Upphovsrättens mål är att skapa en väl avvägd balans mellan upphovsmännen och allmänheten. I och med att vi lever i ett informationssamhälle där möjligheter för var och en att utnyttja verk och prestationer genom digitaliseringen har ökat, så har balansen förskjutits. En skapare av en skyddad produkt eller ett skyddat verk måste kunna ha ensamrätt att dra ekonomisk fördel av sitt skapande. Mot den

Dagens känneteckensrättsliga skydd är medieoberoende, men är utformat med traditionella medier (t.ex. tryckt skrift, TV och radio) i åtanke. På senare år har Internet vunnit mark som informationskälla och kommersiellt verktyg och känneteckensanvändning på Internet har skapat en rad nya juridiska problem. Ett av dem är missbruk av metataggar. Metataggar är sökord som är placerade i (den dolda) käll

Corporate governance är ett begrepp med vid innebörd. Den centrala betydelsen handlar om förhållandet mellan ägaren och bolagsledningen, samt styrningen och förvaltningen av bolaget. Därav kommer den svenska beteckningen ägarstyrning. Debatten om ägarstyrning vänder sig främst till aktiemarknadsbolag, det vill säga bolag, som är noterade på en börs. Detta beror på att det främst är i sådana bolag,

Då immateriella rättigheter är en stor och potentiell inkomstkälla för företag, är det ytterst viktigt att det finns ekonomiska resurser i beredskap vid eventuella tvister. Även starka och konkurrenskraftiga patent och varumärken kan nämligen helt förlora sitt värde. Detta bör tillmätas stor uppmärksamhet, speciellt med tanke på dagens utbredda gränsöverskridande handel världen över. Färsk statist

Genteknik innebär både möjligheter och risker. Såväl möjligheterna som ris-kerna är så betydande att det rimligen inte går att negligera dem. Gentekniken kan eventuellt medföra jordbruk som är mindre beroende av bekämpningsmedel, livsmedelsproduktion i annars ofruktsamma områden och skapandet av basala livsmedel som hindrar vanligt förekommande näringsbrist inte minst i utvecklingsländer. Riskerna

Ränte/royalty direktivet trädde i kraft den 1 januari 2004. Direktivet innehåller flera oklarheter och inkonsekvenser vilket uppmärksammats i ett antal vetenskapliga artiklar. Det råder tvivel huruvida de nya reglerna innebär att medlemsstaternas underkapitaliseringsregler inte längre är förenliga med gemenskapsrätten. I denna uppsats görs en ansats att försöka ge en klar bild av underkapitaliseri

Arbetet redogör för hur arvsrätten i Sverige ser ut efter 1988 års reform. Fokus ligger på balansen mellan den efterlevande makens arvsrätt och bröstarvingars, särskilt särkullbarns, skydd mot föräldrars arvsplanering med syfte att missgynna bröstarvingen. För att få ett bredare perspektiv kompareras svensk rätt med norsk arvsrättslig lagstiftning. Ländernas lagstiftning skiljer sig på flertalet p

I den föreliggande framställningen behandlas säljarens dröjsmålsansvar vid företagsöverlåtelser. Inledningsvis behandlas olika typer av överlåtelser samt den process som i regel äger rum innan förvärvaren tillträder överlåtelseobjektet. I framställningen behandlas enbart vad som gäller när överlåtelseobjektet utgörs av ett aktiebolag eller en andel därav. Arbetet behandlar dock både vad som gäller

Denna uppsats behandlar det svenska förbudet mot köp av sexuell tjänst och i viss mån också svensk pornografilagstiftning. Uppsatsens främsta syfte är att med hjälp av diskuranalytisk metod undersöka vilka föreställningar om sexualitet som ligger bakom svensk lagstiftning gällande sexköp samt pornografi. Betänkandet SOU 1995:15 Könshandeln och rättsfallet NJA 2001 s. 527 är föremål för en diskursa

Idén att umgänge skall vara till för barnet och inte föräldrarna är relativt ny. Det är angeläget att de juridiska bestämmelser som rör umgänge är utformade på så sätt att de verkligen är till för barnet och inte föräldrarna. Umgängesfrågor efter skilsmässa eller separation är av central betydelse då de påverkar barnets faktiska kontakt med båda föräldrarna. Uppsatsen behandlar umgängets rättsliga