Review of Cecilia Wejryd, Läsarna som brände böcker. Erik Jansson och erikjansarna i 1840-talets Sverige. Uppsala 2002
Denna fakultetsopposition ifrågasätter om bokbränningen, och inte snarare syndfrihetsläran var det centrala i erikjansismen, även om framställningen av bokbränningens progression här är en förtjänst. Wejryd använder skickligt Wilsons schismmodell, med tonvikt på den mobiliserande aktören, den utlösande faktorn och kyrkans sociala kontroll, kombinerad med Hirschmans termer exit (olämpligt översatt
