Search results

Genom dna-analyser av gamla luftprover kan forskare i Lund visa att de nordliga mossornas sporspridning har flyttats fram flera veckor under de senaste 35 åren. Resultaten speglar hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat. – Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg

https://www.biologi.lu.se/artikel/forsvarets-luftprover-avslojar-klimatforandringar - 2026-08-25

Törnskator flyger tusentals kilometer till Afrika – och gör det med förbluffande precision. Med hjälp av ny teknik har forskare i Lund lyckats följa fåglarnas resor i detalj. Det visar sig att de kan ha ett mer komplext, genetiskt flyttprogram än forskarna tidigare kunnat visa. – Vi kan nu i realtid följa var fågeln är under året, hur den har kommit dit och exakt hur lång tid det tog. Varje fågel

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-teknik-avslojar-flyttfaglarnas-forbluffande-flygprecision - 2026-08-25

När sensommarsolen faller över irländska Wicklow Mountains blir sluttningarna lila av blommande ljung. Honungsbina flyttas ut till hedarna för den eftertraktade ljunghonungen – men deras närvaro påverkar de vilda humlorna. Ett svensk-irländskt forskarteam visar i en ny studie att vilda humlor både ändrar beteende och är mindre i storlek när antalet bikupor ökar. Forskarna jämförde platser med allt

https://www.biologi.lu.se/artikel/honungsbin-tranger-undan-humlor-aven-pa-blomrika-ljunghedar - 2026-08-25

Biologerna Michael Bok och Cecilia Nilsson har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant. Michael Bok, biologiforskare vid Naturvetenskapliga fakultetenKan du berätta om din forskning?– Jag studerar evolutionen av ögon och visuella system. Det här anslaget syftar till att ta reda på hur avancerade visuella förmågor, såsom färgseende och polariseringsseende, har utvecklats och hur hjärna

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-far-stort-eu-anslag - 2026-08-25

Flera hudfärger som överlevt miljontals år av evolution har på kort tid försvunnit. Boven i dramat? En illgrön, aggressiv och sexuellt framstående murödla som slagit ut en rad kulörer bland sina artfränder. Många djurarter uppvisar flera tydligt avgränsade färgvarianter, så kallade färgmorfer. Dessa är inte bara kosmetiska skillnader, utan hänger ofta ihop med olika strategier för att säkra tillgå

https://www.biologi.lu.se/artikel/hulken-odla-slar-ut-uraldrig-fargpalett - 2026-08-25

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-08-25

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip –

https://www.biologi.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-08-25

Det finns en liten cyklop bland dina äldsta förfäder. Det visar ny forskning om ögats evolution. Vi människor delar dessa uppseendeväckande släktrötter med alla andra ryggradsdjur. Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie kommit fram till att alla ryggradsdjur har utvecklats via en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Forskningsstudien visar också att re

https://www.biologi.lu.se/artikel/enogd-varelse-gav-upphov-till-vara-moderna-ogon - 2026-08-25

I jorden under våra fötter pågår ett myllrande liv, avgörande för både mat och klimat. Ändå tar vi ofta detta dolda ekosystem för givet. Med ny teknik, forskning och kultur öppnar markekologen Edith Hammer och hennes kollegor, tillsammans med konstnärsduon (p)Art of the Biomass, ett helt nytt fönster till underjorden och en värld få av oss har sett. –Vissa hyser till och med negativa känslor till

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-fonster-till-underjorden-forskning-om-jord-moter-kultur - 2026-08-25

När fiskar från olika miljöer möts är det inte alltid romantik i vattnet. Ny forskning från Lunds universitet visar att aggressiva honor aktivt kan stoppa hanar från ”fel” miljö – ett beteende som i förlängningen kan bidra till att nya arter uppstår. Att förstå hur arter bildas är en av biologins mest grundläggande frågor. I en ny studie har forskare undersökt olika populationer av den säregna mos

https://www.biologi.lu.se/artikel/aggressiva-fiskhonor-satter-stopp-parning-kan-driva-fram-nya-arter - 2026-08-25

