Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 20 oktober 2021 Svensk Fågeltaxering, representerat av Martin Green, tilldelas utmärkelsen Årets Miljöhjälte av Världsnaturfonden (WWF). Till höger klimatprofilen Johan Rockström som även han tilldelas utmärkelsen. Fotokollage: WWF Världsnaturfonden (WWF) har utsett Svensk Fågeltaxering till Årets Miljöhjälte i kategorin bio

https://www.biologi.lu.se/artikel/svensk-fageltaxering-ar-arets-miljohjalte - 2025-03-09

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 29 oktober 2021 Nattskärra. Foto: Gabriel Norevik Flyttfåglar varierar sin flyghöjd mycket oftare än forskare hittills har trott. Det visas i en studie vid Lunds universitet där forskarna hämtat data från små loggar som varit fästa på nattskärror under ett års tid och som var femte minut registrerat höjden som flyttfåglarna

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-skiftar-hojd-nastan-hela-tiden - 2025-03-09

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 19 november 2021 Plataner, en icke-inhemsk art, i Slottsparken i Malmö. Bild: Anna Maria Erling. Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds uni

https://www.biologi.lu.se/artikel/val-av-tradarter-har-stor-betydelse-insektslivet-i-en-stad - 2025-03-09

Publicerad 23 november 2021 Johannes Rousk har än en gång listats som en av världens mest citerade forskare. Foto: Kathrin Rousk Fyra forskare vid Lunds universitet finns med på 2021 års lista över högt citerade forskare som varje år sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan drygt 6600 forskare från hela världen som visat betydande inflytande inom sitt f

https://www.biologi.lu.se/artikel/johannes-ater-pa-listan-over-mest-citerade-forskarna - 2025-03-09

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 15 december 2021 Forskarna kunde bland annat upptäcka luftburen DNA från bin, nattfjärilar, skalbaggar, myggor, getingar och flugor. Foto: Photorama/Pixabay. Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor bety

https://www.biologi.lu.se/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2025-03-09

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 24 januari 2022 Floran i de tio socknarna ominventerades till fots och cykel 2019. Foto: Cassandra Hallman Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det

https://www.biologi.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2025-03-09

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 31 januari 2022 Foto: Åsa Siller Marie Dacke, professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet, har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, klassen för biologiska vetenskaper. Grattis Marie, hur känns det?– Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenska

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ledamot-i-kungliga-vetenskapsakademin - 2025-03-09

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 14 mars 2022 Nathalie Feiner, ödleforskare vid Lunds universitet. Foto: Johan Joelsson Biologer vid Lunds universitet kan nu presentera en lösning på en genetisk gåta som länge förbryllat världens ödleforskare. Det handlar om arten brun anolis där honorna antingen kan ha ett diamantliknande eller ett v-format rygg

https://www.biologi.lu.se/artikel/gackande-genetik-ger-odlor-av-samma-art-olika-ryggmonster - 2025-03-09

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 17 mars 2022 Den nya studien visar att ljuset har stor betydelse för svartseglarnas flyghöjd. Foto: Zak Pohlen Ett internationellt forskarlag har hittat två tidigare okända beteenden hos svartseglare. Det visar sig att den nordamerikanska fågelarten inte landar under sin drygt åtta månader långa flyttning. Men ock

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-har-upptackt-nya-flygbeteenden-hos-svartseglare - 2025-03-09

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 18 mars 2022 Stanley Heinze och Anna Runemark. Foto: Johan Joelsson och privat. Hjärnceller som styr beteenden hos insekter och extremt genuttryck hos italienska sparvar. Två forskare vid biologiska institutionen har tilldelats femåriga bidrag från Europeiska forskningsrådet. Stanley Heinze, forskare vid biologisk

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-20-miljoner-var-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-03-09

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 24 mars 2022 Skräntärnehane med unge. Foto: Petri Hirva Hanarna bär huvudansvaret för ungarna när skräntärnorna flyttar från Östersjön till tropiska Afrika. Det kan ett internationellt forskarlag konstatera efter en ny studie där ett antal fågelfamiljer försetts med GPS. I en unik flyttfågelstudie som publiceras i

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelfader-drar-tyngsta-lasset-under-fostrande-afrikaflyttar - 2025-03-09

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 25 april 2022 Förutom trastsångaren, på bilden, undersökte forskarna immunförsvarsgenerna hos zebrafink, kaja och kråka. Foto: William Velmala I en ny studie har ett forskarlag vid Lunds universitet kartlagt sångfåglars immunförsvar och funnit att de aktiva generna är organiserade på två mycket specifika sätt. Den

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-sangfaglars-immunforsvarsgener - 2025-03-09

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 13 maj 2022 Varje år räknar forskarna insekter på tusentals björkblad. Foto: Åke Lindström Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här har forskare under 53 år kartlagt populationerna och kan i en ny studie konstatera at

https://www.biologi.lu.se/artikel/lapplandskt-leddjursliv-kartlagt-i-unik-langtidsstudie - 2025-03-09

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 21 maj 2022 Biologen Andreas Nord har valts in i Sveriges unga akademi. Foto: Inger Ekström Biologen Andreas Nord är en av sex nya toppforskare som i år har valts in som ledamöter i Sveriges unga akademi. – Vi är både hedrade och glada över att få välkomna nya ledamöter, säger Mia Liinason, professor i genusvetensk

https://www.biologi.lu.se/artikel/andreas-nord-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2025-03-09

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 23 maj 2022 Forskarna borstade växten backtrav med en målarpensel för att skapa stressresponser. På bilden syns Olivier Van Aken och Essam Darwish. Foto: Johan Joelsson Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spa

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-loser-30-arig-genetikgata-kring-vaxters-reaktioner-pa-beroring - 2025-03-09

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 30 maj 2022 Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till både stigande och sjunkande temperaturer. Men om temperaturen fluktuerar ofta, som den gör i klimatförändringarnas spår, får den flygoförmögna bjässen problem. Foto: Charlie Cornwallis Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig til

https://www.biologi.lu.se/artikel/stabila-temperaturer-ar-strutsens-melodi - 2025-03-09

Av kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 1 juni 2022 Vilka är de bästa biblommorna? Det beror på, menar Maj Rundlöf som här står framför en blommande hästkastanj som lockar till sig flera arter av blombesökare. Foto: Charlotte Carlberg-Bärg. Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare och väljer därför att odla blommor rika på nektar oc

https://www.biologi.lu.se/artikel/blommorna-som-gynnar-bade-bin-och-biologisk-mangfald - 2025-03-09

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 8 juni 2022 Studien visar att de senaste 40 årens klimatförändringar har fått många djurarter att röra sig norrut i Finland. Foto: Laura Antão Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att sti

https://www.biologi.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-03-09

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 14 juni 2022 Lettice Hicks och Milda Pucetaite har fått stipendier ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Lettice Hicks får 100 000 kronor för forskning om ”Mikrobers betydelse för jordbruksmarkens bördighet och förmåga att lagra kol” och Milda Pucetaite får 85 000 kronor

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-far-stipendier-ur-konung-carl-xvi-gustafs-50-arsfond - 2025-03-09

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 27 juni 2022 Citronfjärilen har röstats fram som Sveriges nationalfjäril. Foto: Unsplash. Sverige har sedan tidigare utsett koltrasten som nationalfågel och blåcklockan som nationalblomma. Nu är även vår nationalfjäril utsedd: citronfjärilen! – Det är ett väldigt bra val. Det är den första fjärilen man ser på våren

https://www.biologi.lu.se/artikel/citronfjarilen-utsedd-till-sveriges-nationalfjaril - 2025-03-09