and environment of hymn writers influence the composition of contemporary hymn texts within the Church of Sweden. This is achieved through qualitative interviews with established hymn writers. The selection criteria for the study included the hymn writer’s representation in the

In this essay I examine how in seven different congregations that belong to the Church of Sweden the preparatory office is formulated in ways that differ from the form that is prescribed in the current service-book of the Church of Sweden. My purpose is to examine how and why the congregations have chosen these alternative preparatory offices. This I have tried to find out by reading the written i

If God only gave you one single tone. Helping people with a singing inhibition to find their voice. As an employed church musician in the Church of Sweden I will meet people with an inhibiton when it comes to singing. In my essay I account for my ways of helping them find and improve their singing voice which is one of the primary instruments of congregational music. Through studies of singing lit

This volume 88 of the Yearbook for Swedish Liturgical Life is dedicated to choir singing and multi-lingual church services. It includes articles by Sune Fahlgren, Rolf Larsson, Gunnel Fagius, Ralf Thiedemann and Mikael Isacson. All articles are in Swedish with summary in English.

https://www.ctr.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/CTRB44/20261/CTR_B44_Litteraturlista_1.pdf - 2026-05-17

Rapport från ett seminarium sept. 2014 i Manama i Zimbabwe, om diakonens identitet i Lutherska kyrkan i Zimbabwe och i Sverige, två år efter den första vigningen (ordinationen) av diakoner i Evangelical Lutheran Church in Zombabwe.Report from a seminar i Manama in Zimbabwe September 2014: "The Identity of the Deacon in Zimbabwe and Sweden", two years after the first ordination of deacons in the Evangelical Lutheran Church in Zimbabwe (ELCZ).

Detta arbete syftar till att presentera Fosie församlings prästers syn på kyrklighet i den samtida stadsdelen. Vilken inverkan föreställer sig prästerna och personalen att klass och plats har på församlingsbornas religiösa aktivitet, med barndop som speciellt undersökningsområde? Fokuseringen på prästernas tankar och erfarenheter bidrar till att öka förståelsen för kyrklighet och dopfrekvens i en

Tillsammans med en artikel om P. Waldenström speglar denna artikel spänningarna i svensk kristenhet under slutet av 1800-talet. Sundberg har kallats ”den mest självsäkre, frispråkige och myndige kyrkofursten på den svenska ärkebiskopsstolen sedan medeltiden”, men han kämpade med svåra depressioner. Sitt praktiska sinne använde han både som redaktör för Swensk Kyrkotidning och i Svenska Akademien.

Artikeln, som ingår i en omfattande rapport från ett projekt in Nordiska ministerrådets program ”Norden och Europa”, behandlar situationen 1945–48. Efter fredsslutet betraktades världskriget i Sverige snart som en olycklig parentes. 1930-talets reformarbete, inspirerat från U.S.A., kunde fortsätta. Rättsuppgörelsen sträckte sig endast till vissa individer och institutioner, och tog inte upp regeri

29 maj 2026 13:00 till 15:00 | Seminarium Plattformen för forskning om civil resiliens under kriser och väpnade konflikter (CIVRES) på Campus Helsingborg, Lunds universitet organiserar inom ramen för Centre for preparedness and resilience (LUPREP) ett panelsamtal om volontärarbete under samhällskriser. Syftet med samtalet är att öka kunskapen om hur vi kan arbeta i samhället för att få människor a

https://www.lu.se/evenemang/panelsamtal-om-volontararbete-under-samhallskriser - 2026-05-16

Artikeln, som bygger på en föreläsning vid teologdagarna 2001, behandlar den svenska utvecklingen från 1686 (den gemensamma religionen definieras och kontrolleras) över 1781, 1783 och 1809 (undantagen definieras och kontrolleras), 1827 (Wieselgrens Vilken är Sveriges religion?), 1860 och 1873 (registrerad religion blir accepterad religion), 1951 (frihet till och från religion garanteras), 1999 (de

Enligt 2007 års examensordning Teologie kandidatexamen omfattar 180 högskolepoäng (hp).Enligt 2011 års studieordning krävs följande innehåll:Grundkurs i religionsvetenskap, 30 hp60 hp fördjupning inom en specialisering (inklusive examensarbete). Om specialiseringen är kyrko- och missionsstudier eller tros- och livsåskådningsvetenskap räcker det med 45 hp fördjupning.15 hp inom valfri specialiserin

https://www.lu.se/student/examen-och-karriar/examen/examina/teologie-kandidatexamen - 2026-05-16