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-08-25

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och -7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.biologi.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-08-25

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.biologi.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-08-25

Mossor och levermossor är vanliga i skogar, våtmarker och på klippor – men deras kemiska innehåll är fortfarande relativt lite utforskat. Nu undersöker ett europeiskt forskningsprojekt om dessa små växter kan bli en källa till nya bioaktiva ämnen för exempelvis kosmetika och läkemedel. Projektet BRYOMOLECULES har nu nått halvvägs. Vid Lunds universitet deltar professor Nils Cronberg och doktorande

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-vaxter-kan-rymma-stora-mojligheter - 2026-08-25

Det är alltid spännande att komma in i en ny studentlägenhet. Kanske tänker du att alla studentlägenheter ser ungefär likadana ut, både i planlösning och inredning, men det är långt ifrån sanningen. På Furutorpsgatans studentboende bor Ellen Tössberg i en etta på tjugo kvadrat. Lägenheten må vara liten, men den har stor personlighet. När jag kliver in i Ellens lägenhet är det första som fångar min

https://www.ch.lu.se/artikel/valkommen-hem-till-ellen - 2026-08-25

Marknadsföreningen i Helsingborg (MiH) startar ett nytt pris för att uppmärksamma studenter på Campus Helsingborg och deras examensarbeten. Priset till de vinnande studenterna delas ut på deras årliga Näringslivsgala MiH Guld, som i år äger rum 26 oktober. - Det känns väldigt roligt att vi kommer belysa en viktig del och uppgift för vår förening, nämligen att vara en brobyggare mellan studenter oc

https://www.ch.lu.se/artikel/studentprestationer-ska-hyllas-under-gala-i-host - 2026-08-25

I framtiden kommer våra kläder att innehålla en tagg som vi kan skanna för att få information. På så vis kan vi få se hur plaggen är producerade, var vi kan få dem lagade och hur de kan återvinnas. Kanske kan vi till och med se vem som tidigare har burit plagget eller ges möjlighet att hyra ut det. Under våren startades ett innovationsprojekt där studenter på Campus Helsingborg tar reda på vad kon

https://www.ch.lu.se/artikel/kladerna-far-en-egen-identitet - 2026-08-25

Nu finns en ny podd som lyfter frågor om hur offentlig sektor leds, organiseras och styrs. Bakom CLOO-podden är forskare vid Lunds universitet, knutna till nätverket Centrum för ledning av offentliga organisationer vid Lunds universitet. Första avsnittet är ute och handlar om expanderande administration. Med i första poddavsnittet är Robert Holmberg, lektor i psykologi som samtalar med Johan Alveh

https://www.ch.lu.se/artikel/premiar-cloo-podden - 2026-08-25

Vattenhallen Science Center vid Campus Helsingborg har fått bidrag på 40 000 kr från Sparbanksstiftelsen Skåne. Anslaget ska användas för att möjliggöra att 500 skolelever från Helsingborg kan uppleva vetenskap på ett roligt, interaktivt och pedagogiskt sätt. - Idag har vi ungefär ett skolbesök i veckan så detta är ett välkommet bidrag för att utveckla vår verksamhet här och en fantastisk möjlighe

https://www.ch.lu.se/artikel/fler-skolelever-kan-besoka-vattenhallen-vid-campus-helsingborg - 2026-08-25

Mötesplatsen, en landgång över vattnet, ligger i Oceanhamnen som genom Helsingborgs historia varit en viktig arbetsplats för många av stadens invånare. Det är just hamnarbetarnas minnen och berättelser som inspirerat utformningen av mötesplatsen. Under 2018 pågick ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Institutionen för Tjänstevetenskap för att samla in helsingborgarnas minnen från Oceanhamnen

https://www.ch.lu.se/artikel/forskningsprojekt-om-minnen-bidrar-till-utformning-av-ny-motesplats-i-helsingborg - 2026-08-25